Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Plutos tydligaste kännetecken är dess isslätt, hjärtformat, Sputnikslätterna…

plutonamn

Pluto ligger långt bort i rymden, en del intressanta saker har man funnit. Vad vet man? Jo, Plutos yta träffades för flera miljarder år sedan av en himlakropp, som lämnade efter sig en 825 kilometer bred krater. Själva kraterbassängen är omkring fyra kilometer djup och sträcker sig över en tredjedel av dvärgplaneten.

I stället för att vara bara ett fullt ärr, har nedslaget skapat ett av Plutos mest karakteristiska kännetecken: Dess iskalla hjärta. ❤
NASA:s sond New Horizons är den som avslöjat en rund avteckning runt isslätten vid namn Sputnik Planum.

homo-floresiensisOmrådet (Sputnikslätterna) påminner om sprucken lera. Naturliga dalar som skär igenom slätterna tros ha skapats antingen genom att varm luft under ytan har fått marken att expandera, eller genom att marken har dragit ihop sig när den har torkat och frusit, just på samma sätt som torr lera gör på jorden.

Slätternas yta kännetecknas också av mörka områden som alla ligger parallellt över ytan, vilket får forskare att spekulera i att isiga vindar kan blåsa över planetens yta. Man har samtidigt också upptäckt att Plutos atmosfär läcker ut från himlakroppen.

Man tror att Pluto är resultatet av en kosmisk kollision. Fler undersökningar och analyser väntar. Där finns t.ex. Tombaugh Regio som hyllar Plutos upptäckare Clyde Tombaugh, Burney crater uppkallad efter Venetia Burney som när hon var elva år föreslog att Pluto skulle heta Pluto, slätten Sputnik Planitia uppkallad efter Sputnik 1 som var den första satelliten i rymden, bergskedjorna Tenzing Montes och Hillary Montes vars namn är hyllningar till de första personerna som nådde Mount Everest topp – och många fler.

pluto9r

Värd att nämna är också dalen ­Sleipnir Fossae, döpt efter asaguden Odens åttabenta häst. Många namn på platser på Pluto som man trodde var för långt bort för att undersöka?

Avsaknaden av kratrar från meteornedslag antyder att den plana regionen inte kan vara mer än 100 miljoner år gammalt, vilket är relativt ungt i sammanhanget. Forskare tror även att slätterna fortfarande aktivt skiftar utseende genom geologiska processer.
”Terrängen är svår att förklara. Upptäckten av vidsträckta, väldigt unga slätter på Pluto överskrider alla förväntningar”. (Nasa-geologen Jeff Moore).

Bild av Pluto tagen (ovan) av den obemannade rymdsonden New Horizons. Bilden är sammansatt av tre delbilder i de röda, blå och infraröda våglängdsområdena tagna av MVIC-delen av instrumentet RALPH. Färgerna har förstärkts för att öka tydligheten. Sputnikslätten som dominerar bildens mitt består av bland annat kväve, koloxid och metan, som på grund av de låga temperaturerna alla är i form av is.

Bild på slätten Sputnik och – Sleipner har blivit en spricka på Plutos yta. Spännande upptäckter…

Källor:
NASA/JHUAPL/SWRI.
faktabanken.nu
svt.se
alltomvetenskap.se
natgeo.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Annonser


Annica Risberg var schlager och är ännu, vi minns henne med Dolls och som solo…

Annica Risberg

Schlagertjejen är ännu igång, minns du henne?
Annica (Margareta) Risberg, under en tid Malm, är född i mars 1941 i Hjorthagen, Stockholm, är en svensk sångare och skådespelare, en riktig Stockholmsflicka. Hon har alltid bott i innerstan, förutom en tid i Gubbängen. Det var också i Kungsträdgården som karriären började – vid 16 års ålder. Hon blev då tvåa i Aftontidningens talangjakt Ungdom med Ton. Sedan gick hon i Calle Flygares teaterskola och sedan blev hon en av sju tjejer runt Jarl Kulle i musikalen Stoppa världen på Scalateatern. Året var 1963.

Annica är dotter till dragspelaren Thore Risberg och Ella Margareta, ogift Lennbom.

Annica Risberg – Oh Boy ! 1958 (Svensk Version)
https://www.youtube.com/watch?v=yAV8IWABNE8

Under 1970-talet var hon en av landets mest produktiva bakgrundssångerskor såväl på skiva som på scen. Hon samarbetade ofta med Kerstin Dahl och Kerstin Bagge i gruppen Dolls, men har också utgivit egna skivor. Och gruppen var med i Melodifestivalen 1973, då kunde man använda sig av TV:s egen huskör – som för andra året i rad bestod av Dolls. ESC 1973 – låt 12 – Sweden – Nova & The Dolls – You Are Summer (You Never Tell Me No), se bilden.maltaz

Hon hade en svensktoppshit, Sommaren med dig 1975. Länk under. Annica Risberg har varit programvärd på Skansen samt verkat inom Försvarets fältartistförmedling.

Annica Risberg-Sommaren Med Dig
https://www.youtube.com/watch?v=wlx-fzKgz98

Hon samarbetade med Yngve Stoor på en rad skivproduktioner och gav 2004 ut en skiva tillsammans med Christer Eidebo, men har också samarbetat med artister som Olle Widestrand, Lars Ek och Sten-Åke Cederhök. Mest stolt är hon över en LP som hon gjorde 1993 med Bengt Hallberg som arrangör och en LP som hon spelade in 1995 med gitarristen Rune Gustafsson som enda musiker.

Annica Risberg var 1964–1975 gift med Leif Malm (född 1934) och 1989–1990 med Bengt Meder (född 1941). Barnen Eva Hagberg (född 1965) och Fredrik Malm (född 1968) har medverkat på skivan Smått å gott – 26 barnvisor tillsammans med modern.

Båda barnen bor nära, i Älvsjö och i Tyresö, och det är viktigt anser hon. Och så har hon fem barnbarn i 20-årsåldern.

Skådespelerska (film- och tv-roller 1967-1981). Setts (hörts) i Katy (1983), Sopor (1981), Min lilla åsna (1978), Agaton Sax och Byköpings gästabud (1976), Dumbo (1941).
Annica har även varit fältartist i Mellanöstern och flera gånger på Cypern. Hon jobbar ännu med rösten i behåll. Numer är det mestadels storbandet Ballroom Big Band som hon sjunger i. Hobbies? Ta långa promenader och gå med stavar med ett gäng från Friskis & Svettis varje vecka. Hundpromenader blir det också ofta.

En kvinna vi minns från schlagerhimlen, ännu aktiv och med chans få se och höra.

Källor:
svenskfilmdatabas.se
sv.wikipedia.org
youtube.com
svenskdam.se

intressant.se/intressant

 

 


1 kommentar

Månlandningen 1969 var bara en medial bluff, det finns väl mycket som är fel…?

141967_17_moon_flag-

I ett par inlägg ska jag ta upp efter en förfrågan om tekniken lurar oss, medialt som med falska fakta, vilket vi vet. Men bilderna, förvanskas de och – nästa gång om helheten. Denna gång om – månlandningen ägde rum 1969? Var det fejkat och vad vet man?

Experter har grubblat och nu anser man sig säkra på svaren. Ett antagande är att flaggan som sätts på månen vajar. Hur går det ihop med att det inte finns vind?

Några detaljer till om månen tar jag upp, ibland förenklar jag astronomiska termer något bara 🙂 Jag var själv ett tag inne på en konspirationsteori – var allt bara en film? En fladdrande flagga på månen, en raketmotor utan lågor och inte en enda stjärna på himlen? Konspirationsteoretikerna är säkra på sin sak. USA:s månlandning var rena rama bluffen från start till landning.

Det finns också några få konspirationsteoretiker som hävdar att månlandningarna aldrig har ägt rum. Vi minns kanske, Neil Armstrong tog det historiska steget och satte sin stövelklädda fot på månens yta. Klockan är 3:56 på morgonen, svensk tid, den 21 juli 1969 då han något andfådd yttrar de berömda orden:
”Detta är ett litet steg för en människa men ett jättesprång för mänskligheten.”

Kritikerna: Sammansvärjning bestående av den amerikanska regeringen, rymdorganisationen NASA, filmindustrin och media. Syftet skulle vara att öka USA:s makt och vinna prestige. De tre astronauterna som deltog i månfärden med Apollo 11 – Neil Armstrong, Edwin ”Buzz” Aldrin och Michael Collins – hyllades rejält med ett konfettiregn på Broadway i New York. Många år senare ”stalkades” Aldrin av en journalist som ansåg han bluffat, liksom de övriga. Aldrin gav journalisten en rak höger. En smäll. Han var trött på allt struntprat!

Det första påståendet: ”Flaggan vajar trots att det inte finns vind på månen”.
Forskarna avfärdar påståendet. Det finns faktiskt ingen vind på månen, flaggan vajar av helt andra orsaker. Inför filmsekvensen med den vajande flaggan har astronauterna fått flaggan att röra sig dels genom att veckla ut den, dels genom att vicka flaggstången av och an för att kunna borra den djupare ned i månens yta. Två var. På jorden skulle tyngdkraften och luftmotståndet snabbt få flaggan att bli stilla igen, men tyngdkraften på månen är bara en sjättedel av jordens, och det finns inget luftmotstånd. Därför kan flaggan fortsätta att vaja ganska länge.

Samma fenomen observerades under färden med Apollo 16, år 1972, då astronauterna körde runt i en månbil och virvlade upp damm från månens yta. I stället för att dammkornen föll ned igen, som de skulle ha gjort på jorden, höll de sig svävande bakom bilen. Den svävande dammformationen kan aldrig uppstå på jorden, där tyngdkraften är mycket starkare.moon2

Författaren Bill Kaysing tog ned astronauternas hjältedåd på ­jorden. Han påstod att månlandningen aldrig hade ägt rum av den enkla anledningen att amerikanerna inte hade teknologin till att genomföra ett så krävande projekt.I sju år hade han arbetat för Rocketdyne, företaget som gjorde motorerna till Saturn 5-raketerna som förde astronauterna till månen. Bristen på användbar teknik hade försatt USA i en pinsam knipa.
I ett tal år 1962 hade president John F. Kennedy nämligen lovat att skicka en man till månen innan 1960-talet var slut. Vi minns kampen om att bli först, USA eller Sovjet.

”Vi väljer att resa till månen under det här årtiondet, inte för att det är enkelt utan för att det är svårt”, hade presidenten sagt. Svaret på frågan är att amerikanerna var mycket väl medvetna om detta problem. Eftersom imponansfaktorn skulle bli lägre om stjärnbaneret hängde så slakt att inte stjärnorna och ränderna syntes, inkluderade man helt enkelt en horisontell stång för att hålla ut flaggan på de flaggstänger som skickades med vid månfärderna. I de fall då astronauterna inte vek upp denna stång helt och hållet­ bildades det vågor i tyget, vilket gör att det ser ut att blåsa på flaggan i vissa bilder. Lite variation på förklaringen ovan igen.

De enda tillfällen då flaggorna kan ha fladdrat till mer naturligt lär ha varit när raketerna startades för återfärd till jorden. I Apollo 11-fallet blåste flaggan till och med ned. Senare expeditioner placerade sina flaggor längre från landningsplatsen för att undvika att detta upprepades.

moon2

Det andra påståendet – det finns inga stjärnor på himlen.
Bristen på stjärnor har en helt naturlig förklaring.
Bilderna är tagna i dagsljus, och kameran – som rent tekniskt är inställd på att ta bilder av astronauterna och månytan – kan inte registrera stjärnorna som avger ett mycket svagare ljus än astronauternas dräkter som reflekterar solens strålar. Dessutom gäller samma sak på månen som på jorden: man kan inte se stjärnorna förrän solen har gått ned.

Påstående tre: Det kommer inga lågor från raketerna när landnings­farkosten lyfter.
Frånvaron av eldslågor från månlandarens raketmotor berodde på bränslet. På månen använde astronauterna nämligen ett annat drivmedel än vid uppskjutningen: bränslet Aerozine 50, som brinner utan synliga lågor.

Påstående fyra: Månlandningen är filmad i en studio.
Om astronauternas skuttande gångstil på månen bara hade varit en vanlig film i slow motion skulle detta vara enkelt att avslöja. På månen blir astronauternas rörelser nämligen en blandning av snabba och långsamma rörelser. Om man hoppar på månen blir hoppet snabbare och högre än på jorden på grund av att tyngdkraften är en sjättedel av jordens.
Däremot tar det längre tid att komma ned på ”marken” igen.

Dessutom, år 1969 hade USA tekniken för att kunna resa till månen, men inte filmutrustning för att kunna simulera det. Men, få resor på alla år? Ja, det är sedan dess inte mer någon prestige i att flyga till månen. Mellan 1969 och 1972 genomfördes sex månlandningar. Totalt var 12 astronauter på månens yta.

Allt går förklara. Numer är experter dock eniga att det ska vara korrekt. Men…. en del tror ej på experter så…? 🙂 moon2

Källor:
alltomvetenskap.se
varldenshistoria.se
illvet.se
aftonbladet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,


Juletider – jul, firande, tips, information och traditioner… del 2 av 4

Jul, jul, julmånaden är här?? I år blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta andra lite med försmak av Lucia den 13:e.

Tomten är en bra början, var bor han? Tomtens bostad, men – finns det flera tomtar som hjälps åt så finns det mera ställen eller? Ja, det anses finna en, men man inser snart att samarbete världen över gäller även Tomtar.

Egentligen är läget en hemlighet, känt endast för jultomten och nissarna. Men det finns olika info om platserna som ”läckt ut”. Vi vet att så tidigt som 1898 så stödde den amerikanska regeringen Tomten och skapade en rendivision strax utanför Fairbanks, Alaska. På 30-talet fanns i renhjordarna 640 000 djur. Detta är ursprungsplatsen.

Snögubbar? En snögubbe eller snögumma är en skulptur gjord av snö, vanligen byggd av barn, men det förekommer även att vuxna bygger snögubbar. Namnet kommer av att dess utseende påminner om en människa. En traditionell snögubbe tillverkas av kramsnö och är uppbyggd av tre snöklot i fallande storlek, staplade lodrätt på varandra så att det minsta är överst och det största underst.

Idag ut i rymden!
Apollo 8 var det andra bemannade uppdraget i Apolloprogrammet, vars huvudsyfte var att nå och runda månen. Detta blev första gången någon människa lämnade jordens omloppsbana. Det var också första gången för raketen, 21 december (!) 1968. Besättning – Frank Borman, befälhavare – Jim Lovell, pilot (kommandomodul) och William A. Anders pilot (månlandare). spacechrismast

Samtalet är mellan Jim Lovell och Mattingly, den senare bland markpersonalen och det finns noterat på Nasa.

089:32:50 Mattingly: Apollo 8, Houston. [Inget svar.]
089:33:38 Mattingly: Apollo 8, Houston.
089:34:16 Lovell: Houston, 8 Apollo, över.
089:34:19 Mattingly: Hej, Apollo 8. Högt och tydligt.
089:34:25 Lovell: Roger. Vänligen observera det finns en jultomte.
089:34:31 Mattingly: Det är jakande. Du vet bäst….

Apollo 8- flygning – ur journal. 

haag

SVT:s julvärd?
Sveriges Television har hittills haft femton olika julvärdar som guidat genom tv-programmen och varit tittarnas sällskap i rutan på julafton. 2017 blir det två personer vi möter, då paret privat, Lotta Lundgren och Erik Haag tänder ljuset i SVT på julafton i år.
”Det känns lite som en slags samhällstjänst” (Erik Haag). MInns ni dem från Historieätarna?

Senaste tre julvärdarna:
2016. Sanna Nielsen
2015: Henrik Dorsin
2014: Gina Dirawi

Jultankar? luciajennyn
För ensamma gäller som jag alltid nämner, små saker viktigast – ett besök, ett samtal, vykort, skriv brev – minns att de finns och inte alltid kan dela julen med någon vän…

Julafton?
I modern tid uppfattas hela dygnet den 24 december som julafton (även om begreppet julaftonsdagen är brukligt i Svenskfinland) och behandlas av vissa kyrkor som en helgdag fast den inte är uppsatt som en helgdag i almanackan. På förmiddagen firar man i vissa kyrkor en mer barninriktad gudstjänst med iordningställande av julkrubban som ett viktigt moment. På eftermiddagen äger ofta en julbön rum.

Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. Då firas i kyrkorna en högtidlig mässa; den som äger rum i Peterskyrkan i Rom med påven som celebrant direktsänds i TV över hela världen. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock

LUCIA! Inför denna dag, onsdag 13 december 2017.

Lucia i den form som vi känner henne dyker upp vid 1700-talets slut. Det äldsta belägget härstammar från en västgötaherrgård år 1764. Vid 1800-talet finns uppgifter från Västergötland, Dalsland och Värmland, men då alltid från stora gårdar eller städernas borgerliga hushåll. Det är först i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som seden börjar bli mer allmän.

Den första gången en lucia med ljus på huvudet finns dokumentariskt belagd är från 1820, och det handlade då faktiskt om en manlig lucia!
”…in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande enväldig bål med glöggus.”

Det förekommer två huvudsakliga traditioner av att fira luciadagen, en har sin grund i Sverige, en annan på Sicilien. Enligt folktron var den 13:e december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten.

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Lucia kommer av latinets lux (i genitiv lucis), som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara.

hallon-och-saltlakritsmarshmallows

Avslutar med att annorlunda recept på julgodis.
Hallon och saltlakritsmarshmallows

Ingredienser
Portioner: ca 40 bitar – 2 dl florsocker – 150 g turkisk peppar (kan utbytas) – 300 g marshmallows och 2 påsar geléhallon (à 170 g).
Så här gör du
Bra att veta när du ändrar antalet portioner.

Detta recept är gjort för ca 40 bitar portioner. När du ändrar antalet portioner så ändras också mängden ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att tillagningstiden behöver justeras. Häll ut florsockret i en form, ca 25 X 30 cm. Florsockret måste täcka botten på formen ordentligt.

Lägg lakritskaramellerna i dubbla fryspåsar. Krossa dem fint med botten av en kastrull. Blanda marshmallows och geléhallon (eller valfri annan gelé/fudge smaksättning) i en stor glasskål. Smält i ca 2 1/2 minuter i mikrovågsugn på 750 watts effekt.
Vänd runt det smälta godiset till en jämn smet. Blanda i lakritskrosset (eller annan torr smaksättning) och häll upp smeten i formen med florsocker. Jämna ut smeten. Låt kallna i kylen.

Skär längs kanterna för att få ut marshmallowsen ur formen. Vänd den och lägg ovansidan i sockret så att den blir lättare att klippa. Klipp bitar med en sax och doppa kanterna i florsocker. Förvara i rumstemperatur. För alla. Fri från gluten, laktos, mjölkprotein och ägg.

Del tre om cirka en vecka, del fyra, sista strax före julafton 🙂

Källor runt julen:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
nibelius.blogg.se
jultradition.se
home.swipnet.se/~w-53648
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
tomtar.bloggparaden.se
egna samtal/intervjuer
postnord.se
expressen.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,


I centrum av Göteborg, Brunnsparken, en historisk plats…

johannsan Platsen är folkrik, en plats där folk byter spårvagn och buss, promenerar till affärer och jobb.

Brunnsparken har cirka 250 avgångar per timme (både spårvagn och buss), är den troligtvis den mest trafikerade räknat i antalet avgångar.

4 juni 1621 – grundlades Göteborg av Gustav II Adolf och staden får sina stadsprivilegier. Göteborg börjar byggas av holländare och den skall ligga på västkusten vid Göta Älvs mynning. Kungen ville ha folk som var vana att bygga städer på sankmark och det var holländarna.

Träbron här revs 1733 och ersattes av en stenbro med tre brovalv som stod klar 1735. Ritningarna gjordes av stadsingenjör Bengt Wilhelm Carlberg. Bron försågs med nya lejon, utförda i gotlandssten. 1785-88 sattes dessa upp på piedestaler. Denna bro kom också att kallas Hästbryggan i folkmun, på grund av den försäljning av hästar och kreatur som förekom här.

Ursprungligen var det som är Brunnsparken idag en holme i Stora Hamnkanalen med namnet Järnvågsplatsen (1753) efter den järnvåg som funnits där sedan 1624. Järnvågen flyttades 1785 till Järntorget, och i storbranden 1813 brann den sista resten av järnvågen ned i Brunnsparken. År 1861 fylldes den del av Stora Hamnkanalen igen, söder om ”holmen”, som nu bildar Södra Hamngatan.

1752 blev Niclas Jacobssons sockerbruk (ett ”Såkkerraffinaderiwärk”) vid Södra Hamngatan färdigt, där arkitekten Carl Hårleman hade gjort ritningarna. Sockerbruket ägdes senare av Pontus Fürstenberg. Det skadades genom brand den 2 mars 1792, men fanns kvar ända fram till 1841, då verksamheten upphörde. Delar av dess grunder finns fortfarande kvar under Hotel Palace.

1822 fanns det en anlagd park på denna holme i Stora Hamnkanalen, och 1834 uppförde innehavaren av apoteket Kronan, Hans Jacob Cavallin, ett brunnshus av sten på denna plats, som därefter fick sitt nuvarande namn. Brunnshus!

1858 upphörde verksamheten, men då fick en flygel av brunnshuset göra tjänst som varmbadhus, fram till 1879 då samtliga byggnader revs. Bakom varmbadhuset öppnades den 23 juli 1867 ”En liten shop, hvilken lär blifva en ganska angenäm och besökt tillflyktsplats under de dagar, då sommarens sol molnfri utgjuter sina gyllene strålar öfver en smägtande fotgängare.

I denna shop kommer nämligen kolsyrade vatten, lemonader och andra förfriskande drycker att tillhandahållas allmänheten till priser, hvilka afsevärdt understiga de hittills vanliga”. Byggnaden hade ritats av stadsbyggmästare Hansson, tillverkats på Bark & Warburgs snickerifabrik och målats av L. Rubenson ”…med den smak, som alltid utmärker dennes arbeten”. Den förste ägaren till ”denna både angenäma och gagneliga inrättning” hette J. G. Leufvenmark.

I den västra delen av Brunnsparken finns en fontän med statyn Såningskvinnan. Konstverket invigdes på Johanna-dagen den 21 juli 1883, och kallas därefter populärt även Johanna. Statyn skapades av Per Hasselberg och göts i brons av Gruet Jeunes i Paris. På platsen för statyn låg fram till 1820 administrationsbyggnaden för stadens järnväg.

brunnspark

Platsen omnämns i bland annat julsången ”Jul”, inspelad av bland andra Snowstorm och Thorleifs, i sången är det någon som gråter här i juletider. Brunnsparken nämns också i låten Alla vägar bär till götet. I rockgruppen Motvinds låt Göteborg (1977) omnämns ”fyllona i Brunnsparken”. Kai Martin och Stick! har besjungit ”Johanna i Brunnsparken”.

Trots att vanlig biltrafik inte är tillåten på bron är trafiken på bron mycket livlig, med spårväg, bussar, taxi, cyklar och fotgängare. Göteborg, en speciell stad besöka på sommaren!

22 maj 2010 – Göteborgs helt egna ”eye” invigs vid Lilla Bommen. Göteborgshjulet är det döpt till och med en tur i detta hjul får du se Göteborg från ovan.

Bilden på Johanna i Brunnsparken, eget foto. 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
vartgoteborg.se
gp.se
ilovegoteborg.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Intressant om berg, det högsta är faktiskt Mauna Kea…

mauna kea

Berg är ofta höga, högst?
Rätt är Mauna Kea. Eller Chimborazo. Mount Everest nåja  🙂

För att ett berg ska definieras som ett berg så räknar man att det ska ha en höjd som överstiger 600 m. Men även – en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning med en höjdvariation från några tiotal meter till flera tusen meter. Ordet används framförallt om delar av bergskedjor.

De flesta av jordens berg har bildats genom plattektoniska processer och finns längs med gränserna för nuvarande eller tidigare plattgränser.

Större delen av jordens berg finns på havsbotten. Hundratusentals undervattensberg reser sig från havets botten men färre än 300 har utforskats. Det finns mer detaljerade kartor över Mars yta än över havsbottnens avlägsnaste platser.

På land upptar bergen 24 procent av ytan: 52 procent av Asien, 25 procent av Europa, 3 procent av Afrika, 17 procent av Australien, 36 procent av Nordamerika och 22 procent av Sydamerika.

Bergshöjder definieras ofta i meter över havet, där havet syftar på medelhavsnivån. Men också beroende på referenspunkt. Höjd över havet eller höjd från basen av berget är de vanligaste.

Chimborazo

Vad heter världens högsta berg?
Mauna Kea på Hawaii är högre än Mount Everest. Det är inte för att det vulkaniska berget sticker högre upp i atmosfären utan för att det börjar längre ned, alltså under havsytan. Det faller snö på toppen av denna vulkaniska koloss mitt ute i Stilla havet. De hawaiianer som uppförde helgedomar på bergets sidor kallade det därför Mauna Kea: det vita berget.

Om man mäter avståndet från jordens centrum till bergstoppen så är Chimborazo, som ligger i Ecuador, världens högsta berg. Mätt över havet är Chimborazo 6310 meter. Dock sträcker sig berget 3 kilometer längre ut i rymden än vad Mount Everest gör.
Det visste du inte…

Hur högt kan ett berg bli? Över 9000 meter?
Hur hänger mycket starkt samman med tyngdkraften. När de uppnår en viss höjd, blir trycket på den understa delen av berget så stort att stenen blir flytande, så att berget i teorin sjunker ihop lika snabbt som det växer.

Växer berg?
Ja. Enligt en bestämd formel kan berg på jorden inte bli mer än 44 kilometer höga. För närvarande växer Mount Everest med sex centimeter om året. Om den utvecklingen fortsätter, kommer det att nå sin maximala höjd om 586 000 år.
Men den formeln tar ej hänsyn till att berg i verkligheten består av flera olika bergarter i stora och små bitar, och att jorden har en varm kärna. Därför är den reella maxhöjden inte alls så stor. Det är omöjligt att räkna ut ett exakt resultat, men kanske är Himalayas toppar i dag nära maximum.

Berg i vårt solsystem?
Solsystemets högsta berg är Olympus Mons på Mars, som är 24 kilometer högt. På Mars är tyngdkraften bara en tredjedel av jordens, så där kan berg enligt formeln ovan (enl. Weisskopf) bli hela 1610 kilometer höga!

Vi kan också konstatera att ofta är utsikten magnifik från toppen av ett berg. 🙂    Översta bilden är på Mauna Kea, nederst Chimborazo.

Källor:
spa.merinfo.se
sv.wikipedia.org
illvet.se
natgeo.se
missuppfattningar.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,