Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag och lördag! 2560 st inlägg. OBS! COVID-19 DISTANS!


4 kommentarer

Kan man hoppa ned i ett hål i jorden, rätt igenom och om komma ut på andra sidan – vad krävs…?

Om vår vikt och hur den förändras på vår åktur är en klassisk fråga som redan Isaac Newton och hans antagonist Robert Hooke brottades med på 1670-talet. Svaret är att gravitationen i jordens medelpunkt är 0, och som störst vid ytan. I mitten av jorden är du alltså viktlös. Först. Världens djupaste hål ligger på Kolahalvön i Ryssland. Det tog nästan 20 år att borra och är 12 262 meter djupt. Det motsvarar bara 0,1 procent av hela vägen genom jorden. De slutade borra p.g.a. värmen och då är det ej tal om bastuvärme!

Men om så?
Om du hoppar ner i ett cylindriskt hål som går genom jorden kommer du att falla med en accelererande hastighet, till en början 9,81 m/s2. Men ju närmare du kommer jordens mitt, desto mindre kommer du att accelerera. När du passerar mitten kommer accelerationen att vända och din fart kommer att avta. På andra sidan jorden kommer du att stanna, för att sedan falla tillbaka igen. Alltså, att komma ut är den stora frågan då.


Kan man falla?
Ja, men detta förutsätter att det inte finns någon friktion eller något luftmotstånd, och att tunneln som du bygger går från nordpolen till sydpolen. Bygger du en tunnel från Sverige mot till exempel Nya Zeeland, kommer det faktum att jorden snurrar att göra att du trycks mot tunnelns sidor. Men använder du ett friktionsfritt material i väggarna spelar detta ingen roll. Men ja, det är klart du gör.

Serier och…?
I science fiction-romaner har man använt denna princip för att resa. Rent teoretiskt skulle det gå att spara en massa energi om man med tunnlars hjälp kunde resa från till exempel Europa till USA. Tunneln skulle då inte behöva gå genom jordens mitt, utan några tiotal mil ner under marken. Den dag ingenjörskonsten tillåter oss att bygga tunnlar som isolerar värmen från jordens flytande järnkärna och skyddar från mantelrörelser, magma och plattektonik, kommer detta kanske att bli verklighet. Kalle Anka och andra lät oss tro man skulle hamna i Kina, men icke, samtidigt beror allt på var du bor och gräver ditt hål 🙂


Märk väl:
När man kommer fram till andra sidan jorden måste man ha något som fångar upp en. Annars faller man igen, fast åt andra hållet! Lite som en evig gunga. Men det gäller utan luftmotstånd. Om det fanns luft i hålet skulle den bromsa farten mer och mer tills man fastnade i mitten. Utan luftmotstånd skulle man som högst färdas i 7 900 meter i sekunden, alltså 28 440 kilometer i timmen. Det är nästan 27 gånger snabbare än världens snabbaste passagerarflygplan. Då skulle en enkelresa genom jorden ta cirka 42 minuter. 38 minuter nämner någon.

How Long Would It Take To Fall Through The Earth?
https://www.youtube.com/watch?v=ZM9bRJpvRgI&t=208s

Jordens kärna består av en inre och en yttre del. Den inre antas vara fast och ha en temperatur på nära 6 000 °C. Den yttre delen är flytande och har i gränsen mot den omgivande manteln en temperatur på uppskattningsvis 4 000 °C. Sannolikt består både den fasta och flytande delen av kärnan av nickelhaltigt järn och mindre mängder järnsulfider. Kanske kan vi en dag i framtiden klara detta resande, självklart med modell hiss och lite som astronauter, kan de kan vi? 🙂

Källa:
Professor Ann-Marie Pendrill,
vid Lunds universitet
kp.webben.se
sydsvenskan.minibladet.se
nyteknik.se
youtube.com
Claes Uggla, professor
i fysik vid Karlstads universitet.
fof.se
sgu.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 6/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Vad är himlen, vetenskapligt och religiöst…?

heaven

Ordet som sig, himlen är jordens atmosfär sedd från jordytan. Som vi ser den är den blå (eller grå vid dåligt väder) på dagen och med nyanser av rött eller gult vid soluppgång och solnedgång, på grund av Rayleigh-spridning av solljus i atmosfären.

På natten är himlen mörk och när det inte finns moln kan man se månen (när den är över horisonten) och stjärnorna (stjärnhimlen). Inom astronomin kallas himlen också himmelsfären. Detta är en imaginär kupol på vars yta solen, stjärnor, planeter och månen tycks röra sig.


Om den är blå mer tydligt:
På väg ned mot jordens yta sprids ljuset med de kortaste våglängderna kraftigast. Det blå ljuset är den mest kortvågiga färgen i det synliga spektrum, och därför sprids det väsentligt mer blått ljus över himlen än ljus i alla andra färger.

Är himlen ett fysiskt rike, likt det vi lever i idag? Eller är det ett andligt rike, i en annan dimension, som skiljer sig från vår verklighet och vad vi kan uppfatta med våra sinnen?
Himmelriket är ett begrepp från grekiskan, som används av Jesus vid ett stort antal tillfällen i de synoptiska evangelierna. Jesus förklarade att Guds rike inte är av den här världen, och att man inte kan se det med ögonen. Och ex. Mitt rike är inte av den här världen. Joh.18:36.

heaven1

Ordet himmel används i den grekiska grundtexten till NT – 178 gånger i singularis och 94 gånger i pluralis (vilket också ger begreppet ”himlarnas rike” då pluralformen även står i genitiv). Andra liknande termer är Guds rike (basileia tou theou) eller, som inom det kyrkliga språkbruket, Kristi rike.


Om ordet himmel – som interjektion, utropsord, milt kraftuttryck som uttrycker bestörtning eller liknande, typ Himmel, vad jobbigt detta var! Eller det gamla – Himmel och pannkaka. Som substantiv, himmel, (meteorologi, astronomi) det ”tak” vi ser, eller tycker oss se, då vi tittar uppåt utomhus ordet ”tak” borde ersättas med något mer formellt, eller så bör citattecknen tas bort. ”Det är en ovanligt blå himmel vi har idag.”

Sjunde himlen är ett begrepp ursprungligen myntat av den grekiske filosofen Aristoteles. Tron att det skulle finnas sju himlar har emellertid varit ett inslag i mytologin långt innan Aristoteles tid, och förekommer bland annat som inslag i judendomen, kristendomen, islam och hinduism. Tron är viktig på synsättet om himlen och ex ateism, varierar mycket men man kan inte riktigt fastställa vad en ”ateist” tror på mer än att han inte tror på Gud. Till detta ingår ofta att man förnekar en själ i religiös betydelse, beständiga värden och så vidare.

heaven3

Synonymer till himmel, rymd över jorden; firmament, himlavalv, himmelssfär – eller som Guds boning, de saligas hemvist, himmelrike, Guds rike, paradis; sällhet, lycksalighet, (religion) paradis, Guds eller gudarnas hemvist (se även himlen, himlarna).

Så ordet himmel kan vi kanske säga är något vi bär med oss, tror vi den finns så…
Att tro tror (!) jag är viktigt idag, men – religionssyn är en, många tror på godheten, naturen, själen, livet, kärleken – tro är tydligen viktigt oavsett, den är ens egen…

Källor:
illvet.se
sv.wiktionary.org
dagen.se
sv.wikipedia.org
synonymer.se
brobyggarna.org


Vad är skillnaden på sol, galaxer, kometer, asteroider, stjärnor – enkelt uttryckt?

sun-main Solen

Rymden är spännande och mycket okänt. Ska förklara enkelt vad de olika är och fungerar. Solen. Galax. Asteroid. Komet. Stjärnor. Raka fakta och kul kuriosa.

Vi börjar med vår sol. Den som har en hög hastighet, den rör sig i 800 000 km/h, innehåller alla färger, och så är det en ödets nyck att den kan förmörkas. Solen bildades för ungefär fyra och en halv miljarder år sedan. Den har tillräckligt med väte kvar för att lysa i ytterligare fyra och en halv miljarder år.


Värmen?
Solens yta har en temperatur av omkring 5500 °C.

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman. Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen.
En sol är alltså egentligen en sorts stjärna. Stjärnorna är enorma brinnande gasklot. De rör sig också i rymden och klumpar ihop sig i grupper om miljoners miljarder.


Sådana stjärnhopar kallas – galaxer. Bilden under.

galaxDen galax som har jordens solsystem i sig kallar vi för Vintergatan. Den kan man se på stjärnhimlen som ett suddigt ljust band. är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation.


Asteroider?
Det finns stora stenblock som far omkring i rymden. Dessa stenblock kallas just – asteroider. Då de träffar på en planet med atmosfär, ex. Jorden, störtar de och brinner upp. Ibland landar de hela och bildar vid nedslaget stora hål i marken – kratrar. Vår måne har träffats av en mängd stenklumpar och är alldeles ärrig av kratrar. Ibland klumpar asteroiderna ihop sig och bildar stora bälten.

Asteroid comes closer to the Earth

Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Hundratusentals asteroider har upptäckts i solsystemet, och det upptäcks 5 000 nya varje månad. Asteroider (ovan) består av silikater (sten) och metaller rakt igenom, medan kometer består mest av fruset vatten och frusna gaser. Mycket gamla kometer som har förlorat allt sitt flyktiga material kommer att likna asteroider.


Kometer? komet
Kometer (t.h.) liknar asteroider, är en mindre himlakropp som kretsar kring solen i stora banor, snurrar liksom planeterna i en bana runt en sol. Kometens bana är alltid oval och mycket stor. Därför dröjer det länge mellan gångerna då den kommer i närheten av solen och den blir synlig på stjärnhimlen.

Kroppen eller huvudet kallas kometkärna och från den ses sedan en ljus svans (koma). Kometkärnan består bland annat av stora mängder is, stoft och mindre stenpartiklar och kan liknas vid ett stort smutsigt isberg. Kärnan är väldigt porös eftersom den till stor del även består av tomrum. Det gör att kometer mycket sköra. Inte som man kanske kan tänka sig efter att ha sett alldeles för många filmer, att de är stora brinnande stenblock.


Svarta hål som jag skrivit om, kan ses som bilden här. Märkligt vad lite vi vet.

black_hole

Källor:
ungafakta.se
sv.wikipedia.org
rymdkanalen.se
illvet.se
nrm.se