Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer!


Kärnvapen – vilka länder har det, hur mycket av detta ..?

kärnvapan

En kärnvapenmakt, står för en stat som besitter kärnvapen. Ett otrevligt ämne som man ändå kan skärskåda mer.
Det finns för närvarande 8–9 länder i världen som har detonerat kärnvapen. Enligt internationella icke-spridningsavtalet ska kärnvapenmakter sörja för att inte sprida kärnvapen till andra stater, och icke-kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem. Klara papper?

Antal – känt?
Det anses finnas 13 355 kärnvapen i världen idag. Ryssland och USA har 6 370
respektive 5 800 var. Frankrike har 300, Kina 290, Storbritannien 215, Pakistan 150,
Indien 130, Israel 80 och Nordkorea tros ha 20 kärnvapen. Antalet aktiva varierar och – listan är det som är känt. Antalet och när den första testades av landet.

Många kärnvapen har provsprängts men endast två – har använts i en väpnad konflikt. Under andra världskriget fällde USA atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki den 6:e och 9:e augusti 1945. Beräkningar visar att 213 000 människor dog direkt till följd av de två bomberna. Otäcka minnen.

Hur många atombomber har testats?
Enligt organisationen CTBTO har cirka 2060 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet 1945. Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären eller under vatten. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden.

kärnvapen

Hur verkar kärnvapen?
Det dödar direkt och på sikt. När ett kärnvapen detonerar blir hettan så intensiv att kroppar helt kan förångas. Tryckvågen kan slita sönder byggnader och kroppar flera mil bort. Stora mängder radioaktiv strålning uppstår, som både dödar direkt och ger långsiktiga strålningsskador och cancer.

Genom icke-spridningsavtalet (NPT, Non-Proliferation Treaty) slöts en kompromiss. Inga fler länder skulle få skaffa kärnvapen och de som redan hade skaffat skulle avskaffa sina.
Endast fyra länder står utanför NPT. De har lyckats bromsa risken för spridning av
kärnvapen. Endast Pakistan, Indien, Israel och Nordkorea står utanför NPT och har
tillkommit som kärnvapenstater.

Vid översynen år 2000 intygade kärnvapenstaterna att de gjort ett ”otvetydigt åtagande om nedrustning”. 2010 konkretiserades detta i en plan. Men sedan dess har inga nedrustningssteg tagits.Tragik.


2017 antogs ett kärnvapenförbud. Kärnvapen har till skillnad från andra
massförstörelsevapen (som kemiska och biologiska vapen) inte förbjudits i internationell lag. Sommaren 2017 röstade dock 122 stater, en klar majoritet av FN:s medlemsstater, för att det ska finnas ett avtal, TPNW, som förbjuder kärnvapen. tidigare kärnvapenmakter. Kazakstan, Ukraina och Belarus (ska enligt avtal ha lämnat sina före detta sovjetiska kärnvapen till Ryssland). Sydafrika (genomförde provsprängning under sent 1970-tal; förstörde sina vapen under tidigt 1990-tal).

Svåra tider, kriget i Ukraina har öppnat upp Europa, med rädslor. Troligen använder Ryssland mindre, så kallade taktiska kärnvapen för att försöka avsluta konflikten – särskilt om offensiven går dåligt. Dessa kan användas på slagfältet eller mot exempelvis en militär flygbas. Målet kan också vara ett helt obefolkat område.

De skulle kunna sätta in ett litet kärnvapen mot en öde plats som en öken eller över havet för att visa: ”Titta, vi är beredda att använda kärnvapen.” Alltså en desperat åtgärd men ändå väldigt begränsad jämfört med ”domedagsscenariot”.

Vem vet? Otäckt ämne, men kunskap gör att vi förstår mer om vad som pågår… Enligt wikipedia.org pågår 2021-2022 18 olika konflikter eller krig, med olika antal dödade. Bland de större nämns:
Tigray-kriget, Etiopien, som även berör Sudan.
Jemenkrisen(en) inklusive Huthi-konflikten och Militärinterventionen i Jemen.
Burmesiska inbördeskriget.
Konflikten i östra Ukraina med Rysk-ukrainska krisen 2021–2022 och Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Källor:
fn.se
sv.wikipedia.org
laromkarnvapen.se
fof.se
nyteknik.se

Blogginlägget nedskrivet 20/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


1 kommentar

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 2-2

tidengreenw

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar. Fortsättningen om tid.

Ljusets fart?
Hade du kunnat färdas med ljushastigheten så hade tiden stannat helt och hållet samtidigt som avståndet hade krympt ihop till noll. Du hade med andra ord omedelbart varit framme oavsett hur långt du hade kvar att färdas. Detta, säger Einstein, än en av anledningarna till att du inte kan färdas fortare än ljuset, För i så fall hade du varit framme innan du startade.
Och det går ju inte. Man har genom experiment kunnat visa att både tidsdilation och längdkontraktion faktiskt finns, och att dessa fenomen inte är något som Einstein bara hittat på.

Anledningen till att du inte märker något av de här fenomen i vardagslivet är att de inte ”märks” förrän vid hastigheter som är större än drygt halva ljushastigheten (drygt 150 000 km/s och snabbare). Och så fort färdas du ju sällan eller aldrig här på jorden som bekant.


tidenUniversum

Det finns också ett tredje fenomen som gör att du inte kan färdas i rymdskeppet med ljusets hastighet. Detta fenomen kallas ”den relativistiska masstillväxten”. För att accelerera ditt rymdskepp måste du tillföra energi. Som du redan vet går det åt mer energi för att öka farten på en tung farkost, t ex en supertanker, än på en lätt farkost, t ex en kanot.

När du börjar närma dig ljushastigheten inträffar det märkliga att din rymdraket blir tyngre. Rymdraketens massa ökar mer och mer ju fortare du åker. Till slut ökar massan så kolossalt att inte ens all energi i hela universum räcker till för att pressa upp farten på ditt rymdskepp den sista biten till ljushastigheten.


Vikten av tiden?
Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.

Den vedertagna synen på Big Bang är, att även tiden skapades då. Men vår förståelse av tiden är ganska ojämn. Och mer intressant blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före? Vissa kosmologer som är emot kvantgravitationsteorin menar att Big Bang, snarare än att vara utgångspunkten för tiden, bara var ett övergående stadium i ett evigt universum. Med detta synsätt har inte heller tiden någon början eller något slut. Låter bra?

tidens

Kyrkofadern Augustinus menade att Gud, som är den högsta verkligheten, är ett enda tidlöst evigt nu. Tidsflödet är något som enbart kännetecknar människans erfarenheter. De tre tiderna, nutid, framtid, och förfluten tid är endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop med hennes själsliga funktioner: varseblivning, förväntan och minne.

Skottår?
Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt. I den julianska och gregorianska kalendern förlängs året med en skottdag, som (numera) läggs till i februari månad. I lunisolarkalendrar som judiska, babyloniska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad – skottmånad. Skottår är ett sätt att hålla kalenderåret i takt med det astronomiska året. Eftersom ett tropiskt år (årstidsår) är 365,2421875 dygn långt kan inte ett år med 365 dagar ständigt användas i kalendern, inom loppet av 100 år skulle då årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern

Genom att (med vissa undantag) vart fjärde år öka årets längd med en extra dag kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Ordet skott betyder ”något som skjutits in”. Enkla fakta 🙂

Sommartid?
Rent praktiskt. Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren, eftersom dagsljuset då sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.

Trots att det kan finnas olika uppfattningar i detta ämne om TID, så kan man nog säga att ur gängse kosmologisk synpunkt så tycks tiden ha en början men möjligtvis inte ett slut.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./


2 kommentarer

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 1-2

Alla vet grunden, ett dygn är 24 timmar, men vi har också hört om skottår, sommartid och – hänger det ihop? Först – jorden roterar ett varv runt sin egen axel på 23 timmar, 56 minuter, och 4 sekunder (vi ”luras” att tro att dygnet är 24 timmar eftersom jorden hinner röra sig lite i sin bana under tiden).

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

Dygnet?
Lite krångligt? Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma). Tiden är (på grund av rotationen kring solen) något längre än den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel.

Dygnet i någon form är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar.
Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.


Atomuret?
Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden. Sedan de mer exakta mätningarna började har man kunnat notera att jorden gradvis bromsat in sin rotation. Det har gjort att vi vissa år fått skjuta in en skottsekund för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation. Inbromsningen har skett fram till förra året då mönstret bröts och jorden istället började snurra snabbare.

Ökningen är så pass stor att vissa forskare börjat undra om en negativ skottsekund kan behöva tillföras i år, vilket skulle bli den första någonsin. Förra året registrerades det kortaste dygnet någonsin den 19 juli, dygnet uppmättes till 1,4602 millisekunder kortare än standard.

Vad förändringen beror på vet planetforskarna inte säkert, men det finns många olika faktorer som påverkar planetens rotation. Den påverkas till exempel av månens dragningskraft, snöfall och bergerosioner. Man har också börjat undra om den globala uppvärmningen kan göra att jorden snurrar snabbare eftersom snötopparna på hög höjd har börjat försvinna.

Experters oro?
Datavetare är även de oroade över jordens skiftande rotationshastighet. Mycket av den moderna tekniken bygger på vad vi brukar kalla för ”true time”, eller sann tid. Att lägga till en negativ skottsekund skulle vara problematiskt för tekniken. Därför har många föreslagit att vi borde gå över till att mäta tiden i atomtid istället för soltid.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster och klockan tolv står solen i rakt i söder. Men det är inte riktigt så enkelt.
Det finns ingen speciell punkt i universum som står stilla, utan allt rör sig i förhållande till allt annat. Du tycker till exempel att du är stilla just nu, fastän du i själva verket håller på att rotera runt solen, och solen i sin tur rör sig i Vintergatan, som i sin tur rör sig.

I del två på onsdag – fortsättningen med mer fakta, om tiden, ljuset och olika synsätt.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./