Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2230 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Vem tänder stjärnorna? Vem släcker stjärnorna? Vad vi vet…

en stjärna

Vem tänder stjärnorna?, skrev Eva Dahlgren, en balladlåt framförd av henne på albumet ”En blekt blondins hjärta” 1991. Den fick en Grammis för ”Årets låt 1991”. En låt som fortfarande är populär. Men – seriöst, vem ”tänder stjärnorna”? Frågan ställd av en vän 🙂

Jo, faktabiten. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallade ljusföroreningar.

Troende jag läste såg svaret som, ”livet ger goda skäl för att det rimligaste svaret på frågan ”Vem tänder stjärnorna?” lyder: ”Gud”. En man såg det väldigt personligt. ”Varje människa har en okränkbar rätt att välja sin egen tro, så även Eva Dahlgren. I hennes uppfattning, ”och framför allt kände jag, att jag vill inte tro på Gud (…) Så egentligen lämnade jag frågan med: ’Jag skiter i om Gud finns eller inte, men för mig så är han inte här.”

”Eva Dahlgren har haft hela 17 år på sig att fundera över vem som tänder stjärnorna. Och till slut avfärdar hon frågan med förklaringen att hon helt enkelt inte vill att Gud ska finnas, så därför struntar hon i vilket. Onekligen en anmärkningsvärd motivering för en fråga med sådan dignitet.” Jag läste att Eva varit troende, som de flesta av naturen och uppväxt, men blivit mer ateist i sitt synsätt.

Oavsett så – känns frågan inte religiös utan hur fungerar stjärnor i rymden?
En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, den blir varm, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium genereras ur dessa gaser av stjärnorna.

en stjärna2

Stjärnans färg beror på hur varm den är i sina ytterlager, svala stjärnor är röda och heta stjärnor är blå eller vita. Solen kan sägas vara en medelvarm stjärna. Stjärnan lyser och då förlorar den energi, så den måste hela tiden få mer energi för att inte kallna och bli mörk. Hela tiden flyter värme inifrån upp mot stjärnans ytlager så att de hålls varma och lysande.

Stjärnors ålder?
De flesta stjärnor är mellan 1 och 10 miljarder år gamla. Vissa kan till och med vara långt mer. Trots att värdet överstiger gällande ålder för Universum, så är mätnoggrannheten inte tillräcklig för att motivera revision av Big bang-teorin. Ju mer massiv en stjärna är desto kortare blir dess livslängd, främst eftersom större stjärnor har högre tryck i sin kärnregion, vilket får dem att fusionera väte snabbare. De absolut största stjärnorna har en livslängd på omkring 10 miljoner år, medan de minsta röda dvärgarna kan leva så länge som flera hundra miljarder år.

Vem släcker stjärnorna?
En stjärna som exploderar är en spektakulär händelse, där mängder av energi frigörs i rymden som kan ses på mycket långt håll. Men samtidigt som det innebär stjärnans död är det samtidigt en förutsättning för att andra stjärnor och solsystem ska kunna födas. Den självdör långsamt på egen hand.

När den brinner långsamt dör den även om den processen tar lång tid. Den slocknar ut som ett stearinljus ungefär. Vår sol – kommer att börja slockna när allt väte har brunnit upp. Då kommer en ny fusion som börjar med en annan gas, helium. Heliumet ersätts i sin tur av kol och solen sväller upp och blir röd. Den har alltså svalnat.

Nebulosastjärna

nebula_star

I nästa steg kommer andra lager gas att förbrukas och solen börjar krympa samtidigt som den värms upp. Så småningom är den inte större än jordklotet, glödande het och vit till färgen. Solen har blivit vad som kallas en ”vit dvärg”. De sista gaserna brinner upp ganska snabbt och slutligen har vår sol blivit en ”svart dvärg”, ett slocknat klot av kalla gaser.

Så – ljuset i stjärnan som lyser?
En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, den blir varm, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Släcker den? Den slutar i en explosion och – av det uppstår nya stjärnor…

Tända och släcka stjärnor förblir mer filosofiskt. Och – stjärnfall är inte som ordet betyder, att en stjärna faller. Det är i själva verket mycket små asteroider, kometer eller rymdskräp som faller mot jorden i mycket hög hastighet och brinner upp högt uppe i atmosfären. Du, tänd ett ljus ❤  🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
claphaminstitutet.se
physics.uu.se
docs.kde.org
ungafakta.se

Blogginlägget skrivet i juli 2019


Vad är skillnaden på sol, galaxer, kometer, asteroider, stjärnor – enkelt uttryckt?

sun-main Solen

Rymden är spännande och mycket okänt. Ska förklara enkelt vad de olika är och fungerar. Solen. Galax. Asteroid. Komet. Stjärnor. Raka fakta och kul kuriosa.

Vi börjar med vår sol. Den som har en hög hastighet, den rör sig i 800 000 km/h, innehåller alla färger, och så är det en ödets nyck att den kan förmörkas. Solen bildades för ungefär fyra och en halv miljarder år sedan. Den har tillräckligt med väte kvar för att lysa i ytterligare fyra och en halv miljarder år.


Värmen?
Solens yta har en temperatur av omkring 5500 °C.

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman. Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen.
En sol är alltså egentligen en sorts stjärna. Stjärnorna är enorma brinnande gasklot. De rör sig också i rymden och klumpar ihop sig i grupper om miljoners miljarder.


Sådana stjärnhopar kallas – galaxer. Bilden under.

galaxDen galax som har jordens solsystem i sig kallar vi för Vintergatan. Den kan man se på stjärnhimlen som ett suddigt ljust band. är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation.


Asteroider?
Det finns stora stenblock som far omkring i rymden. Dessa stenblock kallas just – asteroider. Då de träffar på en planet med atmosfär, ex. Jorden, störtar de och brinner upp. Ibland landar de hela och bildar vid nedslaget stora hål i marken – kratrar. Vår måne har träffats av en mängd stenklumpar och är alldeles ärrig av kratrar. Ibland klumpar asteroiderna ihop sig och bildar stora bälten.

Asteroid comes closer to the Earth

Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Hundratusentals asteroider har upptäckts i solsystemet, och det upptäcks 5 000 nya varje månad. Asteroider (ovan) består av silikater (sten) och metaller rakt igenom, medan kometer består mest av fruset vatten och frusna gaser. Mycket gamla kometer som har förlorat allt sitt flyktiga material kommer att likna asteroider.


Kometer? komet
Kometer (t.h.) liknar asteroider, är en mindre himlakropp som kretsar kring solen i stora banor, snurrar liksom planeterna i en bana runt en sol. Kometens bana är alltid oval och mycket stor. Därför dröjer det länge mellan gångerna då den kommer i närheten av solen och den blir synlig på stjärnhimlen.

Kroppen eller huvudet kallas kometkärna och från den ses sedan en ljus svans (koma). Kometkärnan består bland annat av stora mängder is, stoft och mindre stenpartiklar och kan liknas vid ett stort smutsigt isberg. Kärnan är väldigt porös eftersom den till stor del även består av tomrum. Det gör att kometer mycket sköra. Inte som man kanske kan tänka sig efter att ha sett alldeles för många filmer, att de är stora brinnande stenblock.


Svarta hål som jag skrivit om, kan ses som bilden här. Märkligt vad lite vi vet.

black_hole

Källor:
ungafakta.se
sv.wikipedia.org
rymdkanalen.se
illvet.se
nrm.se