Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2900 inlägg. Carpe diem.


1 kommentar

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 2-2

tidengreenw

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar. Fortsättningen om tid.

Ljusets fart?
Hade du kunnat färdas med ljushastigheten så hade tiden stannat helt och hållet samtidigt som avståndet hade krympt ihop till noll. Du hade med andra ord omedelbart varit framme oavsett hur långt du hade kvar att färdas. Detta, säger Einstein, än en av anledningarna till att du inte kan färdas fortare än ljuset, För i så fall hade du varit framme innan du startade.
Och det går ju inte. Man har genom experiment kunnat visa att både tidsdilation och längdkontraktion faktiskt finns, och att dessa fenomen inte är något som Einstein bara hittat på.

Anledningen till att du inte märker något av de här fenomen i vardagslivet är att de inte ”märks” förrän vid hastigheter som är större än drygt halva ljushastigheten (drygt 150 000 km/s och snabbare). Och så fort färdas du ju sällan eller aldrig här på jorden som bekant.


tidenUniversum

Det finns också ett tredje fenomen som gör att du inte kan färdas i rymdskeppet med ljusets hastighet. Detta fenomen kallas ”den relativistiska masstillväxten”. För att accelerera ditt rymdskepp måste du tillföra energi. Som du redan vet går det åt mer energi för att öka farten på en tung farkost, t ex en supertanker, än på en lätt farkost, t ex en kanot.

När du börjar närma dig ljushastigheten inträffar det märkliga att din rymdraket blir tyngre. Rymdraketens massa ökar mer och mer ju fortare du åker. Till slut ökar massan så kolossalt att inte ens all energi i hela universum räcker till för att pressa upp farten på ditt rymdskepp den sista biten till ljushastigheten.


Vikten av tiden?
Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.

Den vedertagna synen på Big Bang är, att även tiden skapades då. Men vår förståelse av tiden är ganska ojämn. Och mer intressant blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före? Vissa kosmologer som är emot kvantgravitationsteorin menar att Big Bang, snarare än att vara utgångspunkten för tiden, bara var ett övergående stadium i ett evigt universum. Med detta synsätt har inte heller tiden någon början eller något slut. Låter bra?

tidens

Kyrkofadern Augustinus menade att Gud, som är den högsta verkligheten, är ett enda tidlöst evigt nu. Tidsflödet är något som enbart kännetecknar människans erfarenheter. De tre tiderna, nutid, framtid, och förfluten tid är endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop med hennes själsliga funktioner: varseblivning, förväntan och minne.

Skottår?
Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt. I den julianska och gregorianska kalendern förlängs året med en skottdag, som (numera) läggs till i februari månad. I lunisolarkalendrar som judiska, babyloniska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad – skottmånad. Skottår är ett sätt att hålla kalenderåret i takt med det astronomiska året. Eftersom ett tropiskt år (årstidsår) är 365,2421875 dygn långt kan inte ett år med 365 dagar ständigt användas i kalendern, inom loppet av 100 år skulle då årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern

Genom att (med vissa undantag) vart fjärde år öka årets längd med en extra dag kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Ordet skott betyder ”något som skjutits in”. Enkla fakta 🙂

Sommartid?
Rent praktiskt. Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren, eftersom dagsljuset då sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.

Trots att det kan finnas olika uppfattningar i detta ämne om TID, så kan man nog säga att ur gängse kosmologisk synpunkt så tycks tiden ha en början men möjligtvis inte ett slut.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./


2 kommentarer

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 1-2

Alla vet grunden, ett dygn är 24 timmar, men vi har också hört om skottår, sommartid och – hänger det ihop? Först – jorden roterar ett varv runt sin egen axel på 23 timmar, 56 minuter, och 4 sekunder (vi ”luras” att tro att dygnet är 24 timmar eftersom jorden hinner röra sig lite i sin bana under tiden).

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

Dygnet?
Lite krångligt? Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma). Tiden är (på grund av rotationen kring solen) något längre än den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel.

Dygnet i någon form är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar.
Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.


Atomuret?
Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden. Sedan de mer exakta mätningarna började har man kunnat notera att jorden gradvis bromsat in sin rotation. Det har gjort att vi vissa år fått skjuta in en skottsekund för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation. Inbromsningen har skett fram till förra året då mönstret bröts och jorden istället började snurra snabbare.

Ökningen är så pass stor att vissa forskare börjat undra om en negativ skottsekund kan behöva tillföras i år, vilket skulle bli den första någonsin. Förra året registrerades det kortaste dygnet någonsin den 19 juli, dygnet uppmättes till 1,4602 millisekunder kortare än standard.

Vad förändringen beror på vet planetforskarna inte säkert, men det finns många olika faktorer som påverkar planetens rotation. Den påverkas till exempel av månens dragningskraft, snöfall och bergerosioner. Man har också börjat undra om den globala uppvärmningen kan göra att jorden snurrar snabbare eftersom snötopparna på hög höjd har börjat försvinna.

Experters oro?
Datavetare är även de oroade över jordens skiftande rotationshastighet. Mycket av den moderna tekniken bygger på vad vi brukar kalla för ”true time”, eller sann tid. Att lägga till en negativ skottsekund skulle vara problematiskt för tekniken. Därför har många föreslagit att vi borde gå över till att mäta tiden i atomtid istället för soltid.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster och klockan tolv står solen i rakt i söder. Men det är inte riktigt så enkelt.
Det finns ingen speciell punkt i universum som står stilla, utan allt rör sig i förhållande till allt annat. Du tycker till exempel att du är stilla just nu, fastän du i själva verket håller på att rotera runt solen, och solen i sin tur rör sig i Vintergatan, som i sin tur rör sig.

I del två på onsdag – fortsättningen med mer fakta, om tiden, ljuset och olika synsätt.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./

 


2 kommentarer

Semesterresa till Merkurius? Allt viktigt om planeten och – hur lång tid tar resan…?

I rymden är mycket okänt, mycket bygger på analyser och beräkningar. Så Merkurius vet vi inte så mycket om, du och jag. Men kuriosa och fakta – om du tänker resa dit. Reskläder? 🙂

Resan?
Den beräknas ta 7 år, om du vänder snarast är du bara borta i 14 år. Avstånd från Solen: Cirka 60 miljoner km. Avstånd från Jorden: Cirka 70 miljoner km. Jämfört så tar det fjorton år att åka till Venus. Eller du kanske fortsätter?


Storleken på planeten?
Merkurius är den minsta planeten i vårt solsystem. Den är bara lite större än Jordens måne. Planeten Merkurius krymper enligt expertis och den ser ut som ett torrt äpple med skrynklig yta. Det visar ny detaljerad data som rymdsonden Messenger samlat in.

Kan man se den från Jorden?
På grund av sin närhet till solen är den svår att observera från jorden och kan bara ses i gryningen eller skymningen för blotta ögat eller med en fältkikare.

Vem observerade den först, vem upptäckte den?
Den första observationen av Merkurius från teleskop gjordes av Galileo Galilei under det tidiga 1600-talet. Trots att han kunde observera Venus faser var hans teleskop inte tillräckligt starkt för att kunna se Merkurius faser.

1631 gjorde Pierre Gassendi de första observationerna av en transit av en planet då hans såg Merkurius passera solen just så som hade förutsagts och beräknats av – Johannes Kepler. Den tyske astronomen, Tycho Brahes medhjälpare, ställde upp sina lagar för planetbanor strax före. Med hjälp av dem räknade han senare ut när Merkurius skulle passera framför solen. Själv gick han bort innan tillfället infann sig.


Studier?
1639 studerade Giovanni Zupi planeten i ett teleskop och upptäckte då att Merkurius hade faser likt månen och Venus. Dessa observationer visade entydigt att Merkurius kretsade kring solen. Under 1800-talet intresserade sig den franske astronomen Urbain Le Verrier för noggranna mätningar av planetbanor. En udda planet, som hur du skulle vara klädd?

Merkurius ska vara den torraste och hetaste planeten i solsystemet. Men nu har NASA-sonden Messenger upptäckt bevis på att det finns vattenis strax under ytan (pressmeddelande hos NASA).
Ytan är ganska lik månens då den har relativt många kratrar. Merkurius har i princip ingen atmosfär, och yttemperaturen varierar mellan –173 grader C i botten av kratrarna vid polerna och +427 grader C på de varmaste ställena på solsidan. Planeten saknar, liksom Venus, naturliga satelliter (månar). Okej, en skillnad på 600 grader. Oj då.

Information:
Merkurius är den minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen av ungefär 88 dygn. Merkurius befinner sig närmast solen och kretsar snabbare runt solen än alla andra planeter; 88 dagar är ett år jämfört med 365,25 dagar för jorden. Ett dygn är 176 jorddygn. Man får jämföra rotation och solen.

Namnet kommer utav…?
Åter – från romarna, som namngav den efter den romerske guden Mercurius. Den astronomiska symbolen för Merkurius är en stiliserad kaducé. ”Merkuriusstav”, ‘häroldsstav’, en symbol för fred och även för handel och ekonomi.


Ytan?
Merkurius yta är mycket lik jordens måne, och uppvisar vidsträckta havsliknande slätter och stora mängder kratrar, vilket tyder på att den har varit geologiskt inaktiv i miljarder år. På grund av det låga antalet rymdsonder som har sänts till Merkurius är dess geologi den minst utforskade av stenplaneternas.

Fynd?
Det är vid planetens nordpol som fynd gjorts, och man har funnit is, vid kraterväggar dit solen aldrig når. Nu tror ingen på att liv skulle kunna uppkomma på Merkurius (den är ju fortfarande het och torr). Men Messenger tycks ha visat ännu en gång att det kan vara komet- och asteroidnedslag som planeter som jorden har att tacka för att vi har tillgång till vatten.


Aktuellt?
BepiColombo är den första europeiska farkosten som åkte till Merkurius, det skedde hösten 2018. Ombord finns bland annat tre instrument från svenska Institutet för rymdfysik. Precis som rymdsonden Messenger, kommer BepiColombo använda både planeten Venus och Merkurius gravitation för att nå Merkurius och gå in i omloppsbana runt planeten.

Väl framme vid Merkurius ska två olika moduler kopplas loss från sonden och kretsa som satelliter kring planeten. Med början 2025 kommer den studera planeten under ungefär ett år. Nu vet du allt viktigt. 🙂

Källor:
faktabanken.nu
sv.wikipedia.org
nrm.se
ungafakta.se
10fakta.se
123fakta.com
rymdstyrelsen.se
norran.se
popularastronomi.se
fof.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 5/9-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska