Vad var Saturnaliefesten som man firade i vår jultid i antikens Rom…?

Folk spelade spel, drack för mycket vin och upphävde den gängse ordningen mellan herrar och undersåtar – det romerska saturnalie- och kalenderfirandet gav inspiration till våra jul- och nyårsfester. Festen i antikens Rom hölls i december och var en fest till åkerbrukets gud Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 – 23 december och den obesegrade solens dag.

---

Poeten Catullus beskriver saturnalia som de bästa av dagar. Det var en tid av firande, av påhälsning av vänner, och av överlämnandet av presenter, speciellt vaxljus (cerei) och små keramikfigurer (sigillaria). Saturnus var fader till Roms viktigaste gud, Jupiter. Saturnus var son till Uranus och Gaia.

Saturnalia infördes i Rom runt år 217 f.v.t. i ett försök att höja medborgarnas moral efter en förkrossande militär förlust man lidit mot Kartago. Till en början firade man högtiden under en dag, den 17 december, men efter hand utvecklades den till ett veckolångt överdådigt firande som fick sitt slut den 23 december. Myndigheterna gjorde ett flertal försök att förkorta festligheterna, men alla försöken misslyckades. Kejsar Augustus försökte förkorta firandet till tre dagar, och Caligula gjorde ett försök med fem dagar. Dessa försök orsakade uppror och massiva revolter bland de romerska medborgarna.

Fest såklart med offer?
Festligheterna innefattade sedvanliga rituella offer, man tillverkade och skänkte små presenter (saturnalia et sigillaricia), skolorna hade lov och en speciell marknad (sigillaria) inrättades under firandet. Spel och dobbel, som annars inte var tillåtet, tilläts till och med för slavarna under högtiden.

Kläder vid festen?
Togan bars inte under festligheterna, snarare bar alla färgglada informella ”middagskläder” samt en speciell hatt som annars enbart bars av frigivna slavar som symbol för deras frihet. Slavarna undslapp under högtiden bestraffningar, och de behandlade sina herrar med (åtminstone sken av) respekt. Slavarna firade med en bankett; före, med eller serverade av sina herrar. Trots detta var den omvända statusordningen högst ytlig; banketten tillreddes oftast av slavarna själva, och de brukade även tillreda sitt herrefolks måltider. Det tilläts alltså inom tydliga gränser; den vände upp och ner på den sociala ordningen utan att omstörta den. Den sedvanliga hälsningen romare emellan under högtiden var som i typ ”Hell Saturnus!”.

Toga (av latinets tego, ”att täcka”) var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romarriket var ursprungligen togan för bägge könen, men med tiden byttes togan ut successivt för kvinnor som istället började bära stola.

I judendomen?
I Mishna och Talmud, judendomens viktigaste skrift, beskrivs en hednisk festival vid namn Saturna som inträffar åtta dagar innan vintersolståndet. Den följs åtta dagar senare av en festival som heter Kalenda. Talmud tillskriver denna festivals uppkomst till Adam (Bibeln), som lade märke till att dagarna blev kortare och trodde att det var en bestraffning för hans synder. Talmud anger att denna festival senare blev en hednisk ritual. Obs imorgon Lucia.

Källor:
sv.wikipedia.org
varmlandsflyttstad.se
svd.se
ne.se

Blogginlägget nedskrivet 08/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

 

Res till Jupiters måne Io, riktig upptäcksresa för de vågade…

Jupiters hetlevrade måne Io såg man det började ryka om 2001 och från den lilla månen steg två rökpelare och förmörkade dess himmel, fyrtio mil ovanför ytan. Så är du en våghals, är en resa till den vulkaniska månen Io värd att övervägas. Bilden visar – på Io och den nedre på alla Jupiters månar.

Enorma tidvattenskrafter från Jupiter och grannmånarna Europa och Ganymedes ser till att ytan hela tiden är i rörelse, och det förekommer konstanta utbrott från jättelika svavelvulkaner. Vi träffar på sjöar av lava och smält svavel samt berg som kan vara upp till 17 – km höga. Det finns emellertid ett pris: partikelstrålningen är absolut dödande. Månen, säger vi – och alla vet vad vi menar. Men vår planet kunde lika gärna ha fått flera månar. Den först upptäckta månen (bortsett från jordens måne) var inte bara en måne – utan fyra stycken, de fyra stora jupitermånarna Io, Europa, Ganymedes och Callisto. De upptäcktes av Galileo Galilei i januari 1610.

Solsystemet är fullt med månar – Jupiter toppar listan med 63 stycken. 156 månar har hittills upptäckts i solsystemet och det kan mycket väl finnas fler. För 35 år sedan var det här med solsystemets månar mycket enkelt. Då kände man bara till 31 stycken. Ex: Jorden hade 1, Mars 2, Jupiter 12, Saturnus 10, Uranus 5 och Neptunus 2 stycken. I dag har alltså den här siffran svällt ut till 156. Enbart vid Jupiter har man nu hittat 63 månar, det vill säga mer än dubbelt så många som man kände till i hela solsystemet 1970. Och antalet fortsätter att växa hela tiden, allt eftersom teleskopens ögon blir skarpare.

Io är den femte av planeten Jupiters kända naturliga satelliter och den tredje största. Den är den fjärde största månen i solsystemet. Månen är döpt efter prästinnan Io i den grekiska mytologin. Med över 400 vulkaner på sin yta är Io det mest geologiskt aktiva objektet i solsystemet.

Ytan är väldigt ung. Analyser av gör att man nu tror att lavan som flyter på ytan mest bestod av olika föreningar av smält svavel. Men en ny idé är att lavan består av smält silikatsten och att – materialet kan vara rikt på natrium (sett genom Hubbleteleskopet). Vissa av de platserna når temperaturer på 1 500 K, trots att medeltemperaturen är mycket lägre, ca 130 K. (den senare temperaturen skulle betyda ca minus 140 grader). Från extrem värme till rejäl kyla. Nya data tyder på att Io kan ha ett eget magnetfält.

Till skillnad från de övriga galileiska satelliterna har Io bara lite, eller inget, vatten. Detta beror troligen på att Jupiter var tillräckligt het för att tidigt i evolutionen av vårt solsystem, driva bort flyktiga element i Ios omgivning men inte så het att göra det längre ut. Io har en tunn atmosfär bestående av svaveldioxid och kanske några andra gaser.

Och kuriosa: Voyager 1 är den rymdsond som är mest avlägsen av samtliga rymdsonder som sänts upp i rymden. Den befann sig i juli 2011 närmare 18 miljarder kilometer från jorden.

Båda sonderna bär med sig en 12 tums guldskiva som innehåller ljud och bilder som avser att spegla livet på jorden, ifall sonderna utan haveri kan fortsätta ut mot de närmaste stjärnorna och där nå andra livsformer. På skivan finns totalt 115 bilder, olika slags ljud och musikstycken samt hälsningar på olika språk. Tala om resa…

Källor:
nyteknik.se
illvet.se
sv.wikipedia.org
alltomvetenskap.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om resor, fakta, månar, Io, jupiter, lava, rymden, Galilei, satellit, Hubble, rymdsond, kelvin,