Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag och lördag! 2560 st inlägg. OBS! COVID-19 DISTANS!


Lämna en kommentar

Ännu finns massor av småmynt ute i världen, en guarani värd mindre än ett öre….?

utlguarani

Pengar som i mynt och sedlar används världens runt. Som yngre lärde man sig att på semesterresor utomlands så var värdet ofta lågt på landets småmynt. Hur ser det ut idag, en lista men baserad på ett urval som bara är som jämförelse, det finns alltför många mynt, men detta är nutid. Minns våra ettöringar och tvåöringar 🙂

En amerikansk dollar är lika med – 8,56 (8,54) svensk krona, avläst 11/4-21. En US penny (öre) är en valutaenhet som motsvarar en hundradel av en amerikansk dollar. Det har varit den lägsta fysiska enheten i amerikansk valuta sedan halva centen avskaffades 1857.


Beräknat skulle den då vara värd drygt 8 öre. USA s encentmynt (symbol: ¢), ofta kallat penny, är en valutaenhet som motsvarar en hundradel av en amerikansk dollar. Den första amerikanska centen producerades 1787, och centen har utfärdats främst som ett koppar- eller kopparpläterat mynt under hela dess historia. Jämför, lika cent/penny.

Krångligare – en penny är värd 1 cent. En nickel är värd 5 cents. En dime – är värd 10 cents. En quarter är värd 25 cents. Varför göra saker enkla? 🙂


Ta bort valutor?
Demonetisering är att avskaffa en valutaenhet sin status som lagligt betalningsmedel. Det inträffar när det sker en förändring av den nationella valutan: Den nuvarande formen eller formerna av pengar dras ur cirkulationen och går i pension, ofta för att ersättas med nya sedlar eller mynt. Ibland ersätter ett land helt den gamla valutan med ny valuta. Motsatsen till demonetisering är remonetisering, där en betalningsform återställs som lagligt betalningsmedel.


Räkna själv på mynt med lågt värde:

utlBangladeshs paisa.

Det är inte förvånande att listan inte kryper av ekonomiska kraftpaket. En enda amerikanskt penny (värd cirka 8 öre) skulle man kunna köpa 79 av Bangladeshs minsta mynt, paisa, bilden över. Samma penny kan ge dig 132 nordkoreanska chon eller 325 tanzaniska femcentmynt -även om de är sällan använda och mer svårfunna.


”I Tanzania är det osannolikt att det fem-centmyntet finns i omlopp eftersom det bokstavligen inte kan köpas någonting av det”, berättade Emanuel Boaz från Tanzanias centralbank till BBC. ”Det minsta du förmodligen hittar på gatorna är 20 cent och du kan köpa en massa spenat på den lokala marknaden för detta.” Titeln på det minsta värdefulla myntet i världen går till Uzbekistans encentmynt, tiyin, varav 1 999 behövs för att motsvara en enda amerikansk penny, konstaterar BBC.

På den listan är också Madagaskars två-iraimbilanja-mynt, värt bara 1/5 av en amerikansk penny. Enligt FN är Madagaskar ett av endast två länder i världen med ett icke-decimalbaserat valutasystem; två-iraimbilanja-myntet är värt två femtedelar av öns grundvaluta, ariary.


Man kan undra varför sådana nästan värdelösa mynt förblir i omlopp, men svaret kommer naturligtvis tillbaka till pengar. The Economist rapporterar att Kanada förväntas spendera 7,3 miljoner C $ bara 2013 för att samla in gamla pennies. Ett sådant åtagande är för dyrt och mödosamt för länder som Tanzania, som föredrar att ”vänta på att mynt naturligt faller ur omlopp”, rapporterade BBC. Förresten, om du undrar om det mest värdefulla enskilda myntet i regelbunden cirkulation är det det japanska myntet på 500 yen, som för närvarande är värt cirka 5,43 dollar, enligt Japan Today.

Min egen lista på speciella mynt och låga värden, börjar med lite högre som jämförelse.


Perus Nuevo sol är den valuta som används i Peru i Sydamerika. Valutakoden är PEN. 1 nuevo sol = 100 centimos.
2,35 kr värd, så 1 centimos bör vara värd cirka 0,023 kr.
Brasiliansk real är värd 1,54 kr, mer än vår krona.

Marockansk dirham  0,95 kr.
Sydafrikansk rand 0,59 kr.
Mexicansk peso 0,42 kr.
Tjeckisk koruna 0, 39 kr.

utlThailänsk baht1

Thailänsk baht 0,27 kr. Bilden ovan.
Uruguayansk peso är den valuta som används i Uruguay i Sydamerika. Valutakoden är UYU. 1 Peso = 100 centésimos. 0,194 kr. En centesimos cirka 0,019 kr.
Indisk rupie 0,11 kr.

Argentinsk peso är den valuta som används i Argentina. 0,09 kr Valutakoden är ARS. 1 peso = 100 centavos.
Japansk yen 0,08 kr

Nu smått:
Ungersk forint 0,03 kr.
Sydkoreansk won 0,01 kr.

Chilensk peso används i Chile i Sydamerika. 0,012 kr. Valutakoden är CLP. 1 Peso = 100 centavos. Valutan infördes 1817 men ersattes 1960 av Escudo för att återinföras 1975.

Colombiansk peso är den valuta som används i Colombia i Sydamerika. Valutakoden är COP. 1 Peso = 100 centavos. Valutan infördes 1837 och under åren genomgått en rad devalveringar. 1 Colombiansk peso är lika med 0,0024 svensk krona. 1/5 öre 🙂

Lägsta funna av mig utöver ovan:
Guarani är den valuta som används i Paraguay i Sydamerika. Valutakoden är PYG. 1 guarani = 100 céntimos. Valutan infördes 1944 och har sitt namn efter en inhemsk indianstam. Den ersatte den tidigare peson och har under åren genomgått en rad devalveringar. 0,0013 kr. Bilden överst.

Man kan finna en massa mynt, mycket länder har småvalutor, men ett axplock för att se vilken skillnad som föreligger. 🙂

Källor:
valuta.se
en.m.wikipedia.org
huffpost.com
sv.wikipedia.org
geographylists.com
sv.valutafx.com
valutaomvandlare.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


4 kommentarer

Kan man hoppa ned i ett hål i jorden, rätt igenom och om komma ut på andra sidan – vad krävs…?

Om vår vikt och hur den förändras på vår åktur är en klassisk fråga som redan Isaac Newton och hans antagonist Robert Hooke brottades med på 1670-talet. Svaret är att gravitationen i jordens medelpunkt är 0, och som störst vid ytan. I mitten av jorden är du alltså viktlös. Först. Världens djupaste hål ligger på Kolahalvön i Ryssland. Det tog nästan 20 år att borra och är 12 262 meter djupt. Det motsvarar bara 0,1 procent av hela vägen genom jorden. De slutade borra p.g.a. värmen och då är det ej tal om bastuvärme!

Men om så?
Om du hoppar ner i ett cylindriskt hål som går genom jorden kommer du att falla med en accelererande hastighet, till en början 9,81 m/s2. Men ju närmare du kommer jordens mitt, desto mindre kommer du att accelerera. När du passerar mitten kommer accelerationen att vända och din fart kommer att avta. På andra sidan jorden kommer du att stanna, för att sedan falla tillbaka igen. Alltså, att komma ut är den stora frågan då.


Kan man falla?
Ja, men detta förutsätter att det inte finns någon friktion eller något luftmotstånd, och att tunneln som du bygger går från nordpolen till sydpolen. Bygger du en tunnel från Sverige mot till exempel Nya Zeeland, kommer det faktum att jorden snurrar att göra att du trycks mot tunnelns sidor. Men använder du ett friktionsfritt material i väggarna spelar detta ingen roll. Men ja, det är klart du gör.

Serier och…?
I science fiction-romaner har man använt denna princip för att resa. Rent teoretiskt skulle det gå att spara en massa energi om man med tunnlars hjälp kunde resa från till exempel Europa till USA. Tunneln skulle då inte behöva gå genom jordens mitt, utan några tiotal mil ner under marken. Den dag ingenjörskonsten tillåter oss att bygga tunnlar som isolerar värmen från jordens flytande järnkärna och skyddar från mantelrörelser, magma och plattektonik, kommer detta kanske att bli verklighet. Kalle Anka och andra lät oss tro man skulle hamna i Kina, men icke, samtidigt beror allt på var du bor och gräver ditt hål 🙂


Märk väl:
När man kommer fram till andra sidan jorden måste man ha något som fångar upp en. Annars faller man igen, fast åt andra hållet! Lite som en evig gunga. Men det gäller utan luftmotstånd. Om det fanns luft i hålet skulle den bromsa farten mer och mer tills man fastnade i mitten. Utan luftmotstånd skulle man som högst färdas i 7 900 meter i sekunden, alltså 28 440 kilometer i timmen. Det är nästan 27 gånger snabbare än världens snabbaste passagerarflygplan. Då skulle en enkelresa genom jorden ta cirka 42 minuter. 38 minuter nämner någon.

How Long Would It Take To Fall Through The Earth?
https://www.youtube.com/watch?v=ZM9bRJpvRgI&t=208s

Jordens kärna består av en inre och en yttre del. Den inre antas vara fast och ha en temperatur på nära 6 000 °C. Den yttre delen är flytande och har i gränsen mot den omgivande manteln en temperatur på uppskattningsvis 4 000 °C. Sannolikt består både den fasta och flytande delen av kärnan av nickelhaltigt järn och mindre mängder järnsulfider. Kanske kan vi en dag i framtiden klara detta resande, självklart med modell hiss och lite som astronauter, kan de kan vi? 🙂

Källa:
Professor Ann-Marie Pendrill,
vid Lunds universitet
kp.webben.se
sydsvenskan.minibladet.se
nyteknik.se
youtube.com
Claes Uggla, professor
i fysik vid Karlstads universitet.
fof.se
sgu.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 6/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


1 kommentar

Vad räknas som världens märkligaste byggnader, byggnationer …? Del 2-2

vasili

Vad räknas som världens märkligaste byggnader, modernt och knepigt kul? Gamla, antika byggnader eller öde byggnationer. Lite blandat av expertord och resande. Två delar i och med information och foton. Slutet är med de sex mest märkliga. Eller?


6.
Vasilijkatedralen, även kallad Vasilij den välsignades katedral.
Denna är utan tvekan den mest kända byggnaden i Moskva och ett ikoniskt landmärke i Ryssland, som står på det Röda torget. Det är en av världens mest kända byggnader och den har stått på samma plats i flera decennier, där flera historiska och politiska händelser har utspelat sig. Vasilijkatedralen är öppen för allmänheten året runt. Bilden överst.

Den byggdes mellan 1555 och 1560, på order av Ivan den förskräcklige och till minne av erövringen av Kazan 1552. Arkitekten Postnik Jakovlev påstås ibland ha fått båda sina ögon utstuckna efter att ha färdigställt byggnaden, så att han aldrig skulle kunna bygga något så vackert igen åt någon annan. Detta är dock en myt eftersom han 1588 designade det norra tornet, och därefter flera andra byggnadsverk. Ja, där ser man 🙂


5.
Paro Taktsang ( Dzongkha, även känd som Taktsang Palphug Monastery and the Tiger’s Nest),
Byggnader på höga bergskanter känns märkligt, men sanningen bakom mer naturlig. Detta är en helig Vajrayana, Himalayas buddhistiska plats som ligger på klippsidan av den övre Paro- dalen i Bhutan.

Paro Taktsang, Bhutan

Helgedomen tillägnades Padmasambhava, även känt som Gu-ru mTshan-brgyad Lhakhang eller ”Guru-helgedomen med åtta namn”, hänvisar till Padmasambhavas åtta manifestationer och med en elegant struktur byggd runt grottan 1692 av Gyalse Tenzin Rabgye. Det har blivit Bhutans kulturella ikon.

Klostret ligger 10 kilometer norr om Paro och byggd på en osäker klippa på 3 120 meter, cirka 900 meter ovanför Parodalen. Bergssluttningarna är mycket branta (nästan vertikala) och klosterbyggnaderna är inbyggda i bergytan.

Men obs – även om det ser formidabelt ut, har klosterkomplexet åtkomst från flera håll, såsom den nordvästra vägen genom skogen, från söder längs den väg som används av anhängare och från norr (tillgång över den steniga platån, som kallas ”Hundred Thousand Fairies ”känd som Bumda (hBum-brag). Ett mulspår som leder till den passerar genom tallskog som är färgglatt prydd med mossa och bönflaggor. På många dagar höljer molnen klostret och ger en kuslig känsla av avlägsenhet. Så den är fungerande inåt som i grotta, men vem vill vakna och titta ut på framsidan till frukosten?


4.
Stonehenge är ett bronsåldersbyggnadsverk i sydvästra England. Det består av en cirkelformad megalitisk stensättning, omgiven av en ringgrav och direkt utanför denna en cirkelformad jordvall. Det ligger nära Amesbury i Wiltshire, ungefär 12 km nordväst om Salisbury.

Stonehenge

Stensättningen byggdes troligen mellan 2500 f.Kr. och 2000 f.Kr. Vallen och graven är från ungefär 3100 f.Kr. (yngre stenåldern). Namnet Stonehenge kommer från det fornengelska ordet Stanhengist som betyder ’de hängande stenarna’. Monumentet är riktat åt nordost och många har föreslagit att byggarna fäste särskild betydelse för solstånds- och dagjämningspunkter. Det är i vilket fall osannolikt att riktningen är slumpartad. Stonehenge, Avebury och dess omgivningar upptogs 1986 på Unescos världsarvslista. Tyvärr har folk tagit bort stenar kring området, tagit till forskning, gjutit grund under någon sten etc men tidsmässigt intressant och osäkert ursprung.


3.
Påskön (spanska: Isla de Pascua) är en ö i sydöstra Stilla havet väster om Sydamerika, i den chilenska regionen Valparaíso. Påskön har fått sitt namn av att Jacob Roggeveen och hans besättning firade påskdagen den 5 april 1722 utanför ön innan de klev i land, jaså minsann!

Moai (singular och plural) är stenstatyerna på Påskön. De flesta statyerna är huggna i ett stycke och några (ca 10 procent) har lösa huvudbonader (pukauer). Det finns mer än 1 000 kända moai fördelade över hela ön. Vid Rano Raraku, där de flesta moai höggs ut ur klippan, finns det nästan 400 mer eller mindre färdiga statyer kvar. Stenbrottet verkar ha övergivits i en hast, eftersom det finns flera halvfärdiga statyer kvar i klippan. I princip alla utställda moai vältes senare av de infödda öborna, troligen genom inbördes strider mellan klaner.

påskön

Statyerna avbildas oftast från yttre brottet av Rano Raraku där de flesta står till axlarna, och mer, ner i marken. De har tagits loss från berget och kanats ner i en grop till upprätt ställning för att färdighuggas. Gropen har sedan eroderat igen under åren. Vad syftet med statyerna var är inte helt känt och det finns många teorier. Den vanligaste är att de höggs ut av Påsköns befolkning för 1 000 år sedan eller ännu tidigare.

Teorier från 2010 hävdar att ön befolkades tidigast i slutet av 1100-talet. De förmodas representera döda förfäder eller anhöriga, och märkte ut gravplatser för dessa där de stod på en plattform, vanligen vid kusten. I vilket fall måste de varit dyrbara att framställa; inte bara är arbetet att hugga ut varje staty något som borde tagit åratal, utan statyerna måste dessutom släpas tvärs över ön från stenbrottet till platsen där de ställdes upp.

Exakt hur statyerna förflyttades är inte känt, men förmodligen användes slädar av trä eller rullar. Det antas felaktigt att den mängd trä som krävdes för transport och resning orsakade att ön helt skövlades på träd. Detta skulle i så fall förklara varför stenbrotten helt plötsligt övergavs. Troligt är att träden (en stor palm, numera utdöd) redan var i utdöende och inte fortsatte att växa på ön.


2.
Cheopspyramiden är den största och äldsta pyramiden.
Det är en grav för kungen som hette Cheops. Cheops pyramid, eller Khufus pyramid, ligger i utkanten av Giza i Egypten och är med sina 137 m (från början 146,6 m) den högsta av Egyptens pyramider. Obs. Den är också den äldsta av antikens sju underverk, samt det enda underverk som står kvar än idag.

Cheopspyramiden, Egypten

Cheopspyramiden tros ha byggts som en grav till, och på order av, faraon Cheops (Khufu), som var en av kungarna i Egyptens fjärde dynasti som varade mellan åren 2575 och 2465 f.Kr. Än idag är det ett mysterium hur pyramiden byggdes och hur man fick upp stenblocken på varandra. Moderna utgrävningar tyder dock på att det var uppåt 10 000 betalda arbetare som byggde pyramiden, och inte slavar som man tidigare trott. De stora byggstenarna drogs från ett stenbrott knappt en kilometer bort, och åtminstone i pyramidens lägre tredjedel lyftes de på plats med hjälp av ramper.

Hur stenarna restes till de högre nivåerna är ett större frågetecken, men möjligtvis kunde man med tillräcklig mankraft och med hjälp av hävarmar lyfta stenarna uppför var och ett av de cirka 60 cm höga trappstegen på Cheopspyramidens utsida. Pyramidens trappsteg täcktes sedan av slät kalksten som fraktades med båt på Nilen från kalkbrottet i Tura, cirka 13 km bort (i princip all kalksten har nu ramlat bort).


1. Mest märklig.
Teotihuacán (nahuatl, Gudarnas stad eller Platsen där män blev gudar) är en arkeologisk plats i centrala Mexiko cirka 45 kilometer nordost om Mexico City. Teotihuacán är den största kända staden i Mexiko från förkolonial tid. Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1987. Det moderna Teotihuacán är en kommun i den mexikanska delstaten Mexiko med huvudorten Teotihuacán de Arista. Kommunen täcker ett område på 83,16 kvadratkilometer och hade 53 010 invånare vid folkräkningen 2010.

Teotihuacan

Den förhistoriska staden uppstod under den klassiska mayaperioden omkring år 600 före Kristus och uppskattas ha haft mellan 150 000 och 200 000 invånare under sin storhetstid omkring åren 300–600. Vid denna tidpunkt upptog själva staden ett område på cirka 23 kvadratkilometer. Varken egentliga manuskript eller tecken på vilka som skulle ha skrivit dem är kända från Teotihuacán. I mayatexter refereras det dock då och då till staden. Fascinerande.

Ämnet är svårt och beror på vad vi lägger in i begreppet märkliga. Kineiska muren. Turning Torso i Malmö. Machu Picchu (gamla bergstoppen, bergsstaden) är en välbevarad förcolumbiansk bergsstad i nuvarande Peru, som upptogs på Unescos världsarvslista 1983 och idag kan man åka buss dit från en närliggande tätort. Borde kanske varit med bland de fem? Jag ville variera och har skrivit om öde platser, städer och slott, så jag valde av experters mesta tips. Väl bekomme 🙂


Källor:
varldenshaftigaste.se
sydsvenskan.se
futonota.se
expressen.se
hant.se
en.wikipedia.org
expertvietnamtour.com
swedishnomad.com
sv.wikipedia.org


CORONA:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökat mer i januari 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken.

Blogginlägget nedskrivet 14/1-21