Zenzationella Människor – Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08. 3360 inlägg. Våga lär mer!


De tio första som fick Nobelpriset i litteratur, del 1-2.

Sully-Prudhomme

I sitt testamente, daterat Paris den 27 november 1895, angav Alfred Nobel litteratur som ett av de fem områden som nobelpriset skulle delas mellan, jämte tre naturvetenskapliga pris och ett fredspris. Han fastslog att litteraturpriset ska tilldelas en författare som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta” genom att skriva ”det utmärktaste i idealisk rigtning”.

Pris 2022 – alla pristagare får ganska rejäla pengar. Det handlar om nio miljoner kronor, som, avrundat lite, motsvarar 1 miljon dollar, ungefär detsamma i euro.

De första tio pristagarna i ordning, de fem tidigaste i del ett.
1901 – 1905.

1901 Sully Prudhomme, Frankrike
René François Armand ”Sully” Prudhomme, född 16 mars 1839 i Paris i Frankrike, död 7 september 1907 i Châtenay-Malabry i Frankrike, var en fransk poet.
”såsom ett erkännande av hans utmärkta, jämväl under senare år ådagalagda förtjänster som författare och särskilt av hans om hög idealitet, konstnärlig fulländning samt sällspord förening av hjärtats och snillets egenskaper vittnande diktning”-

August Strindberg skrev i en artikel som ingår i Samlade skrifter att Nobelpriset hade tilldelats en ovärdig som knappast var diktare. Att Prudhomme fick priset berodde enligt Strindberg på att han tillhörde Franska akademien och att Svenska Akademien därigenom ville träda fram ur sin glömska.

1902 Theodor Mommsen, Tyskland.
Theodor Christian Matthias Mommsen, född 30 november 1817 i Garding i Schleswig, död 1 november 1903 i Charlottenburg, var en tysk historiker och arkeolog med Romarriket som huvudområde. Han var tidvis även verksam som jurist och politiker.

”nutidens störste levande mästare i den historiska framställningens konst, med särskilt fäst avseende å hans monumentala verk ’Römische Geschichte’.

1903 Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
”såsom en gärd av erkännande åt hans ädla, storartade och mångsidiga skaldeverksamhet, som alltid varit utmärkt på en gång av ingivelsens friskhet och av en sällsynt själsrenhet” .

Bjørnstjerne Martinius Bjørnson, född 8 december 1832 i Kvikne norr om Tynset, död 26 april 1910 i Paris, var en norsk författare, diktare och samhällsdebattör. Bjørnson grundade Riksmålsforbundet och skrev texten till Norges nationalsång Ja, vi elsker dette landet som tonsattes av Rikard Nordraak.

1904 Frédéric Mistral, Frankrike / José Echegaray, Spanien
Frédéric Mistral, Frankrike
”med avseende fäst å det ursprungsfriska, snillrika och sant konstnärliga i hans diktning, som troget avspeglar hans hembygds natur och folkliv, samt å hans betydelsefulla verksamhet som provençalsk filolog”

aaaPokaler

José Echegaray, Spanien
”med avseende fäst å hans omfattande och snillrika författarskap, som på självständigt och originellt sätt återupplivat det spanska skådespelets stora traditioner”

1905 Henryk Sienkiewicz, Polen
”på grund av hans storartade förtjänster som episk författare”.
Sienkiewicz, 1846–1916, polsk författare, i Sienkiewiczs mångsidiga författarskap intar novellerna en viktig ställning.

Fortsättning i del 2 med plats sex till tio, på måndag.

Källor:
sv.wikipedia.org
svenskaakademien.se
levandehistoria.se
actualidadliteratura.com
svd.se
ne.se
Foto på Kipling av John Palmer i del 2..

Blogginlägget nedskrivet 2/11 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.