Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Allt om ikonen Nick Cave, rockens udda musiker… Del 2 av 2

nick

Under 2009 tänkte Nick Cave planer på att bygga upp en guldstaty av sig själv i sin hemstad Warracknabeal, baserad på en ”naken Nick, på en unghäst. Det är ett ganska underbart homoerotiskt konstverk.” Yarriambiack Council godkände den ”humor och tilltalande för turister.” De vågade låta honom bygga en 50 m hög Nick Cave, med en tittarplattform.” En film om Caves liv, med titeln 20 000 dagar på jorden – och regisserad av artisterna Iain Forsyth och Jane Pollard, släpptes i mitten av 2014, strax före hans 57-årsdag.

Faderns död har spelat stor roll i Caves utveckling. Han själv beskriver hur dennes bortgång skapade ett hål i livet, som han fyllde med skrivande. Fadern hade lärt och uppmuntrat honom från tidig ålder att skriva. Tillsammans läste de bland annat Shakespeare, Dostojevskij och Vladimir Nabokov. Auden, Thomas Hardy och Larkin är andra författare som Cave nämner som influenser. Vidare bör sägas att han läser och plockar från enormt många författare. De här nämnda är bara ett litet axplock.

Musikaliskt plockar Nick Cave från många genrer, kanske främst blues, country, rock och punk – men även klassisk musik och psalmer. 2014 skrev Cave librettot för operan Shell Shock, opera av Nicholas Lens. Operan hade premiär på Kungliga Operan La Monnaie i Bryssel i oktober 2014.

Cave lämnade Australien 1980 och – nu bor han med familj i Los Angeles , Kalifornien, USA. De bodde tidigare i Brighton, Storbritannien i 15 år, med sin fru Susie Bick. De fick tvillingpojkar år 2000, vid namn Arthur och Earl. Arthur omkom i en fallolycka 2015.

Äldste sonen Luke, född 1991, tillbringar en del tid med dem och en del med sin mor. Cave flyttade nämligen först till São Paulo, Brasilien år 1990, där han träffade brasilianska journalisten Viviane Carneiro. Hon födde sin son Luke 1991. De var gifta i 6 år och skildes 1996. Det sägs av annan källa att de ej var gifta officiellt…

Cave har även en fjärde son, Jethro, som han sällan träffar. De mötte inte varandra förrän Jetro var ungefär sju eller åtta år. I många biografier nämns pojken inte alls. Jethro, född 1991, (är jämngammal med Luke) – bor med sin mor Beau Lazenby i Melbourne, Australien.

Sonen Arthur?
Han föll som 15-åring från en klippa vid Ovingdean, nära Brighton, och dog av skadorna. Caves familj uttalade om detta: ”Vår son Arthur dog på tisdag kväll. Han var vår vackra, glada kärleksfulla pojke. Vi ber att vi får den integritet vår familj behöver i denna svåra tid.” Effekten av Arthurs död – på Cave och hans familj blev 2016, en – dokumentärfilm.

Cave dejtade Anita Lane från slutet av 1970-talet till mitten av 1980-talet. Deras mest anmärkningsvärda samarbete är Lane’s ‘cameo’ vers på Cave’s Bob Dylan cover ”Death is not The End” från albumet Murder Ballads. Lane co-skrev texterna till titelspåret för Caves 1984 LP, From Her to Eternity m.m. Cave, Lydia Lunch och Lane skrev en serie tillsammans med titeln AS-FIX-E-8, i stil med de gamla ”Pussy Galore”/Russ Meyer- filmerna. Cave dejtade kort PJ Harvey under mitten av 1990-talet.

Frun nu, som nämnts?
1997 träffade Cave den brittiska modellen Susie Bick. Bick var toppmodellen på Damneds 1985-album Phantasmagoria och en Vivienne Westwood- modell. Bick är också modell på omslaget på albumet Push the Sky Away. Hon gav upp sitt jobb när de giftes 1999. nickfam

Cave är gudfader till Michael Hutchence dotter Heavenly Hiraani Tiger Lily. Cave framförde ”In My Arms” vid Michael Hutchences TV-begravning, men insisterade på att kamerorna ej filmade under hans sång.

Skådespelare med?
Japp, några: Mordet på Jesse James av ynkryggen Robert Ford (2007; Trubadur i en saloon), Jonas At The Ocean (2001), The Road to God Knows Where (1990) och ex. Himmel över Berlin (1987; Nick spelar sig själv i denna film).

Det har skrivits om honom: ”Cave är en av rockens stora. Medan många av hans fans förväntade sig att den en gång heroin-laddade gotiska punken skulle vara död nu skapar han faktiskt mer än någonsin. Han stiger upp tidigt, går till jobbet på sitt kontor (ett platt anslutet till sitt hus i Hove), gör ett dagsjobb, återvänder hem på kvällen till sin fru och barn och börjar – nästa dag igen. Han tar inte droger, han dricker inte, han röker inte ens. På ett sätt säger han att livet inte längre är värt att leva. i andra säger han, det har aldrig varit bättre.”

Han reser runt en del, unikt i Sverige, fredag, 15 juni 2018, kl. 22:00, Rättvik, Sverige -Dalhalla, Nick Cave & The Bad Seeds. Sök på nätet redan nu! Sedan direkt vidare till – Ejekt Festival 2018, Water Circus – Faliro Bay Complex, Athen, Grekland. En stor artist, märklig, unik och mycket udda.

Källor:
theguardian.com/music/
en.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
viagogo.se
youtube.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Annonser


Lämna en kommentar

Tre ur det grekiska dramat, Antikens främsta, Euripides, Aischylos, Sofokles…

europides

Namn man hört, vem är bakom namnen, männen bakom dramerna. Först ut ovan – Euripides (480-406 f Kr) som anses ha varit den förste yrkesförfattaren i Aten. Han var en antikens Strindberg, som intresserade sig för de särpräglade, de som styrs av sin lidelse. Han var också den förste store kvinnoskildraren i dramatiken, och beskrev ofta den förödelse som kärleken kan ställa till med. I flera av hans skådespel har kvinnor ledande roller, bl a i Medea och Elektra.

Euripídes var alltså en grekisk tragediförfattare. I sin ungdom prövade han också på att skådespela, men eftersom hans röst inte var stark nog att bära på scenen inför 14 000 personer – så koncentrerade han sig på sin roll som dramatiker. Han är, vid sidan av Aischylos och Sofokles, Greklands store tragöd. Av hans omkring åttio dramer finns idag arton bevarade, varav några översatts till svenska av Hjalmar Gullberg. Populariteten hos Euripides arbete har aldrig minskat och hans skådespel fortsätter att utföras på teatrar idag.

Hans analyser av moraliska problem har i hög grad behållit sin giltighet. Han utsatte även gudarna för mänskliga moraliska värderingar. Hans inflytande på det europeiska dramat blev stort; han inledde den psykologiserade dramatiken.

Aischylos

Aischylos ovan här – är den äldste av de tre (525-456 f Kr). Han införde en andra skådespelare i dramat. Aischylos dramer handlar om gott och ont, om skuld och straff. ”Blott genom lidande kan visdom vinnas”, menar han. Orestien är hans mest kända drama. Vilket vi omvärderat idag om lidande och visdom? Lidande ger nog ”visdom” men läsa kan vara gott nog? 🙂

Han avled på Sicilien, där han flera gånger gästade kung Hieron av Syrakusa. Aischylos är den egentlige skaparen av dramat i modern mening. När han som nämnts infört en andra skådespelare minskade han därigenom körens dominerande roll. Det blev en större omväxling och dynamisk spänning i både intrig och dialog. Aischylos var dessutom regissör, tonsättare och koreograf och uppträdde förmodligen ofta själv i sina dramer. Av Aischyloss ca 90 tragedier återstår sju i fullständigt skick.

Sofokles

Så sista ut, ovan – Sofokles (496-406 f.Kr.) som införde en tredje skådespelare i dramat (och fler än tre blev det aldrig) och iakttog noga de tre enheterna tid, rum och handling. Av hans 111 skådespel finns sju bevarade, bl a Antigone, Kung Oidipus och Elektra. Det svåraste brottet är enligt Sofokles människans hybris, hennes övermod när hon tror sig kunna trotsa gudarna eller tvivlar på oraklets spådomar. Flera av Sofokles dramer handlar om motsättningen mellan gudarnas vilja och människornas.

Som son till en förmögen vapenfabrikant i Kolonos gjorde Sofokles karriär i Athens tjänst, bl.a. som attiska sjöförbundets skattmästare 443 f.Kr. och åtminstone två gånger som strateg (militärbefälhavare); han beklädde också höga prästämbeten. Redan samtiden såg honom som idealbilden av en attisk gentleman; efter sin död dyrkades han som halvgud, troligen på grund av av sina omsorger om Asklepioskulten.

Hos Sofokles styr gudarna människans öde och varje försök hon gör för att undfly detta leder bara än snabbare i fördärvet. Både Iophon, en av hans söner, och ett barnbarn, också med namnet Sofokles, följde i hans fotspår och blev sorgespelsförfattare.

I Athens årliga dramatikertävlingar segrade Sofokles i ungefär 30 dramatiska tävlingar, vann omkring 24 stycken och slutade aldrig lägre än på andra plats; som jämförelse vann Aischylos 14 tävlingar, och besegrades ett par gånger av Sofokles, medan Euripides bara vann 4 tävlingar.

Källor:
ne.se
larare.at
sv.wikipedia.org
ancient.eu

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Deckarförfattaren Carin Gerhardsen var en gång punkmusiker i Flensost…

gerhard

Carin Gerhardsens kriminalromaner om teamet vid Hammarbypolisen har noggranna detaljer och personer man minns. Carin är född i december 1962 i Katrineholm, föddes som Carin Behrman i Katrineholm. Hon spelade saxofon i ett punkband, Flensost, med namn som Svenne Nielsen på sång, Nompa på bas och Carin Behrman på sax. De ansågs av någon spela i ska-punkig stil och – från Flen, som bland annat var förband åt KSMB.

Nu bor hon på Östermalm i Stockholm med maken Ken Gerhardsen och två barn, och skriver på heltid. Hennes mamma var lärare, specialiserad på svenska och engelska och hennes far var domare och författare till de grundlagar som reglerar yttrandefriheten. Carin är därför uppvuxen med språket samt våldsbrott.

Hon tävlade i pingis med flera sporter, och – gick sedan vidare och utbildade sig till matematiker vid Uppsala universitet och den deckarintresserade Gerhardsen inledde sin andra omgång som författare i London, där hon blev utmanad av en vän att skriva en bok. Resultatet blev den filosofiska romanen På flykt från tiden som publicerades 1992. Den handlar om en man som blir hållen som gisslan i fyra år i Beirut, men fick inga större framgångar och hon fortsatte jobba som IT-konsult, där hon bl.a. hjälpte till att utveckla det svenska GSM-nätet.

När förlagen visade sig tveksamma skickade hon in tre manus i samma bokserie – det som skulle bilda Hammarby-serien. Den första, Pepparkakshuset, gavs ut 2008, och uppföljaren Mamma, pappa, barn, gavs ut 2009. Alla har kriminalkommissarie Conny Sjöberg på Hammarby polisstation på Söder i Stockholm i centrum. Den hyllade serien har översatts till mer än tjugofem språk och belönats med flera priser.

Ur hennes ”Hennes iskalla ögon”:
”Snön vräker ner i ett fruset Stockholm. Under samma dag försvinner två kvinnor, oberoende av varandra. Bägge lever i till synes ordnade förhållanden, men när kriminalkommissarie Conny Sjöberg och hans mannar skrapar på ytan av familjeidyllen framträder en helt annan bild.gerhardsen

Båda kvinnorna har levt under mental press, och ingen av dem saknar skäl att frivilligt ge sig av. Men den dramatiska upptäckten av en död kropp ger all anledning att tänka om.”

Fritiden då?
När hon är ledig tycker hon om problem-lösningar som korsord och sudoku, spela golf och resa. Hon spelade bordtennis på elitnivå och har handicap 12,6 i golfen. Hon överlevde när hon en gång blev jagad av en rasande elefant i djungeln i Indien. Hon tittar också om att titta på sport på tv och älskar också matlagning.

Sista tre böckerna: Hennes iskalla ögon, 2013, Tjockare än vatten, 2014, vinnare av Stora Ljudbokspriset som bästa kriminalroman 2014, utsedd av Apple/iTunes till 2014 års bästa skönlitteratur – och – Falleri fallera falleralla, 2015 – alla finns på ljudböcker.

Och Carin vann Bokbloggarnas Litteraturpris” 2010, med sin tredje novell i Hammarby-serien, ”Vyssan lull”. Utsedd till ambassadör av Katrineholms kommun 2015.

Blir det mer deckare? Spänning lär hon skriva om, men osäker på vad ännu.

Källor:
sv.wikipedia.org
bokus.com
sidaeftersida.blogspot.com
pocketforlaget.se
bildrulle.nu

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,


GrahamGreene1

Under hela sitt liv reste Greene mycket, till vad han kallade världens vilda och avlägsna platser. Detta resande ledde till att han rekryterades till MI6 av sin syster, Elisabeth, och han blev utsänd till Sierra Leone under andra världskriget, där han tillbringade sin tid för att skriva böcker, besöka horhus och kontrollera enstaka agenter. På en senare resa till Portugal, blev han nära vän med sin byråchef, Kim Philby, som sedan avslöjades som en av Storbritanniens mest ökända förrädare.

1948 separerade Greene från Vivien, trots att han hade andra relationer gifte han aldrig om sig. Men ju mer vi lär oss om denna mest katolska och ”moraliska författare” – född för över 100 år sedan – ju mer visar han sig ha haft det mest omoraliska liv som man kan tänka sig. Han hade en omättlig sexuell aptit. Även om han var gift i 21 år, var han med många prostituerade och genomförde under tiden korta affärer – förutom att ha fyra långa förhållande och – älskarinnor.

Han var också en entusiastisk användare av droger. Vid ett besök i Kina 1957, chockade han tjänstemän då han på varje plats han besökte uttryckte: ”Det finns två saker jag vill ha: En vacker flicka att sova med och att veta var jag kan få lite opium”. Han sammanställde en gång en lista över de 47 prostituerade han mindes han nyttjade under 1920 och 1930.

Hans första långvariga älskarinna var, Dorothy Glover, en bokillustratör, som tydligen han hade en stark sexuell attraktion till. Hon hade förlorat vänner sedan de träffats, alla utom hans bror Hugh, som kort blev hennes älskare också. Dorothy var annars Greenes älskare, vän och drickpartner fram till slutet av 1940-talet och – de förblev vänner fram till hans död. Hans affär med henne räddade en gång hans liv. En natt 1941, medan Vivien och deras två barn var evakuerade till landet, föll en bomb på hans hus i Clapham och det blev bara bitar kvar. Greene undkom en säker död bara för att han hade tillbringat natten hos Dorothy i hennes hem.

Ett passionerat förhållande var med ett förmöget societetslejon som hette Catherine Walston, som var gift med en av de rikaste männen i England och en framstående politiker. Liksom Greene älskade hon att bryta mot reglerna. Som värdinna kunde hon komma på middag i jeans, och när hennes gäster följde efter nästa kväll – hade hon en hellång klänning. Hon hade haft många affärer tidigare, vilket hennes man stillatigande hade accepterat, men detta var större. Hon och Greene flydde till hennes privata ö, Achill utanför Irlands västkust.

I Catherine hade han hittat en kvinna som haft den typ av sexuellt experimenterande han tidigare bara stött på med prostituerade. I början av 1950-talet klädde hon även upp sig som pojke och gick med Greene till en högklassig bordell i Venedig, där han arbetade på en film. För Greenes hustru var det ett förödande svek, men på grund av hennes tro och deras barn, avskydde hon protestera och hon var vanligtvis klar över hans affärer. Vid ett tillfälle kom Greene och hans älskarinna, även på dörren till Vivien och hans hem och han insisterade på att tillbringa natten tillsammans med Catherine. Förtryckta (?) Vivien gjorde bl.a. middag och bäddade sängarna på morgonen.

a-bjork

Men ”sagan” tog slut eftersom hon vägrade skilja sig. Han tog sin tillflykt i resor, alkohol och droger. Så småningom avtog smärtan nog för honom att njuta av ett fyraårigt förhållande med en härligt vacker svenska filmstjärna, Anita Björk (på bild), född 1923 i Dalarna, som var gift med en fransk konsul, och Greene njöt av att spela surrogatpappa till hennes två döttrar. Hon var f.ö. gift med Olof Bergström (1945-1951) och från 1953 med Stig Dagerman. Efter Stigs död, självmord, hade hon sitt förhållande med Graham.

År 1966 bosatte han sig permanent i Antibes i södra Frankrike av skatteskäl. Strax efter att det tog slut med Anita, tog han upp med den kvinna som skulle bli hans följeslagare för resten av sitt liv – Yvonne Cloetta. Henne hade han hade känt sedan 1959, en relation som också höll tills hans död. Ett av hans sista arbeten, J’accuse – The Dark Side i Nice (1982), handlar om en rättslig angelägenhet om honom och hans släkt i Nice. graham-greene

Han förklarade att den organiserade brottsligheten blomstrade i Nice, typ rättslig och polisiär korruption. Anklagelsen blev till en rättegång, åtal för ärekränkning – han förlorade. 1994, efter hans död, fick han upprättelse, då den tidigare borgmästaren i Nice, fängslades för korruption och tillhörande brott.

Han levde de sista åren av sitt liv i Vevey, vid Genèvesjön i Schweiz, där Charlie Chaplin levde. Han besökte Chaplin ofta, och de två var goda vänner. Hans sista kamp med döden var ihop med Yvonne. Det var med henne vid sin säng under våren 1991 han förlorade sin sista fight. Han dog vid en ålder av 86 år av leukemi och begravdes i Corseaux kyrkogård. En man, som levde med döden och sex som partners…

Källor:
guardian.co.uk
en.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
leninimports.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Graham Greene – författare besatt av döden och sex…Del 1 av 2

leftGrahamRaymondHerbertHughMollyElizabeth1

Hela historien, ett märkligt liv med en man som levde med besatthet. Henry Graham Greene, levde 2 oktober 1904 – 3 april 1991, han var en engelsk författare, dramatiker och litteraturkritiker. Hans verk utforskar olika moraliska och politiska frågor i den moderna världen. Greene var anmärkningsvärd för sin förmåga att kombinera seriösa litterära berömmelse med bred popularitet. Familjebilden med syskon, Graham t.v.

Hans skrivsätt?
”Orden är funktionella, saknar sinnlig attraktion, av härstamning, och självständigt liv”. Greene led av bipolär sjukdom, som hade en djupgående effekt på hans skrivande och privatliv. I ett brev till sin hustru Vivien, berättade han för henne att han hade ”ett djupt fientligt tecken till normalt, vanligt liv” och att ”tyvärr, har sjukdomen också sin plats.”

Han föddes på ett pensionat i Berkhamsted, var den fjärde av sex barn. Hans yngre bror, Hugh blev generaldirektör för BBC, och hans äldre bror, Raymond, framstående läkare och bergsbestigare. Hans föräldrar, Charles Henry Greene och Marion Raymond Greene, var kusiner, medlemmar av en stor, inflytelserik familj, som inkl. Greene King-bryggeriet, var ägare, bankirer och affärsmän. En annan kusin var den högerextrema pacifistiska Ben Greene, vars politik ledde till att han hamnade i interneringsläger under andra världskriget.

1910, som sexåring, blev Graham mobbad i skolan, där hans far var rektor. Han satt uppe en natt försökte öppna sitt knä med en pennkniv. När detta misslyckades försökte han svälja giftiga ämnen, ögondroppar, feberdroppar, klorkalk, även dödliga blad. När ingen av dem dödade honom, tog han 14 Alvedon och störtade ner i skolans swimmingpool. Hans ben kändes som bly, men han drunknade ej. Hela sitt liv sökte han ut farliga platser och flirtade med döden, som om i krig med sig själv. Men han var så hemlighetsfull att endast ett fåtal personer kunde tränga in i honom. Han prövade även, som han skrev i sin självbiografi, rysk roulette.

Citat:
”I don’t care a damn about men who are loyal to the people who pay them, to organizations…I don’t think even my country means all that much. There are many countries in our blood, aren’t there, but only one person. Would the world be in the mess it is if we were loyal to love and not to countries?”

Fritt översatt:
(”Jag bryr mig inte inte ett dugg om män som är lojala mot de människor som betalar dem, till organisationer … Jag tror inte ens mitt land betyder så mycket. Det finns många länder i vårt blod, eller hur, men bara en person. Skulle världen vara i kaos om vi var lojala i vår kärlek och inte till landet”.)
Graham Greene, Our Man in Havana.

16 år ung, år 1920, gick han i psykoanalys under sex månader i London, därefter – till skolan som student. 1922 var han en kort tid medlem av kommunistpartiet i Storbritannien. 1925 kom hans första arbete ut, en diktsamling med titeln Babbling som fick negativ kritik. Han led ännu av återkommande perioder av depression och samtidigt höll han sig för sig själv. Hans sökande – bestod till en del av hans dödslängtan. ”Jag var tvungen att hitta en religion … att mäta mitt onda mot.”

graham-greene

Han började arbeta efter skolan, efter en tid, journalistik – först på Nottinghams tidskrift, och sedan som en av flera redaktörer på The Times. Greene var en agnostiker vid den tiden, men när han började fundera på att gifta sig med Vivien Dayreil-Browning, en trevlig, artig tjej – slog det honom att, han ”borde åtminstone lära sig naturen och gränserna för de åsikter hon hade”. Efter vissa kval så konverterade han till katolicismen 1926 – då han döpte sig.

Han dränkte henne med brev och – för att övervinna sin rädsla för sex – erbjöd han henne ett äktenskap i celibat. De gifte sig så 1927, och de fick två barn, Lucy Caroline (f. 1933) och Francis (f. 1936). Vivien var gravid med sitt första barn (till förfäran av Greene som i början vill få barnet till adoption). Men han hade ingen avsikt att låta familjelivet att inkräkta på hans rovgiriga sexliv.

Tidigt i graviditeten dog Viviens mor. Greene övertalade henne att inte gå till kremeringen i London av hälsoskäl och gick ensam, spenderade eftermiddagen med en av sina favoritprostituerade som han kallade ”O”. Ett praktarsel milt sagt…

Han jobbade extra som frilansande journalist, bok-och filmrecensioner för The Spectator. Greene första publicerade roman var The Man Within (1929) och han började på heltid som romanförfattare. Hans första riktiga framgång var Stamboul Train (1932), med inspiration från filmen Orientexpressen (1934), en stor framgång och han tjänade tillräckligt med pengar från filmen för att ge honom frihet att resa. Under hela sitt liv reste Greene mycket, till vad han kallade världens vilda och avlägsna platser.

Fortsättning del två, senare delen av livet…

Källor:
guardian.co.uk
en.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
leninimports.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Byron Katie, läs om författaren, om hur hon funnit vägar ut i livet…

byron1

Kunskapen om sig själv, författaren Byron Kathleen Mitchell (född Reid) är värd läsa och tänka. Good or bad? Hon är mer känd som Byron Katie, född i början av december 1942, är en amerikansk talare och författare som lär ut en metod för egen utredning känd som ”The Work av Byron Katie” eller helt enkelt ”arbetet.”

Byron (”Katie” som hon ofta kallas) blev allvarligt deprimerad i början av trettio års åldern. Hon var en affärskvinna och mamma som bodde i en liten stad i öknen i södra Kalifornien, uppväxt i Barstow.

Under tio års tid försvårades hennes depression, och under de sista två åren kunde Katie sällan ta sig utanför sovrummet. Hon följde med nedåt, som dragen ned med en spiral, med paranoia, raseri, självförakt, och ständiga tankar på självmord, enligt henne själv.

Efter två äktenskap, tre barn och en lång period av oförklarliga vredesutbrott, tilltagande förtvivlan och djup depression vaknade hon upp till verkligheten en morgon i februari 1986. Hon kallade det ”vakna upp till verkligheten.” I ett ögonblick av upplysning ur djupet ur sin förtvivlan.

Enligt journalisten Allison Adato, började folk snart efter söka upp Katie och fråga hur de kunde hitta den frihet som de såg i henne. Personer från hennes stad och så småningom kom folk från alla håll för att träffa henne och några ville även – leva med henne. Katie har inte någon speciell religion eller tradition. Hon är gift med författaren och översättaren Stephen Mitchell, som medverkade vid hennes första bok, Loving What Is och hennes tredje bok, A Thousand Names for Joy.

Katie kallar sin metod för egen utredning ”The Work”. Hon beskriver det som ett uttryck, i ord, ett ordlöst förhör som vaknade i henne. Katie fick uppmaning att berätta om detta, talare, på offentligt håll i Kalifornien, sedan i hela USA, och så småningom i Europa och över hela världen. Hon har lärt metoden till människor på ex. fängelser, sjukhus, kyrkor, företag, bostäder med anhöriga med våld i hemmet, universitet och skolor.

byronkatie

”Vi lider frivilligt”, säger Katie i boken ”Älska livet som det är”. ”För att slippa plågas måste vi undersöka vad det är för tankar som ligger bakom reaktionen, och det kan var och en göra på egen hand med papper och penna.” Sedan 1993 har Katie varit på resande fot praktiskt taget hela tiden. The Work inrättar sig inte under någon religion, sekt eller terapiform. Vill du veta mer och få tips sök efter hennes böcker.

Några av hennes citat – uttryck, på engelska.
No one can hurt me—that’s my job.
If I had a prayer, it would be this: “God spare me from the desire for love, approval, and appreciation. Amen.”
If I think you’re my problem, I’m insane.
When I am perfectly clear, what is is what I want.
Arguing with reality is like trying to teach a cat to bark—hopeless.
How do I know that I don’t need what I want? I don’t have it.

Källor:
levandekraft.se
en.wikipedia.org
thework.com
en.wikiquote.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,