Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2900 inlägg. Carpe diem.


Lämna en kommentar

Vem var E.J. Stagnelius, författare som levde in på 1800-talet…?

ejstagnelius3

En vän läste en dikt och berättade efteråt att den där Stagnelius vet jag ganska lite om. Så jag tog och sökte kring honom, poet och författare, som blev endast 29 år.
Erik Johan Stagnelius, född 14 oktober 1793 i Gärdslösa på Öland, död 3 april 1823 i Stockholm, var en betydande man under romantiken.

Hans bakgrund?
Stagnelius härstammade från prästsläkter på både fädernet och mödernet. Hans far, Magnus Stagnelius, var docent i grekiska med professors namn, en tid kyrkoherde i Gärdslösa på Öland och därefter biskop i Kalmar stift. Hans mor var kyrkoherdedottern Hedvig Bergstedt från Österåker i Södermanland.


Barndom?
Stagnelius visade redan från sin barndom lätthet att lära och förstå. Han hade tre bröder och två systrar. Två av bröderna påstås ha haft ”psykiska egenheter”, liksom även Stagnelius. Föräldrarna flyttade 1810 till Kalmar där han gick i gymnasiet ett år. En gymnasieskola i Kalmar har idag efter honom namnet Stagneliusskolan. Hösten 1811 skrevs han in som student vid Lunds universitet. Där stannade han en termin. Efter skolbalen i april 1812 flyttade han till Uppsala och avlade där kansliexamen 1814. En beläst, ung man.

Hans litteratur?
Stagnelius författarskap spänner över många genrer: från epos som hexameterdikten Wladimir den store, över dramer som Albert och Julia och Bacchanterna, till filosofiska prosautkast och lyrik, som dikterna ”Endymion”, ”Näcken”,”Till Förruttnelsen”, ”Vän! i förödelsens stund” och ”Suckarnes mystèr”. Hört talas om någon?

E.J. flyttar hemifrån och ”jagar kvinnfolk”?
Han fann sin första bostad i Stockholm hos löjtnantsänkan Maria Elisabeth Almgren på Stora Fiskaregränden 8 på Södermalm (hans erotiska intresse för hennes dotter Frederique har diskuterats av forskningen), men återfinns redan i mars 1816 på en annan adress och flyttade under sin vistelse i Stockholm påfallande ofta; uppgifter om alla de exakta adresserna har dessvärre icke bevarats.

ejstagnelius2

År 1815 inskrevs han i ecklesiastikexpeditionens kansli i Stockholm, var 1818 ordinarie kopist. I slutet av 1820 var han mantalsskriven som inneboende hos en mademoiselle Edquist i hörnet av Salvii gränd och Myntgatan i Staden mellan broarna. Oftast hyrde han dock ”vindskamrar på Söder” (C W Bottiger); han ”levde såsom resande” (G H Mellin). Vid sin död var han bosatt hos revisorsänkan Ebba Christina Hellstrand i hörnhuset Hornsgatan 7 – Repslagargatan. 1822 står han noterad som kanslist.

Möten:
Han mötte Almqvist och Geijer, men aldrig Atterbom och förefaller över huvud taget inte ha gjort personlig bekantskap med de samtida unga Uppsalaromantikerna. Han levde under enkla förhållanden på Södermalm under slutet av sitt liv men besökte ibland hembygden, Kalmar och Dörby prebendepastorat. Den 8 mars 1823 greps han för fylleri på Slussenområdet, av en Södermalms brandvakt, en omständighet som lett till spekulationer om hans bruk av alkohol under de senare Stockholmsåren; redan hos Mellin finns även aldrig styrkta uppgifter om bruk av opium.

Forskningen har även spekulerat om den eljest kyske mannen efter 1817 givit efter för s.k. lägre erotiska böjelser. Utgående från Hammarskölds kommentarer om hans sinnesförvirring under de sista åren av sin levnad har den biografiska forskningen även sökt utreda hans psykiska hälsa (Holmberg).

Jag sammanfattar själv, ovårdad man, missbrukare av diverse, men en duktig författare. Kanske så. Bristen på biografiska data har lett till att man, på basis av ett material som dels bestått av ”anekdoter och minnen återberättade i andra och tredje hand”, dels hans litterära verk, konstruerat en bild av Stagnelius. Denna bild har i stort sett motsvarat föreställningen om det romantiska geniet. Han ska ha varit psykiskt instabil och ful och snuskig, ofta berusad och eventuellt beroende av opium. Hans klädsel har beskrivits som föga vårdad. Beskrivs som ”icke reslig” och hans hår var ljust.

E. J. Stagnelius1


Diagnoser?
Modern forskning tenderar att vara skeptisk mot antaganden om hans liv, för att istället framhålla bilden av Stagnelius som en hårt arbetande intellektuell. Sannolikt led han av ett svårt organiskt lidande och mycket magont och möjligen en hjärtsjukdom, och detta förvärrades med åren. Det har nyligen föreslagits att Stagnelius led av Noonans syndrom, vilket skulle förklara tecken på hjärtfel, och uppgifter om att han hade en egendomlig huvudform.

Dagrandens strimma i öster jag röjer,
vakna, o älskade! Natten är kort.
Guldlockigt huvud snart morgonen höjer
jagar den rodnande kärleken bort.
Natten i silver förbyter sin svärta,
stjärnorna blekna kring himmelens rund.
Läppar mot läppar och hjärta mot hjärta
firom den rosiga morgonens stund.

Hans sista tid:
Inte ens fyllda 30 år dog han ensam i ett hyresrum på Södermalm i Stockholm. Han var då nedbruten av alkohol och morfin. Läkaren som utfärdade dödsattesten angav dödsorsaken ”hjärtslag”, men han led ju av ett hjärtfel och var ständigt sjuk. Förutom att han var psykiskt instabil led han av ångest och det uppges att han inte hade utseendet med sig vilket ledde till att kvinnor inte attraherades av honom och därför besökte han istället prostituerade.

Sammanfattar?
Ensam? Stagnelius var tillbakadragen och för det mesta tystlåten och levde ett stillsamt liv i de sämre kvarteren i Stockholm under slutet av sitt liv och hade i princip inga vänner. Ingen av hans släktingar var med vid hans begravning.

”Stagnelius är en av den svenska litteraturens stora språkmagiker. I sin samtid stod han utanför den litterära debatten och dess kotterier, den gamla och nya skolan. Av eftervärlden kom han däremot att uppfattas som en utpräglat romantisk författare. Hans dikt kännetecknas av ett intensivt uttryck och formell briljans, och han är också den av det tidiga 1800-talets svenska författare som kanske bäst har förmått locka en sentida publik.” (x)

Källor:
sv.wikipedia.org
litteraturbanken.se (x)
sok.riksarkivet.se
lakartidnuingen.se

Blogginlägget nedskrivet 27/6-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Lämna en kommentar

Carin är saknad i TV, vad gör du nu Hjulström Livh…?

carin hjulström livh

Trevlig kvinna många minns, hon vet ej varför hon fick sluta, en tid med skiften mellan olika jobb? Hon var journalisten som blev programledare som blev författare. Hon är – Carin Astrid Maria Hjulström Livh, född Hjulström i augusti 1963 i Vasa församling (en källa Örgryte) i Göteborg, boende i Järfälla.

När Carin föddes var Tage Erlander (Socialdemokraterna) statsminister. Samma år blev IFK Norrköping svenska mästare i herrfotboll och hon själv är en – jungfru, stjärntecken.


Barndom?
Som 12-åring hade hon huvudrollen i radions julkalender Frida och farfar. På gymnasiet gick hon naturvetenskaplig linje. Efter föräldrarnas skilsmässa bodde hon med sin bror Niklas Hjulström i en lägenhet. Båda medverkade i gruppen Art som deltog i Rock-SM 1982 men inte kom bland de tre främsta.

Arbete?
Carin är även manusförfattare och programledare. Hon har bland annat lett Carin med C, TV-huset och Carin 21:30, och skrev/ skriver regelbundet i ett flertal tidningar.

Carin sökte till både journalisthögskolan och läkarlinjen och kom in på båda utbildningarna. Hon valde journalistiken och har bland annat arbetat som reporter på Göteborgs-Tidningen och Aftonbladet. 1987–1989 var hon programledare på TV för musikprogrammet Gig. Hon har efter det gjort program som Fredagsexter (1989), Melodifestivalen 1990, Mun över bord, frågesporten Moder Svea m.fl.

carinahjul

Hon har även arbetat på produktionsbolaget MTV som programutvecklare, manusförfattare och informationschef. Där kom hon på idén till dramaserien Sjätte dagen. Hon har också stått på scenen i föreställningen Fredag varje dag och sjungit egna låtar.

Hemmet?
Carins föräldrar är skådespelaren och regissören Lennart Hjulström och Ulla Söderdal Hjulström samt farfar Filip Hjulström. Hennes bror är skådespelaren Niklas Hjulström. Hon var 1990–2007 gift med radiomannen Stefan Livh (född 1957).

Sambo är numer Folke Alin, barnen Clara cirka 30 år och Oscar 27 år från ett tidigare äktenskap.

Carins hemsida:
http://carinhjulstrom.se

Senare år?
Carin Hjulström lanserade sin debutroman Finns inte på kartan på bokmässan hösten 2009. Och hennes problem med smärta gjorde att hon skrev en bok. ”Två miljoner svenskar lider av långvarig smärta. Den välkända författaren och journalisten Carin Hjulström är en av dem.

carin hjulström livh22

Att hon under de senaste tio åren lidit av smärta som periodvis gjort att hon knappt kunnat gå är det få som känner till. Tillsammans med Karsten Ahlbeck, överläkare och smärtspecialist, har hon skrivit boken Överlista smärtan om hur man genom att programmera om sin hjärna kan lura smärtan och få livet tillbaka.”

Hon är flitigt anlitad moderator inom näringslivet och numera – mest av allt – romanförfattare. 

Nu:
I maj 2022 släpptes tredje boken om Säbyholm, ”Ett lik för mycket”. Serien om Sveriges främsta skådespelerska, Siri Ehrensvärd, och hennes föräldralöse brorson Anton kommer att omfatta – minst – fem böcker. I november 2022 släpps dessutom en julspecial om Säbyholms gröna fingrar, skriven speciellt för ljudboksformatet. En aktiv kvinna.

Källor:
sv.wikipedia.org
forum.se
carinhjulstrom.se
bonnierfakta.se
instagram.com
hemtrevligt.se
femina.se
ratsit.se
imdb.com

Blogginlägget nedskrivet 21/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor. I maj talas nu om en ny variant av covid, läs på!


Lämna en kommentar

Jan Fridegård från ung vallpojke till känd proletärförfattare…

Jan Fridegård2

Flera av oss känner igen Fridegård och hans skrivkonst, men vad vet vi. Johan Fridolf Fridegård, känd som Jan Fridegård, ursprungligen Johansson och i ungdomen kallad Fride Johansson, född 14 juni 1897 i Enköpings-Näs i Uppland, död 8 september 1968 i Uppsala, var en svensk författare. Han var en av våra mest lästa och folkkära författare, känd för sin klara och knappa stilkonst. I den svenska litteraturen hör Fridegård till proletärförfattarna, närmare bestämt statarskolan.

Uppväxt:
Fridegård föddes som statarson på Hjulsta gård i sydvästra Uppland. Familjen bodde en i tid i Boglösa socken och flyttade 1903 till Övergrans socken och Katrinelunds herrgård, där fadern blev ladugårdsförman. Det är från den trakten som Fridegård hämtat de flesta motiven för sina romaner och självbiografiska uppväxtskildringar. Fridegårds föräldrar var lantarbetaren Johan Alfred Johansson och Anna Lovisa Lyster.


1904: Jan började 6-årig skolgång i Övergrans småskola. Redan under skolåren fick han arbeta som vallpojke.
1910: Han blev efter skolan kvar på Katrinedal som djurskötare i ladugården och vallpojke.
1915-18: Jan tog värvning 18 år gammal och blev stamanställd på K 2, Livregementets dragoner på Ladugårdsgärde i Stockholm.
Sina tre år som livdragon, skildrade i den halvt självbiografiska romanen Äran och hjältarna (1938)


1919-20 avtjänade Jan ett fängelsestraff på Långholmen med 8 månaders straffarbete för stöld av linolja tillsammans med kamrater i samband med utryckningen från det militära.
1924: Han arbetade som expedit i en klädaffär på Kungsgatan 8 i Enköping. Från den tiden började han skicka in verser och berättelse till Enköpings-Posten och senare Enköpings Nyheter.

Jan Fridegård3


Hemvist?
Under sin levnad flyttade Fridegård inom Uppland många gånger men sällan långt. Han föddes på Hjulsta säteri i Enköpings-Näs socken och tillbringade sina första sex år i Gåde i Boglösa socken, båda inom nuvarande Enköpings kommun. I Gåde finns Jan Fridegårds Minnesstuga inredd i en gammal smedja i en beteshage nära den gård där Jans far var ladugårdskarl 1897-1903.

Litteratur?
Debuten En natt i juni utkom 1933. Kort därefter gav han ut den starkt självbiografiska romantrilogin om Lars Hård (1940–49).
Utmärkelser: Samfundet de Nios Stora pris, Doblougska priset

Äktenskap:
Jan Fridegård gifte sig 1937 (sv.wikpedia skriver 1938) med Gudrun Nilsson, född i Söderhamn (1914–1968) och de fick barnen Aase (född 1937) och Stefan (1942–2013). De träffades på Hurtigs konditori i Klarakvarteren där Gudrun arbetade. De bosatte sig på Bastugatan 40 på Söder i Stockholm. Ett par kvarter från Ivar Lo Johanssons bostad.

Aase gifte sig 1985 med Jeremias Penayo, en flykting från Paraguay. De träffades när Jeremias läste SFI i Uppsala och Aase var där och berättade om Jan Fridegårds författarskap. Jeremias avled 2008. Stefan har sonen Mattias Fridegård som är polis och bosatt i Söderhamn.

Böcker?
Trälserien. Trägudars land. Trägudars land. Gryningsfolket. Här är min hand. Lars Hård, En natt i juli.

Jan Fridegård1

Kuriosa:
Fridegård var en stor verklighetsskildrare, men han lockades samtidigt av det övernaturliga.
Intresset gjorde avtryck bland annat i romanen Torntuppen (1941).med inslag av mystik. I Den gåtfulla vägen (1963) dokumenterar han sitt esoteriska sökande och hur han övertygades om möjligheten till andekontakter vid seanser. I SVT-dokumentären Jan Fridegård – Ordkonstnären (2002) sägs det att Fridegård var spiritist och att han var övertygad om att han fått kontakt med sin döde far under en seans.

Fridegård hade redan från skolåldern ett starkt intresse för forntiden och särskilt vikingatiden. Han står som upptäckare av två runstenar, den ena i Roslags-Näsby i Täby kommun, den andra i kyrkogårdsmuren vid Åkerby kyrka norr om Uppsala.

1934 vårdades han på Sabbatsbergs sjukhus för sin TBC. Efter 8 månader skrev han själv ut sig från sjukhuset.

Källor:
wwd.se
ne.se
sv.wikipedia.org
jan-fridegard.se
bokus.com

Blogginlägget nedskrivet 7/4-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.