Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Lindgrens Ronja Rövardotter på film, Hanna Zetterberg, vart tog du vägen…?

Vi minns nog alla Ronja, den pojkaktiga flickan som älskade skogen och våren, senare även Birk. Vad hände sedan Hanna? Hanna Zetterberg var 11 år när hon spelade Ronja, och blev Ronja med alla Sveriges barn när hon 1984 spelade titelrollen i Tage Danielssons filmatisering av Astrid Lindgrens film. Det kom att bli Zetterbergs enda filmroll och efter studier satsade hon istället på en politisk karriär. Hon har mycket valt tystnaden, detta var ju då.

Stolt flicka i skogen? Läste tankar, ”Du är Ronja! Du springer i skogen och ropar in våren och sånt! Men hon verkar ha glömt att hon är dotter till en rövare!” Hon tillhör en av de Astrid Lindgrens stjärnor som inte vill prata om filmen längre.

Hon är – Hanna Rebecca Zetterberg, född i februari 1973 i Stockholm, är en svensk politiker och författare. Bor numer i Stockholm. Hon var senare aktiv som politiker för Vänsterpartiet (riksdagsledamot 1994–98). Minns att hon tyckte deras lön var för hög och skänkte en del av lönen till ”något bra”. De senaste åren har Hanna arbetat mest med forskningskommunikation, dels som kommunikationsansvarig på Institutet för Framtidsstudier. Idag arbetar hon som kommunikationskonsult och föreläsare med opinionsbildning som specialitet.

Vid 21 års ålder invaldes hon i riksdagen för Vänsterpartiet, mest aktiv i miljö- och jordbruksfrågor, men även i jämställdhetsfrågor. Därefter återgick hon till sina universitetsstudier. År 2002 gav hon sig åter in i politiken som fritidspolitiker. År 2005 avgick hon ur Vänsterpartiets partistyrelse.

Hon har arbetat på Vetenskapsrådet som informatör för Internationella polaråret 2007-09 och därefter som kommunikationsansvarig på Institutet för Framtidsstudier.

ronja3

År 2008 debuterade hon som författare med barnboken Nejlika och lilla lilla syster. 2009 kom Nejlika och gosankan ut och även en tredje finns, Nejlika har en potta.

Hemsida: http://www.hannazetterberg.se

”Jag kan hjälpa dig att hitta strategier för att dina budskap ska nå fram till media, politiker, partier och allmänheten. Du får råd om…”

Hanna Zetterberg är sondotter till riksdagsmannen och prästen Åke Zetterberg samt brorsdotter till Eva Zetterberg. Hon var gift med Filip Struwe, journalist på SVT, nu Livechef SVT Nyheter Online, gifta mellan 2001 och 2011 Tillsammans har de två barn, döttrar.

Ronja är alltså inte Hanna (mera) 🙂

Källor:
expressen.se
sv.wikipedia.org
imdb.com
ratsit.se
sfi.se
dagensmedia.se
nt.se
twitter.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Platserna vi mött i Astrid Lindgrens böcker, var ligger de…? Del 2-2

Saltkråkans pojkar 🙂

Efter att ha ”studerat” en del av platserna för Lindgrens figurer så ska vi ta oss an bl.a. Pippi. Vi börjar med en ”varm plats”.

Var ligger – Kurrekurreduttön?
Efraim Långstrump är en litterär figur skapad av Astrid Lindgren. Han är sjökapten på fartyget Hoppetossa och kung på den fiktiva Kurrekurreduttön i Söderhavet, samt far till Pippi Långstrump. I de nyare Pippi-böckerna är titeln som förr var kung av ett folk, nu utbytt mot ”härskare av kurrekurredutterna”.

Den svenske sjömannen Carl Emil Pettersson (som jag skrivit om i ett särskilt inlägg), som under en period av sitt liv bodde på Tabaröarna, antas ha varit förebild till Pippis far. Efraim Långstrump har i filmerna om Pippi gestaltats av Benkt-Åke Benktsson och Beppe Wolgers. Så vår fiktiva ort heter – Tabaröarna (tidigare Gardneröarna eller Visscheröarna) och är en ögrupp i Bismarckarkipelagen i västra Stilla havet och tillhör Papua Nya Guinea. Bild på Carl Emil med sin familj.

cpmedfamilj

Vidare till en mer känd plats, Saltkråkan.
Saltkråkan är en liten fiktiv ö, längst ut i havsbandet i Stockholms skärgård, skapad av Astrid för tv-serien Vi på Saltkråkan och efterföljande långfilmer. Filmerna spelades huvudsakligen in på ön Norröra (men även på grannön Söderöra i Stockholms norra skärgård). En stor del av scenerna spelades också in på Eckerö, Käringsund, på Åland.

Trots att det inte fanns färg-TV i Sverige 1963 när TV-serien Vi på Saltkråkan spelades in, filmades den i färg. Barn som skådespelare tyckte Louise Edlind Friberg, där ”Malin”-skådespelare, att hon fick bara 2500 kronor för en hel sommars jobb, alltså tolv avsnitt.

2013 uttryckte hon: ”Det var väldigt roligt att spela in både tv-serien och filmerna, en fantastisk tid. Jag vill absolut inte verka bitter. Men om sanningen ska fram blev vi barn lite lurade på lönen.” (enligt Friberg och Aftenposten). Bilder på pojkarna i serien, i nutid, Johan och Niklas. Högst upp 🙂

Se lite om – Saltkråkan provfilmning
https://www.youtube.com/watch?v=7_wInknBh4A

Jag avslutar med ett hus med annorlunda utseende. Villa Villekulla.
Villa Villekulla kallas den villa som förekommer i böckerna om Pippi Långstrump samt filmatiseringar av böckerna. I Villa Villekulla bor Pippi Långstrump, där hon sover med fötterna på huvudkudden, bakar pepparkakor på golvet och finner skatter på vinden. I huset bor även apan Herr Nilsson och hästen Lilla gubben.

Karaktäristiskt för huset är att det är färgstarkt och lutar. I trädgården finns ett ihåligt träd, ur vilket man kan plocka sockerdricka. I grannhuset bor Pippis vänner Tommy och Annika som brukar besöka Villa Villekulla nästan dagligen.

Huset som användes i filmatiseringarna ligger vid Kneippbyn på Gotland och byggdes 1902. Fram till 1970-talet stod huset i en trädgård vid Gotlands regemente (P 18) söder om Visby och var P 18:s gamla förvaltarbostad. Senare flyttades den till Kneippbyn, bara några kilometer söder om Visby

Filmträdgården vid P 18 finns kvar än i dag. Följande info fann jag men osäker källhänvisning. Men, ”från Toftavägen sett ligger trädgården bakom den så kallade Oscarstenen vid skogsbrynet mot P18. Den stora syrenhäcken talar sitt tydliga språk och innanför ”grinden” står än i dag flera äppelträd. Det kända sockerdricksträdets öde är dock okänt. Den lada som figurerade i några av filmerna är riven sedan länge. Mitt i trädgården står en tall som visar var det gula huset med grönt tak en gång hade sin plats.”

Astrid Lindgren, värd ett Nobelpris i litteratur? Hon som sålde så enormt mycket böcker till länder världen över. Vad jag tycker säger jag ej 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
vimmerby.com
gp.se
katthult.se
dn.se
lajkat.se
aftonbladet.se
youtube.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Platserna vi mött i Astrid Lindgrens böcker, var ligger de…? Del 1-2

bullerbyn-mell

Astrid Lindgren var folkkär, är ännu tack vare sina böcker med en särskild berättelseförmåga och lusta mycket populär. Vi möter många starka personligheter bakom huvudfigurerna. Som hon själv var, en intressant människa dessutom. Men jag ska gå igenom hennes platser i böckerna, även de fantastiska filmerna och – deras fiktiva namn. Eftersom det är flera delar jag det i två inlägg.

Jag börjar med Junibacken. Det är alltså en fiktiv plats och hem för Astrid Lindgrens barnboksfigur Madicken. Tjejen, flickan som var full av upptäckarlusta. En del av scenerna i filmerna om Madicken spelades in under sent 1970-tal på gården Järsta gård (som fick föreställa Junibacken) några kilometer utanför Vattholma, i byn Brogård cirka 20 kilometer norr om Uppsala.

Stadsscenerna togs i Söderköping. Scenerna med järnvägen är inspelade vid Uppsala-Lenna Järnväg. Och – filmen beskriver: Rikemansflickan Margareta ”Madicken” Engström som bor på gården Junibacken i en liten stad i Mellansverige tillsammans med sin mamma Kajsa, tidningsredaktör pappa Jonas, lillasyster Lisabet och tjänsteflickan Alva. Året är 1916 och således mitt i första världskriget. Mycket äventyr 🙂

Så plats nummer två, Bullerbyn.
Bullerbyn är platsen där Astrid Lindgrens böcker om barnen i Bullerbyn utspelar sig. Bullerbyn har tre gårdar: Norrgården, Sörgården och Mellangården. I Bullerbyn finns varken folkskola eller telefon, något som istället finns i den närliggande byn Storbyn.
De tre små gårdarna i – Sevedstorp var förebilden i Astrids böcker om Bullerbyn. Här växte Astrid Lindgrens egen far, Samuel August upp.

Mellangården var till salu, läste jag år 2017, huset där Lisa, Lasse och Bosse bodde i filmatiseringen av ”Alla vi barn i Bullerbyn” . Minns, byn Sevedstorp i Vimmerby kommun. Och – det finns även ett bostadsområde i Vimmerby som heter Bullerbyn.

Det finns också ett annat fenomen kring byn. Bullerbysyndromet (tyska: Bullerbü-Syndrom) som är den idealisering av Sverige som kan förekomma i tyskspråkiga länder. Det bygger på en stereotypisk Sverigebild med positiva och idealistiska associationer, som trähus, klara insjöar, gröna skogar, älgar, blonda hår, glada människor och midsommarsol. Begreppet kommer av Barnen i Bullerbyn, som beskriver Sverige i natur och samhälle som idylliskt.

Nu är det ju nostalgiskt trevligt och fina vyer, men naturligtvis är det ju en bild av en del – i allt.

Slutar med en favorit av flera, Emil och hans Katthult.

lindgremilkatthult

Möt den riktige Emil i Lönneberga – Nyhetsmorgon (TV4)
https://www.youtube.com/watch?v=Cxi0p_wKi_E

Gibberyds gård, som vid något tillfälle använts som omskrivning för Katthult, är den nedre gården i byn Gibberyd där Emil i Lönneberga-filmerna spelades in på 1970-talet.
I byn Gibberyd finns fyra olika gårdar samt ett torp som brann ner 2009.

Gården ligger cirka 3 km nordväst om Rumskulla kyrka i Rumskulla socken. Sedan 1980 har ortsnamnet Katthult beskrivit gården på olika kartor och är sedan tidigt 2000-tal officiell adress för gården. Emils ”snickerboa” på gården brann en natt i slutet av augusti 2005. En ny identisk snickarbod byggdes upp och blev klar våren 2006. På 1998 års upplaga av terrängkartan anges namnet Katthult (Blad 6F NO).

Katthult är en av fyra gårdar i byn. Samma familj har varit ägare till gården sedan 1800-talet. Det var en vanlig bondgård fram till 1970 då ett film-team dök upp och frågade om de fick spela in filmerna om Emil i Lönneberga på gården.

Besöka? Hemsidan: http://www.katthult.se

Del 2 inom kort.

Källor.
sv.wikipedia.org
vimmerby.com
gp.se
katthult.se
dn.se
lajkat.se
youtube.com
aftonbladet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Tomas Andersson Wij med i Så mycket bättre i oktober, vem är du…?

tomasanderss

Skön sångare, som funnit sig mer själv i musiken? Nyligen sjöng han med Peter LeMarc på TV och de var väldigt bra – ihop. Vem är gästen då i programmet? Jo, Tomas Andersson Wij är journalist och bytte till – singer-songwriter.

Tomas Andersson Wij, egentligen Tomas Per Andersson, född i februari 1972 i Stockholm, är en svensk sångare och låtskrivare, men även verksam som journalist. Han växte upp i söderförorterna Fruängen och Sköndal. Bor på Söder i Stockholm. Mamman sjöng i kör, pappan hade spelat fiol och lite gitarr och det lyssnades mest på kristna skivor. Själv blev Tomas besatt av Elvis Presley och Beatles.

Ungdom?
”Jag var uppvuxen i en baptistkyrka. Det är en subkultur i det svenska, med egna värderingar, och är som att tillhöra en liten marginell språkgrupp. Bara det är ett utanförskap. Att växa upp med en världsbild där Gud är en auktoritet och någon man pratar med… Det är så udda.”

Hemsida: http://tomasanderssonwij.se

Han har med framgång kombinerat roller under hela karriären. Bland annat i SVT-produktionen ”Tomas Andersson Wij spelar med…” där han samtalade och spelade med andra artister som Timbuktu, Lars Winnerbäck och Veronica Maggio. Tomas har gett ut skivor sedan debuten ”Ebeneser” 1998 och parallellt skrivit låtar åt andra artister.

”En 17-årig Tomas hade precis flyttat hemifrån in till stan, från sin frikyrkliga familj i en arbetarförort i Stockholm. Han måste dra in pengar. 1990-talet var en gynnsam tid och det gick att ringa huvudstadens näst största morgontidning och få jobb. Han skrev intervjuer och reportage. Och musikkritik, något som länge låg i vägen för sångkarriären. Att ”fuska” i olika genrer var då inte fint.”

Tomas har, trots avsaknad av större hits, haft en trogen publik och turnerar flitigt. 2016 är han på gång med en intervjubok som väl snart ska släppas.

Tidigare?
Mest förekommande var han som skribent i SvD, Pop och Nöjesguiden åren 1990 -1997. I mitten av 1990-talet var han redaktör för TV-programmet Knesset på ZTV. Minns Kristian Luuk. Han var sommarpratare i Sveriges Radio år 2000. Dessutom redaktör för två antologier, Solidaritet (Cordia 1998) och Boken om Recovery (Libris, 2002). Initiativtagare till och redaktör (tillsammans med S-G Holst) för den existentiella tidskriften Von Oben som utkom med två nummer mellan 2002-2003.

Han har pratat i personliga samtal på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm, där han bjöd in personer inför publik. Bland gästerna fanns Klas Östergren, Bodil Malmsten, Henrik Schyffert, Sebbe Staxx, Sigge Eklund, Kristina Lugn mfl. För tillfället arbetar Tomas Andersson Wij på ett nytt album där han kompas av Deportees.

Minns?
År 2007 inledde han Melodifestivalens final i Globen med sin version av Carolas schlagervinnare Evighet. En uppseendeväckande bra version 🙂
Samma år fick han tidningen Cafés Stora Modepris i kategorin ”Årets bäst klädde artist”. Tomas tilldelades 2013 års Evert Taube-stipendium.

Citat Tomas:
”Ja, jag äter nästan alltid ute och när jag jobbar här vill jag gärna bryta av med att ta en kaffe runt hörnet, säger han från fåtöljen i arbetslokalen på hippa Södermalm i Stockholm.”

wij

I oktober 2014 gav Andersson Wij ut sitt nionde album, Mörkrets hastighet. Samtidigt gav bokförlaget Bonnier ut Gå rakt fram och över husen, ett urval av hans sångtexter. I september 2015 kom en fristående biografi, med titeln Tomas Andersson Wij sjunger blues från Sverige (skriven av Richard Ohlsson).

Familj?
Varit sambo, har sonen Levi cirka 8 år, ”Far och son bor ihop varannan vecka.”

Han ser fram emot programmet, ”hoppas det ska bli kul och klara av att ha en kamera på sig i 11 dagar. Det känns absurt” sa han när han nyheten kom ut.

Vill du se honom?
Jag valde slutet av augusti på hans turné:
170827 – Uppsala – Parksnäckan – Spelar med Helen Sjöholm
170828 – Stockholm – Mosebacketerrassen
170830 – Helsingborg – Pålsjö Krog – Spelar med Helen Sjöholm
170831 – Kalmar – Krusenstiernska Gården – Spelar med Helen Sjöholm
170902 – Leksand Kulturkalaset.

Obs biljetter ex genom hemsidans tips. Eller kika under här.
http://www.tickster.com/sv/events/…/2017-08-31/helen-sjoholm-and-tomas-andersson-wij

Läser man mycket, i media av olika slag, så som ofta finns det – negativt läsa, men även positivt. Ingetdera värt skriva om, fakta är det trevliga. För mig är det en man med bra, udda röst, som är mild i framtoningen och fixar bra musik. Vad tycker du? 🙂

Källor:
tv4.se
sv.wikipedia.org
allas.se
tomasanderssonwij.se
aftonbladet.se
hemtrevlgt.se
nsd.se
hd.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Pija Lindenbaum, med sina bilderböcker, som gjort Gittan och Lill-Zlatan kända…

pijahelpijahel

Pija, kvinnan med barnlitteratur som främsta område. Pija Lindenbaum är känd för sina underfundiga bilderböcker om bland annat Gittan och Lill-Zlatan. Pija anses vara en av vår tids största svenska bilderboksskapare. Hon är född och uppvuxen i Sundsvall och gick ut Konstfack 1979.

Pija egentligen Pia Margareta Lindenbaum, född i april 1955 i Sundsvall, är en svensk författare, grafisk formgivare och illustratör. Lindenbaum satt åren 1999–2007 på stol nr 14 i Svenska barnboksakademin.

Har man och dotter, gift med konstnären Mikael Nilsson. Dottern: Alva Lindenbaum bor i Bromma. Genus- och mediavetare, utbildad på Södertörns högskola. Webb- och grafisk designer. Sambo med John-Erik Sjöberg. Pija bor i Alvik, Stockholm.

Hon är född och uppvuxen i Sundsvall, men flyttade 1973 till Stockholm för att studera på Konstfack. Sedan dess har hon arbetat som illustratör, formgivare och författare och står bakom en mängd prisade och uppmärksammade böcker. Hennes böcker sägs vara ”psykologiska dramer fyllda av humor och originalitet. Barnen hon skildrar är mångfacetterade, aldrig enkla schabloner, vilket skapar omedelbar igenkänning, oavsett läsarålder.”

1990 utkom Pija Lindenbaums första bilderbok – Else-Marie och småpapporna. Boken tilldelades BMF Barnboksplaketten och Expressens Heffaklump. En annan prisbelönad och uppmärksammad bok är Boken om Bodil (1991), som fick New York Times diplom för bästa barnbok och senare bidrog till att Pija utsågs till Illustrator of the Year vid barnboksmässan i Bologna.

pija

1996 utkom Britten och prins Benny (Alfabeta), som nominerades till Augustpriset och utsågs av Svensk bokkonst till en av årets vackraste böcker.

Senaste utgivningarna:
2014 – Jag vaktar hunden
2015 – Jag hämtar nappen
2015 – Doris drar
2016 – Pudlar och pommes

Massa utmärkelser ex. 2013 – Albert Engström-priset

Källor:
svt.se
svenskakyrkan.se
prastvigdakvinnor.se
sv.wikipedia.org
lillapiratforlaget.se
rabensjogren.se
konstkalendern.se
aftonbladet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Kal å Ada, har de funnits mer än i historier? Jajamen, alla fakta här…

kaladazz

Kärt barn har många namn och någon säger Kålle å Ada, vitsar finns i mängd med anknytning vanligen till Göteborg. Götet säger vi.
Vi tar la det från början.

Kal, Kâlle, egentligen ”Karl”. Huvudperson i Göteborgshumorns berättelser. Kal och hans fru Ada, och Osborn och dennes fru Beda, är sinnebilder för de typiska göteborgarna. De är arbetare, lokalpatriotiska, festglada (med inte helt sunda dryckesvanor) och skojfriska, samt älskar att driva med stockholmare, skåningar och andra utbölingar.

Och klart de har funnits! Dock finns det flera som anses vara den första. Men troligen är det så att år 1738 i maj, så föddes alltså Göteborgsvitsen. Författaren Rune Olausson har i en egen bok sagt att denna vits är över 240 år gammal Upphovsmannen är – fanfar – ingen mindre än den store Ludvig Holberg! En kväll i maj satt Holberg och spisar på gästgiveriet i Örgryte. In klampar amiralen Johan Utfall, kung i stan, men okänd för Holberg. Alla i lokalen reser sig och bugar, alla utom Holberg. Där infinner sig ett meningsutbyte som Holberg skämtsamt besvarar.

Vad jag själv sätter före är denna herre. Kal var Karl Alfred Olsson, född 1/3 1885 i Stillestorp i Lundby församling, och – Ada Konstantia Lindström, född 25/8 1885 i Haga församling. De träffades då Adas familj flyttade till Stillestorp på Hisingen, där de hyrde en lägenhet av Karls pappa Pontus Olsson.

Uppgifter gör gällande att lägenheten fanns på Korpbergsgatan precis nedanför Ättestupan vid Ramberget. Kvarteret revs 1982 efter en brand och gatan består idag endast av en liten bit asfalt som minner om var husen en gång stod. Båda på bilder här.

Karl blev god vän med Adas äldre bror Gustav Lindström och han började även tidigt sällskapa med Ada. Paret var aktivt i dåtidens föreningsliv; år 1906 blev de medlemmar i IOGT-logen Kvillebäckens Stjärna, och båda kom att uppträda i revyer i logens föreningslokal ”Lådan” som låg på Kvillegatan alldeles vid Kvillebäcken. Paret gifte sig 1909 och fick två söner födda 1913 och 1915. Orsaken till att de blev förebilderna till alla Kal och Ada-historier går nog att finna i att de syntes på estraderna och att de tycks ha varit slagfärdiga på göteborgskt vis. Ada dog 1963 och Karl 1971, båda ligger begravda på Lundby kyrkogård.

Den tredje som anses vara den ”rätta Kal?
Detta var omkring hundra år sedan som den legendariske fotografen Aron Jonasson (1838 – 1914) födde den. Enligt en bok från 1915 – Aron Jonasson och Göteborgsvitsen, författare C. R. A. Fredberg: ”Aron Jonason slutade inte vitsa förrän 1914 ty då dog han. Men då hade han skapat en göteborgsk vitstradition.”

Många anser ett tidigt sällskap förra 1900-talets början i ett amatörsällskap hade dessa rollfigurer på sin repertoar. De var starkt påverkade av Axel Engdahls revyer. Axel var född 1863-1922, levde i Götet – text- och revyförfattare och han skapade det roliga. Axel på bild. Engdahl,_Axel1916

Traditionen har en del att tacka visdiktaren Gunnar Bohman för att budskapet vandrat vidare. Han sjöng om Kalle och Ada, sedan i bokform på 1930-talet. Karl Gunnar Bohman, 1882 i Göteborg-1963 i Stockholm, var en svensk författare, kompositör, skådespelare och lutsångare också.

År 1969 startade Kals Åden (Åden = Orden) i samband med Göteborgs förestående 350-årsjubileum, 1971. Att utse Årets Kal och Ada har därefter blivit en tradition.

Stadgar säger att för att bli medlem av Kals Åden fordras, att man är född i Göteborg – eller någon annanstans. Ador är naturligtvis berättigade att bli ådensmedlemmar likaväl som Kalar och har slutit upp mangrant. 🙂

Namnet Kal enligt ”Kals odbok”: Odet är outtalbart för utsocknes, men Göteborgarna är oerhört tacksamma om dessa uttalar odet med a som i al. Försök alltså bara att sätta ett K framför al, så blir det godkänt. Att säga och stava ordet ”Kål” är en hädelse och bestraffas som sådan. Med denna bestraffning menar Kals odbok, att om man som utsocknes kommer till Göteborg och försöker att ställa sig in genom att härma göteborgarnas dialekt, blir man snabbt avspisad. treutigermm

Bland pristagare finns ex. Sonya Hedenbratt , Viveca Lärn, Laila Westersund, Lasse Brandeby, Tomas von Brömssen, Leif Loket Olsson, Harald Treutiger och vissångerskan Ingmari Dalin (de två sista på bild). Statyn ska stå på Liseberg och den tredje bilden ovan på Axel Engdahl, 1916.

Måste ha med en vits?
Kal och Ada var osams men hade sen tidigare kommit överens om att träffas nästa lördag klockan sju. Kal gladde sig hela veckan, men Ada var fortfarande sur och ville lära honom en läxa.
När Kal på lördagen kom hem till Ada, satt det en lapp på dörren där det stod:
– Haha, jag är inte hemma.
Först blev Kal ledsen, sen förbannad – vände på lappen och skrev:
– Haha, jag har inte varit här…

Gammal men god 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
direktpress.se
alltidgot.com
sok.riksarkivet.se
gitsolsson.se/SvD_reportern
litteraturmagazinet.se
arkivportalen.nu
humorbrevet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,