Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer år 2023!


Lämna en kommentar

Eeva Kilpi – finsk författare och poet, född 1928…

evakilpi

Eeva är nu beräknat 94 år, föddes 18 februari 1928 i på Karelska näset (numera Khiytola i Ryssland). Vad vet vi om henne?

Eeva arbetade under en kort period som lärare men har i övrigt levt som författare i Esbo. Hennes far var affärsman. 1939 evakuerades familjen p.g.a. krigsutbrottet och de flydde från Karelen undan ryssarna.

När Vinterkriget bröt ut i december var Eeva bara 11 år gammal. Bomberna faller över hennes Raivattala By i Hiitola. Hon beskriver sitt Karelen med kärlek.

”Här är familjen hemma, här har de sina rötter. Så attackerar ”ryssen”- utan föregående krigsförklaring. Under några vintermånader kämpar den finska armén tappert mot övermakten. Så kommer freden och Eeva och hennes familj, alla de som haft Karelen som sitt hem måste ge sig av. De blir flyktingar – de måste slå ner bopålarna någon annanstans.”

”I min hemlängtan grät jag förmodligen all den gråt som under kriget och redan före kriget, efter krigsutbrottet och när freden kom och hemmet gick förlorat hade blivit ogråten. Den bröt fram med ett tryck som jag inte rådde på. Var det en befriande upplevelse? Jag vet inte. Kanske det. Därefter kunde jag kanske överhuvudtaget leva”.

Senare:
Eeva Kilpi född Salo, tog studenten vid samskolan i Imatra 1946 och bedrev därefter akademiska studier vid Helsingfors universitet. Hon var klar med sin filosofie kandidatexamen 1953 och var därefter verksam som lärare i engelska vid Helsingin kaksoisyhteislyseo (f.d. Viborgs lyceum i Helsingfors) fram till 1959 då hon gjorde sin författardebut. Hon tillhörde Finlands Författarförbunds styrelse 1971-1973

Eeva Kilpi

Hon har arbetat som språklärare. I Finlands PEN-klubb var hon ordförande 1970-75.

En kvinnas ord jag upptäckte och ska själv försöka få tag i och läsa ”Tamara” som både var succé och sedd som skandalös. En roman från 1972.

”Tamara, som beskriver förhållandet mellan en sexuellt aktiv kvinna och en impotent man, förlamad i underkroppen. Under ytan visar sig emellertid en djupare betydelse: det sexuellt omaka paret representerar enligt en vid freudiansk tolkning människans två sidor: kvinnan – sinnevärlden och drifterna, samt mannen – det ofruktbara överjaget. Den sammansmältning av det dubbla jaget som sker i slutet av romanen är både en lösning av en till synes olöslig konflikt och författarens kompromiss för kvinnan i en brutal värld. Tamara är översatt till många språk och har vunnit både framgång och erkännande internationellt.?”

Familj?
Under åren 1949-66 var hon gift med författaren och poeten Mikko Kilpi. Hon har barn (tre söner), barnbarn och är bosatt i Orivesi norr om Helsingfors.

evakilpicitat

Författarskapet?
Eeva Kilpi skriver på finska och har publicerat noveller, romaner, poesi och essäer. Hennes verk är översatta till ett 20-tal språk. I såväl dikter som prosa skriver hon ur ett kvinnligt perspektiv och i många verk är huvudpersonen en stark och självständig kvinna. Viktiga teman i hennes författarskap är just kärlek och erotik, därtill den självupplevda evakueringen av Karelen och naturskydd.

Källor:
sv.wikipedia.org
pinterest.se
alex.se
bit.fi

Blogginlägget nedskrivet 6/12 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


De tio första som fick Nobelpriset i litteratur, del 1-2.

Sully-Prudhomme

I sitt testamente, daterat Paris den 27 november 1895, angav Alfred Nobel litteratur som ett av de fem områden som nobelpriset skulle delas mellan, jämte tre naturvetenskapliga pris och ett fredspris. Han fastslog att litteraturpriset ska tilldelas en författare som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta” genom att skriva ”det utmärktaste i idealisk rigtning”.

Pris 2022 – alla pristagare får ganska rejäla pengar. Det handlar om nio miljoner kronor, som, avrundat lite, motsvarar 1 miljon dollar, ungefär detsamma i euro.

De första tio pristagarna i ordning, de fem tidigaste i del ett.
1901 – 1905.

1901 Sully Prudhomme, Frankrike
René François Armand ”Sully” Prudhomme, född 16 mars 1839 i Paris i Frankrike, död 7 september 1907 i Châtenay-Malabry i Frankrike, var en fransk poet.
”såsom ett erkännande av hans utmärkta, jämväl under senare år ådagalagda förtjänster som författare och särskilt av hans om hög idealitet, konstnärlig fulländning samt sällspord förening av hjärtats och snillets egenskaper vittnande diktning”-

August Strindberg skrev i en artikel som ingår i Samlade skrifter att Nobelpriset hade tilldelats en ovärdig som knappast var diktare. Att Prudhomme fick priset berodde enligt Strindberg på att han tillhörde Franska akademien och att Svenska Akademien därigenom ville träda fram ur sin glömska.

1902 Theodor Mommsen, Tyskland.
Theodor Christian Matthias Mommsen, född 30 november 1817 i Garding i Schleswig, död 1 november 1903 i Charlottenburg, var en tysk historiker och arkeolog med Romarriket som huvudområde. Han var tidvis även verksam som jurist och politiker.

”nutidens störste levande mästare i den historiska framställningens konst, med särskilt fäst avseende å hans monumentala verk ’Römische Geschichte’.

1903 Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
”såsom en gärd av erkännande åt hans ädla, storartade och mångsidiga skaldeverksamhet, som alltid varit utmärkt på en gång av ingivelsens friskhet och av en sällsynt själsrenhet” .

Bjørnstjerne Martinius Bjørnson, född 8 december 1832 i Kvikne norr om Tynset, död 26 april 1910 i Paris, var en norsk författare, diktare och samhällsdebattör. Bjørnson grundade Riksmålsforbundet och skrev texten till Norges nationalsång Ja, vi elsker dette landet som tonsattes av Rikard Nordraak.

1904 Frédéric Mistral, Frankrike / José Echegaray, Spanien
Frédéric Mistral, Frankrike
”med avseende fäst å det ursprungsfriska, snillrika och sant konstnärliga i hans diktning, som troget avspeglar hans hembygds natur och folkliv, samt å hans betydelsefulla verksamhet som provençalsk filolog”

aaaPokaler

José Echegaray, Spanien
”med avseende fäst å hans omfattande och snillrika författarskap, som på självständigt och originellt sätt återupplivat det spanska skådespelets stora traditioner”

1905 Henryk Sienkiewicz, Polen
”på grund av hans storartade förtjänster som episk författare”.
Sienkiewicz, 1846–1916, polsk författare, i Sienkiewiczs mångsidiga författarskap intar novellerna en viktig ställning.

Fortsättning i del 2 med plats sex till tio, på måndag.

Källor:
sv.wikipedia.org
svenskaakademien.se
levandehistoria.se
actualidadliteratura.com
svd.se
ne.se
Foto på Kipling av John Palmer i del 2..

Blogginlägget nedskrivet 2/11 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Vem var du Marina Tsvetajeva, du som skrev dina dikter på ryska, tyska och franska? Del 2-2

Marina Tsvetaeva

Fortsättningen över Marina, Sergej och Alja.
Maken och dottern Alja, utvecklade sympati för den sovjetiska kommunismen vilket ledde till att Efron började spionera åt NKVD. 1937 återvände dottern till Ryssland, och samma år även Efron, som flydde, då han eftersöktes av den franska polisen för mord på en rysk avhoppare.

I Ryssland blev Efron och Alja anklagade för spioneri. Efron blev skjuten 1941 och Alja dömd till åtta års fängelse. I samband med den nazityska invasionen sommaren 1941 evakuerades Tsvetajeva med sonen till Jelabuga i Tatarstan, där hon hängde sig. Alja blev frigiven först efter Stalins död. Vilken tragik.

marinaAriadna Efron

Stalinregimen accepterade inte Tsvetajevas excentriska, och ibland sexuellt laddade verk och inte förrän under 1960-talet ”återupptäcktes” hennes författarskap i Ryssland.

//
En historia från nödårens Moskva, berättad av Sergej Volkonskij, skildrar- hur Tsvetajeva en gång ertappade en man som bröt sig in i hennes lägenhet. Bjuden på te av skaldinnan rördes tjuven av hennes armod och ville till slut själv låna henne pengar? Sådana överraskande möten, i trots av alla sociala lagar, var karakteristiska för Tsvetajeva.// (z)

Den 22 juni 1941 –
invaderade Tyskland Sovjetunionen. Nazistarmén avancerade snabbt och de första bombräderna i Moskva hade startat i juli. Marina och Mur evakuerades till staden Elabuga , där de bosatte sig i ett knarrande gammalt hus på landet – en skarp kontrast till de storslagna parisiska omgivningarna under deras emigréperiod.

Tsvetaeva var arbetslös utan ekonomiska medel, och hon hade ingen aning om huruvida hennes dotter och make var döda eller vid liv. Hon gick in i en farlig spiral, som beskrevs av hennes son Mur i hans dagbok: ”Mamma lever en självmordsdöd och hon talar om inget annat än självmord. Hon gör inget annat än att gråta och tala om de förnedringar hon måste utstå. … Mamma säger, låt allt gå förlorat så hänger jag mig själv.” (27 augusti 1941)

Den 31 augusti var det en söndag. Tsvetaeva var ensam i huset; hon skrev tre avskedsbrev. Det första var riktad till den som hittade hennes kropp. Hon bad dem att ta Mur till en stad nära Chistopol där poeten Nicolai Aseev bodde.

marinaparung

Det andra brevet var till Aseev och hans fru, där de bad dem att ta hand om hennes son och bad dem acceptera en koffert som innehåller anteckningsböcker med hennes dikter, såväl som buntar med prosa. Detta föll för döva öron, eftersom Aseevs misslyckades med att ta hand om varken Mur eller Tsevtaevas arv. Det sista brevet är adresserat till Mur:
”… Jag är galet kär i dig … Säg till pappa och Alia – om du ser dem – att jag älskade dem till sista stund och förklara för dem att jag hamnade i en återvändsgrändsgata.”

marinayelabuga

Avslut för son och mor Marina:
När hennes son kom hem upptäckte han att det värsta hade hänt: Marina Tsvetaeva hade hängt sig vid späd ålder av 48 år.

Dottern Alja?
Utsläppt från Gulag 1947, bosatte Alja sig i Rjazan’, där hon undervisade i grafik. I början av 1949 arresterades hon igen och dömdes till ett liv i exil i Turuchansk i Sibirien. Från denna plats började Alja en intensiv korrespondens med Pasternak, som skickade henne det allra första manuskriptet av doktor Živago.

Rehabiliterad 1955 återvände Alja till Moskva där hon ägnade sig åt att spåra och publicera sin mors manuskript; hon skrev också en memoarbok om henne: Marina Cvetaeva, my mother , som publicerades postumt 1979 i Paris. Ariadna Efron dog 1975 i Tarusa, den förtrollade platsen för sin mors barndom.


Litteratur, mor Marina:
Min ryska barndom: prosatexter (urval och översättning Annika Bäckström) (Tiden, 1981)
Råttfångaren (Krysolov) (svensk tolkning av Annika Bäckström) (Renässans, 1992). Korrespondens 1926 (brevväxling mellan Boris Pasternak, Rainer Maria Rilke och Marina Tsvetajeva) (Briefwechsel) (översättning från ryska och tyska av Ola Wallin) (Ersatz, 1996).

Marina-TsvetaevaMoscow

Tragik från början. Marina begravdes på Yelabuga-kyrkogården, i en stad i republiken Tatarstan, Ryssland, även om hennes exakta begravningsplats fortfarande är okänd.

Källor:
sv.wikipedia.org
poetryfoundation.org
rbth.com
sv.newsogoos.com
signum.se (z)
en.gariwo.net
en.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 7/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.