Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Heinrich Julius von Klaproth, tysk forskningsresande, åsikter om Atlantis…

klaprothen

En man före sin tid? Heinrich Julius von Klaproth, född 11 oktober 1783 i Berlin, död den 20 augusti 1835 i Paris, tysk forskningsresande, son till kemisten och mineralogen Martin Heinrich Klaproth.

Heinrich var även lingvist, etnograf, orientalist och upptäcktsresande, och en vän till Jean-Pierre Abel -Rémusat, en fransk sinolog (vetenskapen om det kinesiska språket och kinesisk kultur). Heinrich, en spännande man.  🙂

Han blev intresserad och studerade österländska språk i unga år efter att övergett kemi och fysik och började sin karriär genom att publicera ”Asiatisches Magazin”, blev 1804 adjunkt i orientalisk filologi och litteratur i Petersburg. Till S: t Petersburg reste han 1805 och anslöt sig till ambassaden av greve Golovkin till Kina, i processen att skaffa en stor samling av kinesiska, manchurianska, mongoliska och japanska böcker. En annan resa, som Klaproth företog till Georgien och övriga Kaukasus 1807-1808, lämnade i flera avseenden viktiga svar. Så tidigt!

1808-1810 skickades han att utforska Kaukasus och 1812 utsågs han till professor i österländska språk vid Vilnius, även om kriget hindrade honom från att ta upp ämnet. I december 1810 fick Klaproth anledning att bege sig till Berlin och av oklara skäl, fann han snart bäst att inte återvända till Ryssland.

1815 flyttade han till Paris, som blev hans antagna hem, där han med preussiska regeringens tillstånd förblev bosatt, även sedan han 1816 av nämnda regering fått titel professor i asiatiska språk med åtföljande lön. Tack vare hjälp fick han tillstånd att stanna i den franska huvudstaden. Han var en av grundarna till Société asiatique i Paris och grundade en tidskrift. Året därefter medföljde han en avsänd rysk beskickning till Kina och vann framgångar för sina asiatiska språkstudier, trots att beskickningen knappt hunnit över gränsen till Mongoliet, då den måste vända om.

Han utgav många arbeten, fast de geografiska har i efterhand ansetts mindre pålitliga. Ex. – ett viktigt verk för kunskapen om Japans historia. Mycket av det som är känt om det indo-iranska ossetiska språket kommer från Klaproth och tråkigt, men viktigt – hans Asienpolyglotta (1823; 1831), senare ersatt i vissa avseenden, bildade i sin tid en ny avgång för klassificeringen av östliga språk. Jajamen! 🙂

Speciellt är att han är den enda källan till information om flera utdöda kaukasiska språk. Och – han föreslog att Atlantis hade varit en stor ö som nästan fyllde västra Medelhavsbassängen.

Kalprothatlantis

Han producerade en spekulativ karta över denna ö, som han kallade Tirrenide (från Tyrrhenia), en term som används för att beskriva de kombinerade och expanderade landmassorna i Korsika, Sardinien och Menorca. På bild. Även om han föddes i Berlin tillbringade han mest tid i Paris. En annorlunda man – då. Han dog i Paris 28 augusti 1835, 51 år, 10 månader och 9 dagar ung.

Källor:
picus.sns.it
en.wikipedia.org
britannica.com
theodora.com
evi.com
atlantipedia.ie

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Fanny Alving och dottern Bangs liv, ovanligt nytänkande för sin tid…

fannya

En del författare förblir ganska okända tills någon skriver om dem och pseudonymen Bang känner kanske någon igen, detta ska handla främst om Bangs mor – Fanny, men även om dottern Barbro, ”Bang”. Fanny på övre bilden.

Moder – Fanny Maria Alving, född Lönn, 23 oktober 1874 i Ytter-Selö i Södermanland, död 2 juni 1955 i Stockholm, var en svensk författare. Hennes föräldrar var sjökapten August Lönn på Stallarholmen och Erika Charlotta Persdotter Jonsson.

1877 flyttade familjen till Stockholm. Fanny var gift 1898-1905 med byrådirektör Sven Norrman och har en del utgivet under namnet Fanny Norrman samt romanförfattare som – Ulrik Uhland. Första äktenskapet med Sven – född 1870 i Jönköping, död 1938, gav en son, 1901, Anders Norrman…

1906 omgift med språkvetaren, lektor fil. dr. Hjalmar Alving, en familj med mycket humor – med vilken hon blev mor till Barbro Alving. Hjalmar var född 1877 i Kalmar, död 1958 i Stockholm. Tre barn, Barbro som var yngst och tidigt kallades Bappo, Beat-Sofi Alving – kallad Bojan eller Barro (1907-1969), adjunkt i språk och – Anders Norrman.

Modern Fanny blev utbildad vid Palmgrenska samskolan i Stockholm. Studentexamen 1893. Företog åtskilliga resor till kontinenten, Norge och Danmark. Arbetade på grekiska konsulatet i Malmö 1894-95 samt på Lindens teater- & konsertbyrå 1895-98. Medarbetare i Strix under signaturen Maja X.

Några ex ur litteraturen: Galläpplen och paradisäpplen. Diktsamling, 1901. Brita från Österby. Roman, 1914. Juvelerna på Gårda. Roman, 1914. Familjen von Skotte. Roman, 1922.

Fanny Alving fick flera av ovannämnda verk översatta till tyska. Senare hälften av trettiotalet präglas av att Fanny gled allt längre in i mentalsjukdom med förföljelseidéer och självmordsförsök. I det längsta försökte man behålla henne i hemmet i Nockeby, men fadern och de två döttrarna måste till sist inse att det inte var möjligt utan förde henne till Beckomberga. Hon vistades där tills hon avled 2 juni 1955.

bang

Om dottern Barbro så, signaturen Bang, född i januari 1909 i Uppsala, död i januari 1987 i Stockholm, var en svensk journalist, kåsör och krigskorrespondent. Hon fick själv ett barn, Maud Fanny, född 1938, med illustratören och tecknaren på DN, Birger Lundquist (som då var gift). Maud, eller Ruffa, föddes utanför äktenskapet.

Det glada bohemliv hon levde på Stockholms krogar ledde till att hon plötsligt fann sig gravid med den då gifte tecknaren Birger. Kutym för ogifta kvinnor vid denna tid var att, som det hette, ”åka till Oslo”, det vill säga göra abort i grannlandet. Men Bang hade ingen tanke på det utan födde sitt barn som ogift kvinna. Det var ytterst ovanligt och Bang blev därmed en föregångare och gav namn åt många så kallade ”bangbarn”, det vill säga barn till ogifta mödrar.

Bangbarnet var inget man skulle skämmas för utan något att vara tacksam för och många svenska kvinnor lät sig genom Bang övertygas om att det var i sin ordning att vara ogift mor och i en del fall även ensamstående mor. Ovanligt var också Bangs beslut att flytta samman med en kvinna, den adliga Loyse Sjöcrona. Det blev också Loyses uppgift att sköta dottern Ruffa under Bangs många arbetsresor världen över. Även fadern var med i bilden och hälsade på dottern emellanåt. Som med så mycket annat var Bang alltså långt före sin tid, ibland flera decennier.

Fadern Birger kunde inte besluta sig för att skiljas. Dessutom blev det ganska snart uppenbart att han var svårt sjuk och knappast heller skulle komma att kunna bidra med några pengar. Men Barbro bestämde tidigt att ensam ta hand om barnet. Hon som snart blev ett med sin signatur Bang, jobbade på DN. I många år skrev Bang under under signaturen ”Käringen mot strömmen” kolumner i Vecko-Journalen.

Familj: Livskamraten ovan – Loyse Sjöcrona (1896–1989), dottern Ruffa Alving (1938–2015). Hon hade haft många karlar fast hon älskade kvinnor djupare. ”Men jag har förstått att det var svårt för min mor också, för hon och Loyse hade inte en erotisk relation sen Loyse flyttade hem till oss.”. Dottern Ruffa.

De problem som följde henne genom livet var cigarettrökning, alkohol och prestationsångest, senare sjukdom. I slutet på 1950-talet skrev hon att hon blir katolik och känner att hon har ”kommit hem efter trettio års sökande”.

En kvinna som engagerade sig i samhället, tog t.o.m. ett månadslångt fängelsestraff, men som mor fanns hon mestadels ej där. Våren 1983 drabbades hon av afasi och kunde inte längre skriva. Fyra år senare avled hon. Två mödrar, en av dem dotter, och dess öden.

Källor:
ne.se
sv.wikipedia.org
runeberg.org
dn.se
barbro-alving.com
qx.se
minnenasjournal.nu

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Frispråkig författare, uppväxt i förort till Göteborg, Eija Hetekivi Olsson…

eija hetekivi 12

Vem är denna kvinna, 44 år? Jo, Eija Mirella Hetekivi Olsson, född i mars 1973 och är en svensk författare. Hon är uppvuxen i Göteborgsförorterna Gårdsten och Bergsjön. Själv fick hon, efter uppväxten i Gårdsten, brödjobb, barnafödande, Komvuxplugg och flera års intensivt läsande på universitetets lärarprogram,

Hon har bland annat arbetat som trappstädare och restaurangbiträde, innan hon utbildade sig till lärare. Hennes debutroman Ingenbarnsland som utkom 2012 hyllades av kritikerna. Den dramatiserades av Göteborgs Stadsteater. Pjäsen hade urpremiär 13 mars 2015.

Citat Eija:
”När caféer och fritidsgårdar stängs och en massa elever inte ens går till skolan utan bara driver runt. Inte konstigt då att det sjuder och brinner under ytan, exploderar och uppstår vulkanutbrott.”

Miira är den efterlängtade uppföljaren. 2014 utgav hon tillsammans med fotograf Jerker Andersson, Fuck skolan, en samling röster från elever i nian.

”Hon kastade sig över honom.” Så inleds den nya romanen om Miira. ”Han springer sex steg, är tjugosex år och har en sexig smilgrop, tankesexade hon. Och jag är sexton, har rökt sex cigg i dag och väckarklockan jag slog sönder imorse ringde sex.” Men Eija Hetekivi Olssons ”Miira” är ingen snyfthistoria från förorten, den är en slåss-i-solsken-bok som drar upp ryggen, tillbaka axlarna och fram med full-i-fan-blicken. Mig äger ingen, hade också Miira från Gårdsten kunnat säga. (x1)

eija hetekivi

Exempel på priser och utmärkelser:
Stig Sjödin-priset 2012. Katapultpriset 2013. Adlerbertska konststipendiet 2013. Robespierrepriset 2014. Svenska Akademiens stipendium ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse 2016. De Nios julpris 2016. Aftonbladets litteraturpris 2016.

Bor på Hisingen i Göteborg, familjen – två döttrar, Mirella 23 år och Cathline 17 år. (dec.2016)

Källor:
gp.se
norstedts.se
sv.wikipedia.org
dn.se (x1)

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Pija Lindenbaum, med sina bilderböcker, som gjort Gittan och Lill-Zlatan kända…

pijahelpijahel

Pija, kvinnan med barnlitteratur som främsta område. Pija Lindenbaum är känd för sina underfundiga bilderböcker om bland annat Gittan och Lill-Zlatan. Pija anses vara en av vår tids största svenska bilderboksskapare. Hon är född och uppvuxen i Sundsvall och gick ut Konstfack 1979.

Pija egentligen Pia Margareta Lindenbaum, född i april 1955 i Sundsvall, är en svensk författare, grafisk formgivare och illustratör. Lindenbaum satt åren 1999–2007 på stol nr 14 i Svenska barnboksakademin.

Har man och dotter, gift med konstnären Mikael Nilsson. Dottern: Alva Lindenbaum bor i Bromma. Genus- och mediavetare, utbildad på Södertörns högskola. Webb- och grafisk designer. Sambo med John-Erik Sjöberg. Pija bor i Alvik, Stockholm.

Hon är född och uppvuxen i Sundsvall, men flyttade 1973 till Stockholm för att studera på Konstfack. Sedan dess har hon arbetat som illustratör, formgivare och författare och står bakom en mängd prisade och uppmärksammade böcker. Hennes böcker sägs vara ”psykologiska dramer fyllda av humor och originalitet. Barnen hon skildrar är mångfacetterade, aldrig enkla schabloner, vilket skapar omedelbar igenkänning, oavsett läsarålder.”

1990 utkom Pija Lindenbaums första bilderbok – Else-Marie och småpapporna. Boken tilldelades BMF Barnboksplaketten och Expressens Heffaklump. En annan prisbelönad och uppmärksammad bok är Boken om Bodil (1991), som fick New York Times diplom för bästa barnbok och senare bidrog till att Pija utsågs till Illustrator of the Year vid barnboksmässan i Bologna.

pija

1996 utkom Britten och prins Benny (Alfabeta), som nominerades till Augustpriset och utsågs av Svensk bokkonst till en av årets vackraste böcker.

Senaste utgivningarna:
2014 – Jag vaktar hunden
2015 – Jag hämtar nappen
2015 – Doris drar
2016 – Pudlar och pommes

Massa utmärkelser ex. 2013 – Albert Engström-priset

Källor:
svt.se
svenskakyrkan.se
prastvigdakvinnor.se
sv.wikipedia.org
lillapiratforlaget.se
rabensjogren.se
konstkalendern.se
aftonbladet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Anne Franks dagbok var delvis kortad – mycket om en ung, flickas problem…

Anne-Frank1

Om man studerar vad man vet om Anne Frank och hennes dagbok får man både beskrivningar på plats och Annes egna tankar. En bok som de flesta hört talas om. Fadern Otto var noga med att ändra lite och påverka boken som mycket handlade om en ung flickas problem – med sin mamma. Budskapet bakom är naturligtvis det hemska som skedde i Andra Världskriget.

år 1942 tvingades Anne med familj på grund av nazisternas judeförföljelser att gå under jorden. Men nazisterna på gatorna är inte det mest påtagliga problemet i Anne Franks tonårsvärld. Det är istället hennes mamma. Anne vänjer sig snabbt vid den monotona vardagen i gömstället. Hon fördriver tiden med hushållssysslor, fransk grammatik och ”förbaskade” räknetal.

Faktabiten så. Annelies Marie ”Anne” Frank, född 12 juni 1929 i Frankfurt am Main, död i februari eller mars 1945 i koncentrationslägret Bergen-Belsen, var en judisk flicka. Hon blev internationellt känd för just denna dagbok, som skildrar hennes upplevelser under den tyska ockupationen av Nederländerna under andra världskriget.

”Jag har svarta ringar under ögonen på grund av sömnbrist”, konstaterar Anne som varje dag äter valeriana mot ångest och depression. Hon har inga större möjligheter att tanka ny energi under dagarna. På våren 1943 äter man inte något annat än torrt bröd, spenat och stora potatisar med en sötaktig eller ibland rutten smak.”

Någon gång mellan klockan tio och halv elva på förmiddagen 4 augusti 1944 greps gårdhusborna plötsligt. Man vet med säkerhet att de gömda hade blivit förrådda. Ingen förövare har dock avslöjats och blivit fälld, men magasinbiträdet W.G. van Maaren var starkt misstänkt. Miep Gies och Elisabeth Voskuijl lyckades redan samma dag ta med Annes dagbok och andra värdesaker i säkerhet.

Den 3 september 1944 avgår en av krigets sista judetransporter från Westerbork mot Auschwitz där totalt cirka 1,1 miljoner människor mister livet. Anne Frank står omtalad på judetransportens lista som jude 309, ”född 12.6.29, utan arbete”.

anne_frank

Personer i boendet där de upptäcktes.
Familjen med : Otto Frank (far) · Edith Frank (mor) · Margot Frank (syster) · Buddy Elias (kusin) · Jean-Michel Frank (faderns kusin).
I gömstället: De hjälpande, Hermann van Pels · Auguste van Pels · Peter van Pels · Fritz Pfeffer, andra hjälpare: Jan Gies · Miep Gies · Victor Kugler · Johannes Kleiman · Bep Voskuijl · Johannes Hendrik Voskuijl.
Vänner: Hanneli Goslar (Ruth Judith Klee) · Laureen Nussbaum · Sanne Ledermann · Jacqueline van Maarsen.

Bland övriga:
Janny Brandes-Brilleslijper (vittne till Anne Franks sista tid) · Ledande militärer: Julius Dettmann (underrättelseofficer) · Karl Silberbauer (SS-man som grep familjen Frank). Dessa två kommer jag skriva om separat, vilka de var, varför, vad hände dem?

Och som jag nämnt så – den version som Otto Frank gav ut var en smula reviderad; bland annat strök han sådant som handlade om dotterns pubertet och elaka kommentarer om modern. Anne hade själv strukit vissa delar och skrivit om språket så det skulle vara mer läsarvänligt.

Senare har fullständigare versioner av dagboken kommit ut i tryck. Senaste upplagan gavs ut 2005. Den engelska översättningen The Diary of a young girl utkom 1952 i ytterligare förkortad version av moraliska skäl. Den amerikanske journalisten och författaren Meyer

Vad hände de gömda?
Efter att ha varit fånge i Auschwitz i omkring två månader kom Anne Frank slutligen till Bergen-Belsen, där hon avled av fläcktyfus, endast några dagar efter systern Margots död. Hennes far Otto, som var den ende överlevande i familjen, återvände efter kriget till Amsterdam där han fick Annes dagbok av Miep Gies som hade tagit hand om den.

Gies var en av dem som hade hjälpt familjen Frank under tiden de var gömda. Han publicerade 1947 boken som har titeln Anne Franks dagbok, originaltitel Het Achterhuis. Dagboekbrieven 14 juni 1942 – 1 augustus 1944 (”Gårdshuset. Dagbok 14 juni 1942 – 1 augusti 1944”).

I Anne Franks dagbok framgår det att även hennes syster, Margot Frank, skrev dagbok. Margots dagbok har dock aldrig återfunnits. Otto Frank dog 1980 i Schweiz.

Otto överlevde och befriades av Röda armén i slutet av januari 1945. Efteråt återvände han till Amsterdam där familjen Frank hade hållit sig gömd. Av de åtta personerna som gömde sig i gårdshuset överlevde bara Otto.

Källor:
en.wikipedia.org
redcap70.net
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Barbro Lindgren, en fantastisk, mycket originell och personlig författare…

barbrolindgren

Barbro är dotter till överingenjör Georg Enskog och Maja Löfstedt samt syster till konstnären Katarina Olausson Säll. Hon är bosatt i Glömminge på Öland. Hon bor i en 1700-talsgård i den by där hon växte upp. Hemmet är ombonat och vackert, och hon kan elda i den öppna spisen.

Vad vet vi faktamässigt om Barbro?
Barbro Lindgren, född Enskog i mars 1937, i Bromma, är en svensk författare. Hon gick ut Konstfackskolan i Stockholm 1958 och studerade 1959 på Konstakademien. Hon har varit reklamtecknare och arbetat inom sjukvården. Tillsammans med Marianne Eriksson har hon även startat ett barnboksförlag. Hon är mamma till musikerna Mathias och Andreas Lindgren, som även är kända under artistnamnet Bröderna Lindgren.

Det skrivs att hennes ”mångfacetterade produktion omfattar småbarnsbilderböcker, barnlyrik, teaterpjäser, realistiska ungdoms-skildringar och absurda prosaberättelser.” Sammanlagt har hon publicerat mer än hundra titlar, översatta till ett trettiotal språk. Barbro har också skrivit flera böcker för vuxna. Debuten skedde 1965 med boken Mattias, vänliga vardagsskildringar.

Vissa av sina böcker illustrerar hon själv, men sedan 1980-talet har hon också samarbetat med andra illustratörer, som till exempel Eva Eriksson i Mamman och den vilda bebin och Maxböckerna. I den självbiografiska dagboksserien Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner (1971–1973) skildras en ung flickas möte med kärleken och funderingar kring de stora livsfrågorna. Lindgren har många gånger varit nyskapande och normbildande, bland annat har hon skrivit en pekbok för vuxna, Titta Max grav!

Några är: 1969 – Loranga, Masarin och Dartanjang, 1970 – Felipe och 1970 – Loranga. Loranga. Hon har berättat att hon har ”lånat mycket av min familj i böckerna om Loranga. Gården där den utspelas var vår egen. Farfar var ena dagen mycket elegant, den andra som slängd på sophögen. Han bodde periodvis allt längre tider hos oss. I hemmet härskade viss anarki, lekarna var ofta våldsamma och Pappa Loranga måste alltid vinna, eftersom han föresatt sig.”

Barbro Lindgren har även skrivit texterna till skivan Goda’ goda’ med musik av Jojje Wadenius. Boken Eldvin har dramatiserats under titeln Tungt gräs som utsågs till bästa barnteaterföreställning i Sverige 1991. Molnens bröder framfördes i radioteatern 1989. Hon debuterade 1965.

”Loranga, det var min man. Han lekte med dem så som jag har beskrivit.
Hennes man tyckte att det var viktigt att lära barnen att förlora. Därför ordnade han tävlingar och vann jämt, som Loranga gör.”


lindgren2

Gift med?
Barbro var 1959–1985 gift med konstnären Bo Lindgren (1935–91), som var son till konstnären Helge Lindgren och Margaretha Waldenström.

Böcker, de senare:
2014 – Nu leker vi den fula ankungen (med Eva Lindström)
2014 – Dikter i urval 1974–2004

Källor:
sv.wikipedia.org
rabensjogren.se
svd.se
aftonbladet.se
alma.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,