Bra poesiböcker, tips och info för att söka och läsa…

Intressant att se vad som finns och värt läsa enligt experterna, även en del information.
”Faust av Johann Wolfgang von Goethe eller The Prophet av Kahlil/Khalil Gibran ovan. Jag har inte läst ut något av verken men de verkar lovande.
Jag har fått rådet att läsa Underjorden av Malte Persson, utifrån det lilla jag har läst av honom kan även den boken/samlingen vara lovande.” (Läsare)

Rhymes and Legends, av Gustavo Adolfo Bécquer.
Gustavo Adolfo Bécquer, född 17 februari 1836 i Sevilla, död 22 december 1870 i Madrid, var en spansk poet, novellförfattare och journalist. I dag är han en av de mest lästa författarna i den spanska litteraturen, och räknas som en av dess främsta poeter. Han är förknippad både med romantiken och post-romantiken, eftersom han verkade när realismen redan hade blivit populär.

Hans mest kända verk är diktsamlingen Rimas och novellsamlingen Leyendas, som ofta publiceras tillsammans under titeln Rimas y Leyendas. Han skrev också teaterskådespel och var en begåvad grafisk konstnär.

Iliaden, av Homeros.
Iliaden är ett epos som troligen är det äldsta bevarade exemplet på grekisk litteratur. Iliaden berättar en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja), det vill säga det trojanska kriget, och är, tillsammans med Odysséen, ett av de två stora diktverk som traditionellt tillskrivs Homeros, en jonisk diktare. Iliaden omfattar cirka 16 000 verser och indelades av grekerna i 24 sånger. Svårläst?

Samlade dikter.
Ung poesi har bidragit till att klassiska verk har fått ett uppsving. Nyligen gavs en ny klassikerutgåva med samlade verk av 1900-talslitteraturens bästa lyriker Karin Boye, författaren bakom dikten Ja visst gör det ont när knoppar brister. Boye skriver om livets upp och nedgångar, hon står upp för kvinnan och speciellt för den bisexuella Karin.

Tips på rad:
Blades of Grass, av Walt Whitman. Dikter, av Emily Dickinson. Tjugo kärleksdikter och en desperat sång, av Pablo Neruda. Poet i New York, av Federico García Lorca. Ariel av Sylvia Plath. Poetic Anthology, av Mario Benedetti.

Birger Sjöberg – Kriser och kransar
Dan Andersson – Svarta ballader
Edith Södergran – Landet som icke är
Erik Lindegren – mannen utan väg (även i Världsbiblioteket)
Esaias Tegnér – Frithiofs saga
Ezra Pound – Cantos
Francesco Petrarca – Kärleksdikter
Harry Martinson – Aniara (även i Världsbiblioteket)
Hjalmar Gullberg – Kärlek i tjugonde seklet. Hjalmar Gullberg – Ögon, läppar.
Horatius – Oden.

Johan Henric Kellgren – Den nya skapelsen (nedan)
John Milton – Det förlorade paradiset
Joseph Brodsky – Historien, som nedan skall berättas och andra dikter
Karin Boye – För trädets skull
Nils Ferlin – En döddansares visor

Pablo Neruda – Canto Genera
Sapfo – Kärleksdikter
Stig Dagerman – Dagsedlar
T.S. Eliot – Det öde landet
Tomas Tranströmer – För levande och döda
Walt Whitman – Strån av gräs. Walt Whitman – Sånger om mig själv.

Intressant läsa!
Olga Engfelt:

”Jag är författare och litteraturvetare som ursprungligen kommer från Ryssland där jag har varit forskare, universitetslektor, skribent, guide och poet. År 2008 flyttade jag till Sverige och var tvungen att finna mig själv på nytt. Just nu bor jag i Stockholm tillsammans med min man och mina barn och arbetar som forskare i Åbo och Helsingfors.

Mitt liv är en skärningspunkt mellan tre olika kulturer – ryska, svenska och finska. Jag befinner mig på gränsen och balanserar mellan olika språk, livsstilar och kulturella koder.” (x)
Hemsida: https://www.olgaengfelt.com/

Källor:
actualidadliteratura.com
sv.wikipedia.org
quora.com
wikiwand.com
olgaengfelt.com (x)

Blogginlägget nedskrivet 29/3-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Eeva Kilpi – finsk författare och poet, född 1928…

Eeva är nu beräknat 94 år, föddes 18 februari 1928 i på Karelska näset (numera Khiytola i Ryssland). Vad vet vi om henne?

Eeva arbetade under en kort period som lärare men har i övrigt levt som författare i Esbo. Hennes far var affärsman. 1939 evakuerades familjen p.g.a. krigsutbrottet och de flydde från Karelen undan ryssarna.

När Vinterkriget bröt ut i december var Eeva bara 11 år gammal. Bomberna faller över hennes Raivattala By i Hiitola. Hon beskriver sitt Karelen med kärlek.

”Här är familjen hemma, här har de sina rötter. Så attackerar ”ryssen”- utan föregående krigsförklaring. Under några vintermånader kämpar den finska armén tappert mot övermakten. Så kommer freden och Eeva och hennes familj, alla de som haft Karelen som sitt hem måste ge sig av. De blir flyktingar – de måste slå ner bopålarna någon annanstans.”

”I min hemlängtan grät jag förmodligen all den gråt som under kriget och redan före kriget, efter krigsutbrottet och när freden kom och hemmet gick förlorat hade blivit ogråten. Den bröt fram med ett tryck som jag inte rådde på. Var det en befriande upplevelse? Jag vet inte. Kanske det. Därefter kunde jag kanske överhuvudtaget leva”.

Senare:
Eeva Kilpi född Salo, tog studenten vid samskolan i Imatra 1946 och bedrev därefter akademiska studier vid Helsingfors universitet. Hon var klar med sin filosofie kandidatexamen 1953 och var därefter verksam som lärare i engelska vid Helsingin kaksoisyhteislyseo (f.d. Viborgs lyceum i Helsingfors) fram till 1959 då hon gjorde sin författardebut. Hon tillhörde Finlands Författarförbunds styrelse 1971-1973

Hon har arbetat som språklärare. I Finlands PEN-klubb var hon ordförande 1970-75.

En kvinnas ord jag upptäckte och ska själv försöka få tag i och läsa ”Tamara” som både var succé och sedd som skandalös. En roman från 1972.

”Tamara, som beskriver förhållandet mellan en sexuellt aktiv kvinna och en impotent man, förlamad i underkroppen. Under ytan visar sig emellertid en djupare betydelse: det sexuellt omaka paret representerar enligt en vid freudiansk tolkning människans två sidor: kvinnan – sinnevärlden och drifterna, samt mannen – det ofruktbara överjaget. Den sammansmältning av det dubbla jaget som sker i slutet av romanen är både en lösning av en till synes olöslig konflikt och författarens kompromiss för kvinnan i en brutal värld. Tamara är översatt till många språk och har vunnit både framgång och erkännande internationellt.?”

Familj?
Under åren 1949-66 var hon gift med författaren och poeten Mikko Kilpi. Hon har barn (tre söner), barnbarn och är bosatt i Orivesi norr om Helsingfors.

Författarskapet?
Eeva Kilpi skriver på finska och har publicerat noveller, romaner, poesi och essäer. Hennes verk är översatta till ett 20-tal språk. I såväl dikter som prosa skriver hon ur ett kvinnligt perspektiv och i många verk är huvudpersonen en stark och självständig kvinna. Viktiga teman i hennes författarskap är just kärlek och erotik, därtill den självupplevda evakueringen av Karelen och naturskydd.

Källor:
sv.wikipedia.org
pinterest.se
alex.se
bit.fi

Blogginlägget nedskrivet 6/12 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Nils Erik Bæhrendtz, känd radio- och TV-man, minns bl.a. Tiotusenkronors-frågan…

Nils var mannen med tydlig och personlig röst, faktadelen: Nils Erik Bæhrendtz), född 20 november 1916 i Stockholm, död 14 februari 2002 i Saltsjö-Boo, var en svensk radio- och TV-man. Han var på 1950- och 1960-talen chef på Radiotjänst. Mest känd blev han kanske som programledare för Kvitt eller dubbelt och Tiotusenkronorsfrågan.

---

Tidiga åren?
Nils Erik Baehrendtz var fem år när hans föräldrar, de två småsyskonen, schäfern Viss och han själv flyttade från Lidingö till Karlbergsvägen 36A i Vasastan.
Året var 1921. Bæhrendtz blev 1944, under sin studietid, ordförande för Humanistiska föreningen vid högskolan. Han utexaminerades som filosofie doktor 1952 och utnämndes samma år till docent i litteraturhistoria vid Stockholms högskola.

Arne Weise:
”Han var min mentor, sa tv-mannen, som arbetade tillsammans med Nils Erik Baerhendtz under många år på radio och tv. Han hade civilkurage, humor och en känsla för program. Som chef fattade han snabba beslut. Jag kommer att sakna honom mycket, sa han.”

Tiotusenkronorsfrågan?
”Dramaturgin var enkel. En bur, en tävlande, svåra frågor och resultatet blev folkbildning. Svenskarnas kunskaper om akvariefiskar, indianer och astronomi nådde oanade höjder under de åren. Baehrendtz lite torra uppmaning ”välkommen ut ur buren” var ett klimax som byggdes upp av musiken som spelades när de tävlande tänkte. För den som undrar, var det första satsen av kompositionen Proclamation av Morton Gould.”

Chef:
Bæhrendtz började på dåvarande Radiotjänst 1951, där han var chef för radions talavdelning 1957–1958 och programdirektör för TV 1959–1968. Känd även för svenska folket blev han som programledare för TV-programmet Kvitt eller dubbelt, som sändes första gången 1957.
Bæhrendtz var 1969–1982 chef för stiftelsen Skansen. Skansenchef, en tjänst han innehade mellan 1969 och 1982.

Han var sonson till Fabian Bæhrendtz och gift med Maj-Britt Bæhrendtz. Maj-Britt Gabriella Bæhrendtz, född Pohlmer 1916-2018, som var en svensk journalist och författare. De hade sönerna Svante och Håkan.

Källor:
sv.wikipedia.org
aftonbladet.se
svd.se
stockholmskallan.stockholm.se
falukuriren.se

Blogginlägget nedskrivet 29/11 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.