De tio första som fick Nobelpriset i litteratur, del 2-2.

Nobelpriset i litteratur är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente – och tillkännages i oktober varje år av dess ständige sekreterare i Börshuset i Gamla stan, Stockholm. I del två de som fick priset som nr sex till tio.

1906 Giosuè Carducci, Italien
”i betraktande ej blott av hans rika lärdom och kritiska forskningar, utan främst som en hyllning åt den plastiska energi, den stilens friskhet och den lyriska styrka, som utmärka hans poetiska mästerverk”.

Giosuè Carducci, född 27 juli 1835 i Val di Castello utanför Pisa, död 16 februari 1907 i Bologna, var en italiensk poet och professor. Han mottog Nobelpriset i litteratur 1906, två månader före sin död. På fotot överst.

1907 Rudyard Kipling, Storbritannien
”i betraktande av den iakttagelseförmåga, den ursprungliga inbillningskraft samt den manliga styrka i uppfattning och skildringskonst, som utmärka denna världsberömde författares skapelser”. Kipling som fick 1907 års Nobelpris i litteratur, då han var 41 år gammal, är den yngsta person som belönats med priset.

1908 Rudolf Eucken, Tyskland
Rudolf Christoph Eucken, född 5 januari 1846 i Aurich, död 15 september 1926 i Jena, var en tysk filosof.

”på grund av det sanningssökande allvar, den genomträngande tankekraft och vidsynthet, den värme och styrka i framställningen, varmed han i talrika arbeten hävdat och utvecklat en ideal världsåskådning”

1909 Selma Lagerlöf, Sverige
”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”. Författaren Selma Lagerlöf blir den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur. De böcker hon hade skrivit och blivit känd för var bland annat Gösta Berlings Saga, Jerusalem och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Lagerlöf bröt mot de förväntningar hon hade på sig som kvinna och blev en offentlig person, både genom sitt författarskap och genom politisk kamp för kvinnors rösträtt, för fred och för flyktingar. Bland annat hjälpte Selma Lagerlöf poeten Nelly Sachs och hennes mamma att fly nazisterna och komma till Sverige 1940. 20 år senare blev även Nelly Sachs nobelpristagare i litteratur.

Det hade troligen varit mycket svårt för Selma Lagerlöf att leva öppet i kärleksrelationer med två kvinnor, med tanke på hur lagar och normer kring kärlek och relationer såg ut i början av 1900-talet. Från 1864 fram till 1944 var homosexuella handlingar kriminella enligt svensk lag. I lagtexten kallades samkönad sexualitet för ”otukt” och beskrevs som något som var ”emot naturen”.

1910 Paul Heyse, Tyskland
”såsom hyllningsgärd åt den fulländade och av ideal uppfattning präglade konstnärlighet han ådagalagt under en lång och betydande verksamhet såsom lyriker, dramaturg, romanförfattare och diktare av världsberömda noveller” Paul Johann Ludwig von Heyse, född 15 mars 1830 i Berlin, död 2 april 1914 i München.

Källor:
sv.wikipedia.org
svenskaakademien.se
levandehistoria.se
actualidadliteratura.com
svd.se
ne.se

Blogginlägget nedskrivet 2/11 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

De tio första som fick Nobelpriset i litteratur, del 1-2.

I sitt testamente, daterat Paris den 27 november 1895, angav Alfred Nobel litteratur som ett av de fem områden som nobelpriset skulle delas mellan, jämte tre naturvetenskapliga pris och ett fredspris. Han fastslog att litteraturpriset ska tilldelas en författare som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta” genom att skriva ”det utmärktaste i idealisk rigtning”.

Pris 2022 – alla pristagare får ganska rejäla pengar. Det handlar om nio miljoner kronor, som, avrundat lite, motsvarar 1 miljon dollar, ungefär detsamma i euro.

De första tio pristagarna i ordning, de fem tidigaste i del ett.
1901 – 1905.

1901 Sully Prudhomme, Frankrike
René François Armand ”Sully” Prudhomme, född 16 mars 1839 i Paris i Frankrike, död 7 september 1907 i Châtenay-Malabry i Frankrike, var en fransk poet.
”såsom ett erkännande av hans utmärkta, jämväl under senare år ådagalagda förtjänster som författare och särskilt av hans om hög idealitet, konstnärlig fulländning samt sällspord förening av hjärtats och snillets egenskaper vittnande diktning”-

August Strindberg skrev i en artikel som ingår i Samlade skrifter att Nobelpriset hade tilldelats en ovärdig som knappast var diktare. Att Prudhomme fick priset berodde enligt Strindberg på att han tillhörde Franska akademien och att Svenska Akademien därigenom ville träda fram ur sin glömska.

1902 Theodor Mommsen, Tyskland.
Theodor Christian Matthias Mommsen, född 30 november 1817 i Garding i Schleswig, död 1 november 1903 i Charlottenburg, var en tysk historiker och arkeolog med Romarriket som huvudområde. Han var tidvis även verksam som jurist och politiker.

”nutidens störste levande mästare i den historiska framställningens konst, med särskilt fäst avseende å hans monumentala verk ’Römische Geschichte’.

1903 Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
”såsom en gärd av erkännande åt hans ädla, storartade och mångsidiga skaldeverksamhet, som alltid varit utmärkt på en gång av ingivelsens friskhet och av en sällsynt själsrenhet” .

Bjørnstjerne Martinius Bjørnson, född 8 december 1832 i Kvikne norr om Tynset, död 26 april 1910 i Paris, var en norsk författare, diktare och samhällsdebattör. Bjørnson grundade Riksmålsforbundet och skrev texten till Norges nationalsång Ja, vi elsker dette landet som tonsattes av Rikard Nordraak.

1904 Frédéric Mistral, Frankrike / José Echegaray, Spanien
Frédéric Mistral, Frankrike
”med avseende fäst å det ursprungsfriska, snillrika och sant konstnärliga i hans diktning, som troget avspeglar hans hembygds natur och folkliv, samt å hans betydelsefulla verksamhet som provençalsk filolog”

José Echegaray, Spanien
”med avseende fäst å hans omfattande och snillrika författarskap, som på självständigt och originellt sätt återupplivat det spanska skådespelets stora traditioner”

1905 Henryk Sienkiewicz, Polen
”på grund av hans storartade förtjänster som episk författare”.
Sienkiewicz, 1846–1916, polsk författare, i Sienkiewiczs mångsidiga författarskap intar novellerna en viktig ställning.

Fortsättning i del 2 med plats sex till tio, på måndag.

Källor:
sv.wikipedia.org
svenskaakademien.se
levandehistoria.se
actualidadliteratura.com
svd.se
ne.se
Foto på Kipling av John Palmer i del 2..

Blogginlägget nedskrivet 2/11 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Carl David af Wirsén var poet och en kritiker som skapade rubriker…

Carl David af Wirsén är älskad för sin sommarpsalm, texten till Psalm 201. I övrigt ses han som en reaktionär och intrigerande ständig sekreterare – 28 år, i Svenska Akademien, så nära hovskald som någon svensk har varit. af Wirsén var en omstridd kulturperson vid förra sekelskiftet. Idag anser man att han har få läsare utanför specialisternas krets, men en vän har läst Ur Quällen vilket gjorde mig nyfiken om denne man.

”För de flesta är han ett ryktbart namn: det var han som satt som en konservativ propp i Akademien decennierna kring förra sekelskiftet, det var han som i sin hårdhänta kritikergärning prisade fromma medelmåttor, men slog ner på alla nyskapande författare, det var han som genom sina invecklade intriger i Akademien och annorstädes gjorde sitt yttersta för att hålla stånd mot alla nya idéer.” (x).

af Wirsén, född 9 december 1842 i Vallentuna, död 12 juni 1912, var en svensk poet, litteraturkritiker och Svenska akademiens ständige sekreterare. Han föddes på Bällsta gård i Uppland som son till översten och sekundchefen för Livregementets dragonkår Karl Ture af Wirsén och Eleonore von Schulzenheim.

Fadern ville han skulle ta över godset, men han valde fly in i litteraturen, föräldrarna visade honom ingen kärlek. Det ryktas att kungamördaren Anckarström gömde sig i en lada tillhörande Bällsta gård. Själv var han såpass duktig att han – lärde sig läsa vid – TRE års ålder.

Han läste senare på Stockholms gymnasium, och tog studenten 1860 i Uppsala, där han 1862 avlade kansliexamen och 1866 filosofie kandidatexamen och samma år promoverades till filosofie doktor. I Uppsala tog han vara på den lilla frihet han trots bevakande släktingar kunde nå. Han grundlade yviga alkoholvanor och skapade sig ett rykte som skulle förfölja honom.

---

Under en vistelse i Paris skrev han Studier (1868), vilket gav honom en docentur i litteraturhistoria vid Uppsala universitet. 1870 blev han lektor i svenska och latin vid Uppsala högre allmänna läroverk.
Fadern ägde och var disponent vid Rockhammars bruk, Lindesberg, från 1848 och bruket ärvdes vid faders död av Carl David tillsammans med sina systrar, men driften överläts på hans svågrar varav den ene småningom övertog ägandet. I Rockhammar finns en minnessten rest över släkten och en kallad ”Wirséns väg”.

Göteborg – Stockholm:
1876 bosatte han sig i Göteborg, där han föreläste och skötte om en del. 1879 invaldes han då i Svenska akademien och flyttade året efter till Stockholm, där han blev litteraturgranskare i Post- och Inrikes Tidningar – 1886 även i tidningen Vårt land. I november 1884 valdes han till akademiens ständige sekreterare. Något hände åren kring 1880 som ändrade hans livssyn. Det misslyckade äktenskapet, se mer nedan – en lillebrors förvillelser som ändade i förtidig död i syfilis.

Soldat, studentbeväring

Som versdiktare publicerade sig af Wirsén, under signaturen Kuno, efter åtskilliga romantiska dikter i månadsskriften Nu gav han ut sin första samling Dikter 1876. Hans kristna livsåskådning tog sig många uttryck i hans arbeten, t.ex. ett antal psalmer och andliga dikter.

Hans konservativa åsikter och en riklig publicering av sin litteraturkritik gjorde att han blev vida känd, men också ivrigt motsagd, ibland i hårda ordalag, av sina meningsmotståndare som representerade nyare idéer. Som kritiker blev han beryktad för sina många negativa recensioner av August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf, Henrik Ibsen och många fler.

Han måste vårda nerver och hälsa i Italien innan han tack vare Viktor Rydberg fick ett bibliotekariejobb i Göteborg. I faderns ögon var Carl ett fiasko, särskilt som han förlovade sig med familjens musikguvernant. När pappa Thure dog kunde de gifta sig, men äktenskapet blev, liksom föräldrarnas, kylslaget. Hon var den tre år äldre Cecilia Emerentia Leontina Adlöf (hon avled 31 maj 1912 i Stockholm, han ca två veckor senare).

Efter några lyckliga år – föddes ende sonen Einar, i sinom tid framstående svensk diplomat i Hitlers Tyskland, blev slitningarna många. Endast pliktkänslan höll det samman. Sonen var – Carl Einar Thure af Wirsén, född 1875 i Uppsala, död 1946 i Stockholm, var en svensk militär och diplomat. Han var ett av de svenska vittnena till det armeniska folkmordet.

Carl drabbades av kärlek till en av sina vänners hustru, men avstod från att bryta upp och skulle livet ut framställa det offret som föredömligt och låta det prägla bedömningen av andra. Hans djupare känslor kommer nästan aldrig till uttryck i de tusentals brev han skrev.

Men under rusets inverkan kunde han någon gång avslöja en del och dagen efter ursäkta sig för. Hans äktenskap blev olyckligt. Hans ekonomiska kaos, som kom sig av vräkiga vanor, kanske också av börsspekulationer, lånekaruseller, extrem generositet mot tiggare (!) och enligt ett rykte som nämns, kanhända även av spelmissbruk, tvingade honom sent i livet att låna pengar till och med av kungen. Han blev invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1905. Carl David af Wirsén är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Poesi:
Dikter, första samlingen (1876), Nya dikter, andra samlingen (1880), Sånger och bilder (1884), Vintergrönt (1890), Toner och sägner (1893) och Under furor och cypresser (1896), med dikter som Spinoza, Septemberdag vid Bellmans byst.

Ur kvällen

Under månens bleka skifva
Så blef lifvets lott fördelt,
Så skall allt härnere blifva:
Allting halft och intet helt.
Jordens rymd är blott portiken
Till de underbara riken,
Där hvad här var sprängdt i sär
Enadt och fulländadt är.

Näst efter Alfred Nobel själv är det ingen som betytt lika mycket för det litterära nobelpriset som Carl David af Wirsén.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor. Fortfarande!

Källor:
sv.wikipedia.org
ne.se
svd.se (x)
unt.se
adelsvapen.com
platsr.se
sv.wikisource.com

Blogginlägget nedskrivet 18/6-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).