Människan har ju ingen särskilt bra hörsel, många djur måste ju höra bra för att fienden kan komma smygande. Ljud över 20 000 hertz (Hz) kan inte uppfattas av oss människor. Det kan däremot hundar, och de visselpipor som till exempel används av hundtränare har ett frekvensomfång på mellan 16 000 och 22 000 Hz.
I andra änden av ljudspektrat kan vi människor bara höra ljud ner till 20 Hz. Men knölvalarnas berömda ”sång” under parningssäsongen är en rad ljud som ligger på ner till 10 Hz, och därför måste forskare och marinbiologer använda specialmikrofoner för att kunna spela in ”sångerna”. Fladdermöss utstöter läten i ultraljud på upp till 100 000 Hz med en hastighet på 200 ”klick” per sekund, vilket gör att de kan jaga mycket små och snabba djur, som till exempel myggor.
Delfiner använder ekolod på ett mycket sofistikerat sätt. Flera experiment har visat att delfiners biosonarförmåga är så avancerad att de kan känna av skillnaden på en golfboll och en bordtennisboll, som är lika stora men har olika densitet.
Länge trodde man att biosonar-förmågan var unik för vissa djurarter, men nu har det visat sig att också människor kan ha den. Ett ex. är amerikanen Ben Underwood som är helt blind men som orienterar sig med hjälp av ”röstklick” och ekon. Han har till och med blivit en hejare på skateboard.
Så vi vet att örat är det sinnesorgan som fångar upp och uppfattar ljud genom hörseln. Öra användas medicinskt om hela organet som även innehåller balansorgan men i vardagligt språk brukar man prata om den synliga delen av ytterörat när man säger ”öra”. Människan har liksom övriga däggdjur två öron vilket underlättar positionskontrollen av ljudet och ökar förmågan att hålla balansen.
Om djurs hörsel finns inget detaljerat om vem som har bäst, mer beror det på hur man räknar. Men jag räknar, beräknar olika svar för att få fram det bäst hörande.
Olika valar kan t.ex. kommunicera över stora delar av havet med hjälp av lågfrekventa ljud, en fördel som vatten bär ljudet mycket bättre än luften, min etta blir därför valen som sägs kunna höra ljud tvärs över Atlanten.
Svårare sedan, men superhörsel ger en andra plats till, delfiner, fladdermöss, näbbmöss och oljefåglar. Dessa utstöter en snabb serie högfrekventa ljud och lyssnar sedan till ekot som studsat eller reflekterats mot en yta i närheten. Den här förmågan är ett slags ekolod som gör att dessa djur inte bara kan lokalisera byten men också snabbt uppfatta hur stora de är.
Bland övrigt kan noteras att myror kommunicerar genom att utsöndra dofter som räcker långt, men det är en annan del av uppfatta omgivningen. Valen vinnare. Delfiner väljer jag tvåa. Därefter som jag synat jämnt.
Djur från förr?
Dinosaurierna hade hörselgångar som mynnade på sidan av huvudet, precis som de nu levande dinosaurierna, det vill säga fåglarna, har än i dag. Hörselgången ledde in till trumhinnan. Bakom den fanns en mellanörehålighet. Så de kunde nog få öroninflammation, precis som femåringar. De hade bara ett hörselben (columella) i mellanörat, precis som fåglar.
Innerörat hos en Tyrannosaurus rex har studerats med datortomografi. Djuret hade en rak snäckgång, precis som fåglar. Troligen var T. rex mest känslig för låga tonhöjder.
Frågan om djur som har öron som hänger över örat eller de som ej har ytteröra hör sämre, bättre är ej vetenskapligt bevisat.
Bilden på den svartsvansad åsneharen (Lepus californicus) tyder dock på att den kan fånga in mycket ljud i denna örontratt. Minns att utan val väljer jag alltså valen. 🙂
Källor:
spa.merinfo.se
alltomvetenskap.se
sv.theinternetfaqs.com
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
Zenzationella Människor - Et Facto 