Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


2 kommentarer

Naturens Ivanhoe, aktuellt djur, myrkotten – har den samband med corona…?

myrkott1

De skygga, närsynta myrkottarna är de enda däggdjur som bär fjäll i stället för päls. Myrkottar delar många funktioner med andra däggdjur. Deras långa nosar innehåller långa tungor för att fånga insekter, såväl som skarpa klor för grävning, precis som en myrslok.

Historien om detta djur är mer tragisk, hur den behandlas. Myrkottar (Pholidota) även pangolin (som den heter på engelska) är en ganska kul liten krabat bland skapelsens mångfald. En lång, klibbig tunga gör att den kan sörpla upp tusentals myror eller termiter varje dag.

Sambandet med corona?
Vi har läst och hört, för myrkottar förekommer i nyhetsrapporteringen om coronavirusutbrottet 2020. Enligt kinesiska forskare utgör de en möjlig mellanvärd för viruset, som annars har ansetts härröra från fladdermöss. Man har sett samband mellan fladdermöss och myrkottar som säljs på marknaderna i Kina. Vilket förhoppningsvis kommer att leda till minskad efterfrågan på dessa sävliga urtidsdjur, som sorgligt nog är på listan över en av de djurarter som det handlas allra mest med.

Smittan?
Virus som är nära släkt – med det nya coronaviruset har hittats i smugglade myrkottar. Men än så länge finns inga belägg för att djuren spred smittan till människor. Prover från tre malaysiska myrkottar som beslagtogs när de skulle smugglas in i Kina under hösten 2017 innehöll coronavirus liknande det som orsakar covid-19, enligt analyser gjorda av kinesiska forskare. Coronavirus som finns i fladdermöss är närmare släkt med viruset som nu smittar människor – förutom i den del viruset använder för att invadera celler. Där är myrkottarnas coronavirus mer lika vårt.

Asiater gör slut på arten?
I Kina är det många som ser på myrkottar som ett medicinskåp. Fjällen används i traditionell kinesisk medicin och anses hjälpa mot allt från hudsjukdomar, dålig blodcirkulation och feber till bröstcancer. Effekterna har inte kunnat styrkas, fjällen består av vanligt hornämne – samma protein som finns i människonaglar.

myrkot

Lägg till detta att myrkottarnas kött är extremt eftertraktat i både Kina och Vietnam och uppskattas som lyxmat av högsta klass. En måltid lagad på myrkotte kan kosta flera tusen kronor på vietnamesiska restauranger.

Myrkottar finns i både Asien och Afrika, åtta arter totalt. Samtliga är utsatta för tjuvjakt som skenat iväg till en nästan obegriplig omfattning de senaste åren. En rad tullbeslag visar hur stor handeln är – trots att den är förbjuden. Häromåret upptäckte malaysiska tulltjänstemän vid Kuala Lumpurs flygplats över 700 kilo myrkottfjäll förpackade i säckar. Uppskattningsvis 1 400 myrkottar hade fått sätta livet till för att få ihop en sådan mängd fjäll.


Biologiskt klassas den som en enda familj uppdelad på några olika arter. Den ensam, bland alla däggdjur, täcks av hornfjäll. Myrkotten använder rumpan för att prata dvs. med droppar från körtlar vid baken som tolkas av andra ”kompisar”. Bland arterna kan nämnas jättemyrkott (Manis gigante’a) och långsvansad myrkott (Manis tetrada’ctyla) i Afrika och malajisk myrkott (Manis java’nica) i Sydöstasien.

Med hjälp av sina kraftiga klor klättrar myrkotten lätt uppe i träden eller gräver snabbt nere i marken. På mindre än en minut kan den försvinna i en sandbank.

Myrkotten lever idag i Afrika och Asien, men fossila fynd visar att den tidigare funnits spridd även i Nordamerika och Europa. Mest hör den hemma i skogar och buskmarker, men de finns även på savanner.

pangolin2
Sött ansikte? Jodå. Okej – ordningen utgörs av en enda familj – med åtta arter. Det svenska namnet syftar på likheten med gran- och tallkottar. Myrkottar äter främst myror och termiter som de fångar, de är främst nattaktiva och beroende på art vistas de i träd eller på marken. Den går på bakbenen samtidigt som den balanserar kroppen med svansen. Svansen är kraftig och kan hos vissa arter bli lika lång som resten av kroppen. Vikt 2,5 – 30 kg.

Kroppen, med undantag av nosen, buken och benens inre sida, är täckt av stora, platta, rombiska eller trekantiga fjäll som har vassa kanter och som sitter fast på kroppen likt rader av taktegel. Fjällen är förtjockningar av överhuden som är täckt av ytterligare ett hudlager, och sitter fast på utbuktningar av läderhuden. Dessa däggdjur är vanligen aktiva mellan skymningen och gryningen men kan även vara aktiva på dagen.

Myrkottars rörelser är inte så långsamma och tröga som tidigare antagits. En afrikansk art förmår springa lika snabbt som en människa. De kan inte bara förflytta sig på marken, de kan också simma.

Myrkottar är allmänt försiktiga och skygga djur. Blir de hotade försöker de först nå sitt skyddande bo. Om avståndet är för långt rullar de ihop sig till ett klot och lägger svansen som skydd kring buken som saknar fjäll. När individen är hoprullad riktar den ibland upp fjällen som med sina skarpa kanter ger ytterligare skydd.

De kan också slå med svansen mot angriparen som såras av svansens vassa fjällkanter. I Indonesien har en individ iakttagits som hoprullad tumlade nerför en slänt och på så sätt tillryggalade 30 meter på 10 sekunder.

myrkott1

Liksom skunkar kan myrkottar spruta en illaluktande vätska från sina analkörtlar mot fienden. De långa klorna används vanligen inte i försvarssyfte. Enbart stora kattdjur kan i undantagsfall bryta upp en hoprullad myrkott  Alla populationer av myrkottar minskar vilket främst beror på jakt. Kött från myrkottar betraktas i olika regioner som en delikatess och fjällen används i den traditionella kinesiska medicinen.

Jag har läst att det är straffbart att döda myrkottar i både Namibia och Zimbabwe. Och att förr i tiden i Zimbabwe var det bara kungligheter som fick äta myrkott. Om någon utan kunglig börd ertappades med att ha dödat en för egen del, blev de straffade.  

Den 15 februari, är det Myrkottens dag för att uppmärksamma hoten mot världens myrkottar. Och i sinom tid lär vi få svar på gåtan,

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll gärna avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
wwf.se
dn.se
ne.se
zoologishoppen.se
sv.wikipedia.org

Blogginlägget uppdaterat 8/4-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


2 kommentarer

Vilka djur som sover mest listade från ett – tio, gissa …?

Svinmakak Svinmakak

Alla djur är starkt beroende av sömn vilket innebär att de sover under en stor del av sina liv. Vi människor behöver cirka sju timmar per dygn, ungefär lika mycket som kaniner. Men hur är det i djurvärlden? Jag har gjort en lista och de i topp är helt givna, men sedan har jag räknat om och fått fram fem till – för att komplettera alla tio. Det kan finnas onämnda djur som kan platsa, det är som vi, lite individuellt. Men mest trött är ettan 🙂

1.
Koalabjörnar.
Koalabjörnar är de utmärkande sjusovarna och förtjänar därför förstaplatsen på denna lista. Koalabjörnen kommer ursprungligen från Australien och kan sova upp till 22 timmar om dygnet. (18-22 tim).

Varför?
Anledningen är den dåliga maten den äter. Koalan äter bara eukalyptusblad som innehåller väldigt lite näring. Den äter inte vilka blad som helst heller, den är väldigt kräsen. Ibland kan den söka igenom 9 kilo blad för att till slut hitta ett halvt kilo som den tycker duger att äta. Än så länge vet inte forskarna vad det är som gör att den gillar vissa bland mer än andra. De spenderar merparten av dagen i ett träd och kommer bara ned när temperaturerna sjunker. På sommaren söker de efter högre träd med tillräckligt med blad för att skydda dem, oavsett om de är ätbara eller inte.

koala

När vintern kommer behöver de kortare, mer bladrika träd som skyddar dem mot kylan. Detta eftersom det blir kallare ju högre upp man är. Och de sover ej av nödvändighet, utan av njutning. Det är därför de blir griniga när de väcks.

2.
Fladdermöss.
De sover cirka 20 timmar per dygn. Fladdermöss (Chiroptera) är efter gnagare den artrikaste däggdjursgruppen på jorden, med mer än 1 000 arter, vilka alla kan flyga. De flesta fladdermusarter är aktiva på natten. De bildar större grupper när de sover och hos vissa arter uppgår antalet individer i flocken till 20 miljoner. (Som vampyrer sover?). I viloställning hänger de flesta fladdermöss i bakfötterna med huvudet nedåt. De kan även hänga delvis liggande.

fladderm

Att de hänger kan bero dels på att de har vingar på händerna och bara fötterna lediga att hänga i, och dels på att de snabbt kan komma till flykt då det bara är att släppa taget och glida iväg.

3.
Sengångare.
De är söta – och kapabla att sova 20 timmar om dygnet! Till skillnad från koalan så lever sengångaren i samma träd fram tills att den måste gå ned och göra ifrån sig. Den begraver sin avföring och letar sedan efter ett nytt träd. Detta sker en gång i månaden. (10-20 tim.)

sengångare

Trots sitt namn så är sengångaren ett hårt arbetande djur. Anledningen till att de är långsamma är för att de har väldigt begränsat med energi. Därför sparar de energi till när de verkligen behöver den. Det är därför de är kapabla att attackera likt en katt om de är i fara. Deras sömntimmar rättfärdigas av detta behov att spara energi.

4.
Bältdjur.
Detta konstiga djur, även kallat bälta, kommer från Central- och Sydamerika. Tidigt på morgonen kvicknar den till och ger den sig ut på jakt efter något gott att tugga i sig. Frukosten består oftast av myror, skalbaggar och andra insekter men ibland också av blad och frukt. Dess skal täcker hela kroppen, inklusive ben, svans och öron. Den sover upp till 19 timmar dagligen. Bältdjur bär på mycket vikt Därför blir de trötta (som vi) 🙂 Dess skal kan väga upp till tre gånger mer än resten av kroppen. Inte undra på att de behöver sin skönhetssömn!

4.
Pungråttor.
Delad plats. Detta pungdjur sover upp till – 19 sömntimmar per dygn. Trots sin storlek och smidighet i träden är den långsam och klumpig. Den spenderar därför merparten av sin tid i träd, vaken och sovande. Kanske sover den så mycket på grund av allt klättrande och hoppade från träd till träd. Det måste vara jobbigt?

5.
Lemurer.
Sömnen mellan 16 timmar till 19 timmar per dygn, vilket är vad lemurerna behöver för att förbli aktiva under resten av dygnet. De säger att man för att nyttja dygnet till fullo bör dela upp det i tre 8-timmarspass, men det håller inte lemurerna med om. De föredrar att dela upp dagen i två delar: en dubbel portion sömn och en portion för att äta och göra andra saker.

De kommer ursprungligen från Madagaskar och är kända som en av de minsta primaterna. Det kan vara den tropisk värmen som gör att de sover så mycket. Att leva och hoppa från träd till träd skulle dock göra vem som helst trött oavsett klimatet.

6.
Lejon.
Ett lejon sover och vilar ungefär 16-20 timmar per dag. Anledningen till detta är att lejonet har få svettkörtlar och därmed sparar sin energi till kvällen och natten när det är svalare och därmed lämpligare att jaga och då de i allmänhet kan vara mer aktiva

7.
Ekorrar.
De sover i 16 timmar. Ekorren har en karakteristisk svans, vars syfte tros vara att hjälpa till att hålla balansen när den hoppar mellan grenar och att hålla ekorren varm när den sover. Under antiken antogs att ekorren har sin långa svans för att ge sig själv skugga. Därför kallades djuret på grekiska för skiuros (’skuggsvans’), som även återfinns i släktets vetenskapliga namn.

8.
Katter.
Katten är en sjusovare och sover bortåt 16 timmar, det vill säga två tredjedelar av ett dygn. En nioårig katt har på det viset inte varit vaken i mer än i tre år. När katten sover, alternerar den mellan den ytliga sömnen, som varar i ungefär en halvtimma och drömsömnen, som är kortare och inte varar mer än sex-sju minuter.

9.
Jordekorrar.
Den sover i 15 timmar. Av de 25 kända arterna lever de flesta i Nordamerika och bara en enda art (Tamias sibiricus) i Eurasien. Jordekorrar bygger större gångsystem med gömda ingångar. Tunneln där djuret sover är hos den sibiriska jordekorren mycket ren och andra tunnlar tjänstgör som avfallslager. Kända jordekorrar i populärkulturen är Disneys Piff och Puff, samt figurerna i filmen Alvin och gänget. På engelska kallas jordekorrar chipmunks på grund av sitt läte.

10.
Svinmakaker.
Den lever i Sydasien och sömnen varar i 14 timmar. Svinmakak (Macaca nemestrina) är en sydostasiatisk art i familjen markatt-artade apor som tillhör släktet makaker. Svinmakak är vanligen aktiv på dagen. Den klättrar i växtligheten och kommer ibland ner till marken. Djurets svenska trivialnamn syftar på svansen som påminner om grisens svans. Synsöverst på sidan.

Övrigt?
Många djurarter, som fåglar, vattenlevande däggdjur och reptiler, har så kallad unihemisfärisk sömn. Det betyder att de bara sover med en hjärnhalva i taget och ett öga öppet. På så sätt blir djuret mindre sårbart för rovdjursattacker och vattenlevande djur som t ex delfiner håller sig vakna nog att kunna gå upp till ytan och andas.

Någon funderar kanske på fina pandan? Pandan äter bambu till frukost, lunch och middag. Fjorton timmar om dygnet käkar den bambu (och en och annan blomma). Resten av tiden sover den helst. Så kvar blir cirka 10 timmar (bara). Lite sömn har ex. giraff och elefanter. Du sover statistiskt 6-8 timmar dygnet? Tänkte väl det. 🙂

Källor:
minadjur.com
kpwebben.se
expressen.se
natgeo.se
sova.se
fragaenbiolog.blogg.lu.se
123fakta.com
nrm.se
agria.se
pandaplanet.se

Blogginlägget nedskrivet 20/7-19


Vet man vilket djur som hör bäst?

gasell

Människan har ju ingen särskilt bra hörsel, många djur måste ju höra bra för att fienden kan komma smygande. Ljud över 20 000 hertz (Hz) kan inte uppfattas av oss människor. Det kan däremot hundar, och de visselpipor som till exempel används av hundtränare har ett frekvensomfång på mellan 16 000 och 22 000 Hz.

I andra änden av ljudspektrat kan vi människor bara höra ljud ner till 20 Hz. Men knölvalarnas berömda ”sång” under parningssäsongen är en rad ljud som ligger på ner till 10 Hz, och därför måste forskare och marinbiologer använda specialmikrofoner för att kunna spela in ”sångerna”. Fladdermöss utstöter läten i ultraljud på upp till 100 000 Hz med en hastighet på 200 ”klick” per sekund, vilket gör att de kan jaga mycket små och snabba djur, som till exempel myggor.

Delfiner använder ekolod på ett mycket sofistikerat sätt. Flera experiment har visat att delfiners biosonar­förmåga är så avancerad att de kan känna av skillnaden på en golfboll och en bordtennisboll, som är lika stora men har olika densitet.

Länge trodde man att biosonar-förmågan var unik för vissa djurarter, men nu har det visat sig att också människor kan ha den. Ett ex. är amerikanen Ben Underwood som är helt blind men som orienterar sig med hjälp av ”röstklick” och ekon. Han har till och med blivit en hejare på skateboard.

asnehare

Så vi vet att örat är det sinnesorgan som fångar upp och uppfattar ljud genom hörseln. Öra användas medicinskt om hela organet som även innehåller balansorgan men i vardagligt språk brukar man prata om den synliga delen av ytterörat när man säger ”öra”. Människan har liksom övriga däggdjur två öron vilket underlättar positionskontrollen av ljudet och ökar förmågan att hålla balansen.

Om djurs hörsel finns inget detaljerat om vem som har bäst, mer beror det på hur man räknar. Men jag räknar, beräknar olika svar för att få fram det bäst hörande.

Olika valar kan t.ex. kommunicera över stora delar av havet med hjälp av lågfrekventa ljud, en fördel som vatten bär ljudet mycket bättre än luften, min etta blir därför valen som sägs kunna höra ljud tvärs över Atlanten.

Svårare sedan, men superhörsel ger en andra plats till, delfiner, fladdermöss, näbbmöss och oljefåglar. Dessa utstöter en snabb serie högfrekventa ljud och lyssnar sedan till ekot som studsat eller reflekterats mot en yta i närheten. Den här förmågan är ett slags ekolod som gör att dessa djur inte bara kan lokalisera byten men också snabbt uppfatta hur stora de är.

Bland övrigt kan noteras att myror kommunicerar genom att utsöndra dofter som räcker långt, men det är en annan del av uppfatta omgivningen. Valen vinnare. Delfiner väljer jag tvåa. Därefter som jag synat jämnt.

tyrannosaurus

Djur från förr?
Dinosaurierna hade hörselgångar som mynnade på sidan av huvudet, precis som de nu levande dinosaurierna, det vill säga fåglarna, har än i dag. Hörselgången ledde in till trumhinnan. Bakom den fanns en mellanörehålighet. Så de kunde nog få öroninflammation, precis som femåringar. De hade bara ett hörselben (columella) i mellanörat, precis som fåglar.

Innerörat hos en Tyrannosaurus rex har studerats med datortomografi. Djuret hade en rak snäckgång, precis som fåglar. Troligen var T. rex mest känslig för låga tonhöjder.
Frågan om djur som har öron som hänger över örat eller de som ej har ytteröra hör sämre, bättre är ej vetenskapligt bevisat.

Bilden på den svartsvansad åsneharen (Lepus californicus) tyder dock på att den kan fånga in mycket ljud i denna örontratt. Minns att utan val väljer jag alltså valen. 🙂

Källor:
spa.merinfo.se
alltomvetenskap.se
sv.theinternetfaqs.com
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org