Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Resande, romer, tattare, vad är vad, historiskt…?

jularb

Gamla uttrycket tattare, vad kom det utav och varför?
Komplicerat då det gäller historia och olika linjer följa. Resande. Romer. Tattare. Från slutet av 1800-talet började svenska myndigheter diskutera hur man skulle förhålla sig till ”tattarna”. Vad ”tattare” inbegrep blev aldrig riktigt klarlagt. Det var både ett skällsord och en benämning på människor som levde i Sverige men utanför samhället. Vid 1900-talets början hade flera barn till ”tattare” omhändertagits och placerats på barnhem.

Många gånger var ”tattarfamiljer” tvungna att genomgå olika uppfostringsprogram. Vid denna tid ansågs resandefolkets livsstil vara ett asocialt beteende och därför sinnessjukt. Skojare betydde ofta tattare. Usch!

På 1920-talet skärptes kravet på att medborgare skulle deltaga i samhället och klimatet hårdnade. Bland annat tvångssteriliserades flera resande och bland dem som förklarades som sinnessjuka blev en del lobotomerade. På några håll, såsom i Krämarstan utanför Finnerödja, förekom ett slags etnisk rensning på ställen där många resande slagit sig ner, så kallade tattarstäder.

År 1948 skedde närmast rasupplopp i Jönköping mellan självutnämnda ”vitas ledare” och deras anhang som gick på alla som antogs vara tattare (mörkt hår, bruna ögon och så vidare). Hemska tider.


Resande har i Sverige varit utsatta för en negativ framställning från myndigheternas sida. Svagheten i de teorier som velat stämpla resande som en social grupp är att de inte kunnat belysa resandekulturens musikelement och släktsamman-hållningar. Många resande från välkända resandesläkter har gjort ett starkt intryck på bland annat folkmusiken i Sverige, precis som romer i olika europeiska länder. Bland kända resande inom folkmusiken räknas dragspelsvirtuosen Calle Jularbo (bild). Jularbo var äldste son till gårdfarihandlaren Alfred Karlsson (1865–1952) och Selma Meijer (1871–1928).

Jularbo växte upp tillsammans med sina föräldrar och nio syskon i ett torp i Östanbyn i Grytnäs socken. Hans familj tillhörde på både fädernet och mödernet det som numera kallas resandefolket. Redan som litet barn följde han med sitt dragspel sin far på dennes handelsresor, företrädesvis runt om i Västmanland. Även violinisten Lorens Brolin och dragspelande Maranataledaren Målle Lindberg, nu 88 år (bild). En avlägsen släkting är artisten Christina Lindberg.

Resandefolket, eller resande eller romani, är en grupp som i äldre tid och till viss del även idag stod utanför det etablerade samhället i Skandinavien. I många länder finns personer som kallar sig resande, vilka har skiftande bakgrund. I Sverige hade resandefolket en livssituation liknande romernas och flera har bevisligen släktskap med romerna, då de också i stor utsträckning använder dialekter av samma språk, romani eller romanès. Det finns idag 15 000–25 000 resande i Sverige, kanske ända upp till 40 000. Enligt en senare skrivning (2005) i en riksdagsproposition om språket så står det – I Sverige räknas resandefolket till romerna.

Resandefolkets ursprung är omdebatterat. Ny genetisk och genealogisk forskning visar påtagliga inslag både av romsk härstamning och av äldre nordiska släktlinjer bland de flesta nordiska resandesläkter.

molllindb

Resande såsom romer?
Fram till 1900-talets början gjordes ingen åtskillnad mellan romer och resande. Under senare delen av 1900-talet blev de nyanlända romerna benämnda ”zigenare” medan det äldre (resandefolket) blev kallade ”tattare” av gemene man. Den äldre benämningen ”zigenare” om romer kommer ursprungligen från ordet ”tsigan” som i sin tur härrör från den gamla grekiska benämningen på kättare, atsigan. Grekiskans athyinganis betyder ‘de som inte rör’ eftersom romerna på den tiden inte hälsade med handslag utan med händerna ihop.

Enligt en teori är de resande ytterst ättlingar till de romer som anlände till Stockholm den 29 september 1512. Olaus Petri skrev om dem i sin svenska krönika från 1530. Enligt en teorin härstammar resandefolket från människor som av olika anledningar förskjutits från bondesamhället och därför tvingats ge sig ut på vägarna och försörja sig bäst de kunnat.


Resande såsom varande av soldatsläkt.
En annan teori säger att resandesläkter var soldatsläkter. En stor del av resandefolket var inom krigsmakten på 1700-talet. En intressant aspekt angående resandefolkets militära historia är de gemensamma orden för vapen på romani och romanés. När man forskar på resandesläkter kommer man inte sällan till fältjägare eller artillerister.

Vid Hamiltons regemente i Varberg fanns det flera ur resandefolket förlagda. Några resande där bar efternamn som Rolin, Lindgren och Holmström. Efternamnen är ett exempel på resandefolkets släktskap och gemensamma historik med de finska romerna (Kaale). Många finska romer bär alltså svenska namn, som till stor del är samma efternamn som resande har burit genom århundraden.

De personer som benämns med ordet ”tattare” i Polisunderrättelser år 1890 beskrivs som tillhörande en etnisk grupp. En resande vid namn August Erlandsson (misstänkt för ett brott den 11 oktober 1890) hade en fru som beskrevs ha utseendet af att tillhöra det så kallade tattareslägtet.

Resandefolket var ofta förknippade med vissa yrken. Ett typiskt resandeyrke under 1600-talet var häktmakare. Under tidigt 1700-tal var många som försörjde sig som kringresande försäljare (krämare). Man besökte marknader och handlade med småvaror (kram) som exempelvis glas (glasförare) och även hästar. Under 1700-talet tog också många värvning i armén eller blev tvångsrekryterade.

Många resandemän återfinns i äldre tider som värvade artillerister eller båtsmän vid de icke-indelta regementena som ofta var förlagda i garnisonsorter och städer. Därför är en del släktnamn bland resande idag ursprungligen soldatnamn. På 1800-talet ser man ofta resande som valackare, lumpsamlare och kittelflickare. I Danmark kallades de natmandsfolk eftersom de tömde latriner, arbetade som hudavdragare, skorstensfejare och rackare om natten. I Norge kallades de fanter. Själva kallade de sig resande. Ett annat ord för dem var kältringar.


Språk?
Många resande talar ett språk som kallas romani. Nyare studier menar att språket har en svensk grammatik, ett språk talat av resanderomer. Detta språk är i dag mycket hotat och insatser görs av bland annat Språkrådet för att bevara denna variant av romani chib. Språket har varit hemligt för icke-resande, och många resande har glömt språket. Även svenskan har tagit in ord och uttryck från romani, ord som i dag inte många tänker på varifrån de kommer; som tjej, jycke, vischan, pröjsa, kirra.

Utland?
Resandefolkets historia på Irland är mellan 200 och 420 år gammal. Det var då de skildes från resten av befolkningen. I Irland och England kallas de ”irländska travellers” eller Pavees. Efter Sveriges EU-inträde har många Paveesfamiljer säsongsarbetat i Sverige som asfalts- och anläggningsarbetare. Irländska travellers har liknande typ av livsstil som romer, idag ofta i olika säsongsarbeten och traditionellt nomadiserande med sysslor såsom tennsmide och hästhandel.


Resande ska ej förväxlas med nomadfolket tatarer. Tatarer (ibland stavat Tartar) är ett slags turkfolk. ‘Tatarer’ var ursprungligen namnet på en mongolisk stam under Djingis khan. Denna bebodde troligen nordöstra Mongoliet och Manchuriet från 400-talet och omnämns av kinesiska källor som ”Ta-ta”.

Källor:
genealogi.se
synonymer.se
sv.wikipedia.org
sv.metapedia.org
arbetaren.se
loffe.net

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Annonser


Singoalla, en romsk flicka i Rydbergs roman, finns fler…?

singoalla1949

Singoalla, namn som vi mött, vad kommer det utav? Antal kvinnor med namnet i Sverige är ca 50 stycken. Det namnet är också namnet på en roman av Viktor Rydberg och handlar om kärleken mellan riddaren Erland Månesköld och den mystiska Singoalla.

Erland, en riddarson, Singoalla, en romsk flicka. Namnet Singoalla betyder den ”lilla zigenerskan” kan man läsa, uppdaterat blir det väl, den lilla romska flickan?

I romanen från 1857 skildrar Rydberg romerna som stöldbenägna och grymma. Romanen publicerades för första gången i göteborgs-kalendern Aurora 1857, då med undertiteln ”Romantisk sagodikt”. 1865 kom den första bokupplagan och då med ett omarbetat lyckligt slut istället för det ursprungliga olyckliga. Den filmatiserades som Singoalla 1949 (bild från filmen).

Andra Singoalla?
Kexfabriken i Kungälv har kex med namnet, Singoalla – finns numera i flera olika smaker såsom Citron & Lime, Blåbär, Cheesecake Jordgubb, Päronglass, Jordgubb & Rabarber samt årets nyhet (2017) Svarta & Röda vinbär.

”Singoalla tror att om himlen finns är jag förlorad, men känn ingen sorg för mig Göteborg”. Håkan Hellströms rader i texten. Enligt såväl lingvistisk som genetisk forskning har romerna sitt ursprung i Indien, som de av okänd anledning lämnade för omkring tusen år sedan. Det romska ordförrådet kan fungera som en karta över vägen från Indien, över Persien (Iran), genom Armenien till Bysans (Istanbul), där deras närvaro på 1200-talet finns belagd.

Från 1322 finns noteringar om romer i Europa, på Kreta, för första gången. Livet i Europa präglades av förtryck och slaveri. I Rumänien levde de som slavar ända till 1855.
Under andra hälften av 1800-talet spred sig stora grupper av romer från centrala och sydöstra Europa till andra delar av Europa, och några lämnade Europa. Under 1940-talet drabbades minst en halv miljon av de europeiska romerna av den nazistiska förintelsen, vilket har erkänts först senare. I exempelvis Estland överlevde bara mellan 5 och 10 procent av romerna förintelsen.

August Strindbergs Tschandala från 1897, som ingår i Svenska öden och äventyr II, beskriver möten med romer, som skildras i rasistiska termer. I Lärobok i geografi för folkskolan från 1894-97 av Fridtjuv Berg kunde man läsa att romer försörjde sig på ”tiggeri och snatteri”.

Singoalla

I Fritiof Nilsson Piratens Bombi Bitt och jag från 1932 skildras romer något mer sympatiskt, men boken innehåller en del tveksamma formuleringar. 1954 hade en film med titeln Tattarblod premiär, och så vidare. Nutiden är annorlunda och lite kan man säga att namnet delats upp.

Romer är folket, men som ofta förknippas med just tiggare, en del som rest runt för att skaffa pengar – till hem. På gott och ont, en del utnyttjas kan man läsa om i media. Tiggeri i nutid? En populär tavla som kopierades förr var just Singoalla. I mångas hem?

Den äldre benämningen ”zigenare” om romer kommer ursprungligen från ordet ”tsigan” som i sin tur härrör från den gamla grekiska benämningen på kättare, atsigan. Grekiskans athyinganis betyder ‘de som inte rör’ eftersom romerna på den tiden inte hälsade med handslag utan med händerna ihop.

Källor:
svenskanamn.alltforforaldrar.se
sv.wikipedia.org
goteborgskex.se
fokus.se
fof.se
goteborgskex.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,