Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, klockan 10 dagligen. 2455 st inlägg. OBS! COVID-19, HÅLL DISTANS!


Lämna en kommentar

Herrskap hade tjänstefolk ibland, en historisk återblick om ord och yrke…

Ordet herrskap låter som det har en del år på nacken, men kanske man använder det med lite ironi möjligen, en vän gjorde det. Så vad är det?

Herrskap är dessvärre snabbt avklarat. Detta användes ursprungligen om adel och överklass, och är en äldre artighetstitel. Framförallt tidigare använde även ofta tjänstefolket den som tilltalsord för arbetsgivarefamiljen. Ibland kan man säga det som – artighetstitel för gift par; herr och fru.



Mindre prestigefyllda tjänstefolk?
Först löd tjänstefolket under legostadgan, en gammal institution som reglerade förhållandet mellan husbonden och tjänstefolket, från 1600- talet fram till 1926. Den var skriven på arbetsgivarens villkor. Han förfogade över tjänstefolkets tid.

Den så kallade piglördagen då pigan skulle vara ledig fick hon förhandla till sig med husbonden, och under en vecka på hösten kring Mikaelsmäss i slutet av september hade tjänstefolket en vecka på sig att leta efter en ny och kanske bättre tjänsteplats.

TV-serien – Herrskap och tjänstefolk: Upstairs Downstairs trailer’
https://www.youtube.com/watch?v=yQ6CocCKm4A

Butler?
Denna arbetade dygnet runt för herrskapet i ex. det brittiska imperiet och betalade ett högt pris: De fick vare sig hustru eller privatliv. En butler är – en erfaren betjänt i ett oftast större hushåll med mycket hushållspersonal. Begreppet motsvaras på svenska närmast av hovmästare,


Storbritannien?
Där var det vanligt att herrskapet gav sitt tjänstefolk nya namn, de manliga betjänterna kallades oftast för James och det kvinnliga tjänstefolket kallades för Olivia, oavsett vad de egentligen hette. Syftet med detta var att herrskapet ville se tjänstefolket som en kollektiv grupp istället för individer, och genom att alla anställda tilltalades med samma namn behövde inte herrskapet lägga ner tid och på att lära sig deras riktiga namn, så sägs det.

Många arbetade upp till 18 timmar per dag för låg lön (vanligtvis £16), med bara en halv dags ledighet i veckan. De flesta var inte födda i London, utan på landsbygden, i vissa fall i andra länder. Många, framförallt flickor, var inte äldre än 12–13 år eftersom det var billigt att anställa kvinnligt tjänstefolk då dessa inte hade så höga löneanspråk. Vissa började arbeta efter att ha genomgått en 2-årig träningsskola för 13–15-åringar, men denna skolform var ovanligt.


TV-serien:
Herrskap och tjänstefolk (engelska: Upstairs, Downstairs) är en brittisk dramaserie som sändes i fem säsonger åren 1971–1975. Serien utspelar sig i huset 165 Eaton Place i London, där parlamentsledamoten Richard Bellamy bor med sin hustru Lady Marjorie och deras barn. Välgjord, minns för evigt butlern Hudson.

På engelska heter tjänstemän – officials, men syftar då mer på kontorspersonal (kommun) eller andra i tjänst 🙂
Engelsk översättning av herrskap: Mr. and Mrs.

Journalisten Cecilia Hagen skrev 2013:
”Ester Blenda Nordströms berömda reportage ”En piga bland pigor” från 1914 som har kommit i nytryck. Den utspelar sig på en bondgård tjugo mil från Stockholm och är en fantastisk och detaljerad och rolig och målande innifrånskildring av hur Emils Lina kan ha haft det. Ester Blenda fick slita som alla pigor från arla till särla, fast bara i en månad. Sen kunde hon åka hem igen och skriva om vad hon upplevt. Om den bristande hygienen, om alla lössen och om brännvinet som serverades redan på morgonkvisten till alla som var hugade.

Om hur händerna sargades av allt grovjobb, av allt skurande och mjölkande och av luten när stortvätten skulle lakas. Och om hur illa betalt det var och om hur mycket enklare drängarna hade det än pigorna. Men på just den gård där Ester Blenda hamnade var husbönderna lätta att tycka om, bondmoran slet lika mycket som pigorna och bonden var en vänlig själ om än lat som få. Boken blev en formidabel succé men bonden blev förstås djupt kränkt av hur han skildrades”. (x)

Tjänstefolk?
Visst finns funktionen fortfarande om än på annat vis. Rikt folk och adel finns ju alltjämt.

Källor:
sv.wikipedia.org
ordlista.se
sv.wiktionary.org
sverigesradio.se
youtube.com
expressen.se (x)


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 18/2-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Sjöman var lite av ett ”romantiskt” yrke förr, sett från land…

segelfartyg

Ombord kan man säga att det var mycket slit och jobb, dessutom fick man ofta vara borta länge hemifrån. Far min var det i en massa år, bror likaså. Jag? Läser om resor 🙂 Sjöman, en yrkeskategori som använder sig av fyrar och andra navigationshjälpmedel. Så står det skrivet. Kronan/staten krävde att sjömannen, för att inte kunna smita från skatt, skulle tillhöra och rapportera sina inkomster till ett sjömanshus. Sjömansyrket är en annorlunda värld, okänd för många. Minns att skatten var låg förr.


Ombord?
På 1920-talet var besättningen ca 25-30 man ombord de stora fyrmastade barkskeppen. Att bli sjöman var ett sätt att komma ut i världen om man inte var rik. Ibland var det frivilligt ibland skedde det av nöd och tvång. Ofta har yrket gått i arv i släkten.

crew

Fram till våra dagar har det även varit ett yrke som varit behäftat med stor olycksrisk och dödlighet. Att vara sjöman och att segla på fartyg som gick över de stora haven var farligt. Många försvann och kom inte hem. Jag minns berättelser hemifrån om olyckor på färden, väder som förändrade mycket och sjukdom.

Kanske är det därför det finns så mycket romantiskt skrivet om sjömansyrket. Det behövdes något som kunde ge tröst och locka tankar på annat när det blåser som mest och man var tvungen att ge sig ut på däck, upp i riggar (masterna), elda i maskin när fartyget rullar för fullt eller när någon älskad inte kom hem. Jag tänker på Evert Taubes visor.

tattoo

Arbetet?
Att börja arbeta på ett fartyg kallas för att man mönstrar. Ordet är ursprungligen en militärisk term där man inspekterade att personal, hästar och annat var i rätt antal och i passande skick. Titlar och gradbeteckningar har skiftat under århundraden ombord på fartyg.

Det var inte ovanligt att en pojke som ville bli sjöman var 13 -14 år när han mönstrade på ett fartyg för första gången. Han kallades då jungman. Ordet är ursprungligen tyskt och betyder ”ung man”. En jungman var lärling ombord och hans arbetsuppgifter var att hjälpa till med olika sysslor. T.ex. svabba (tvätta) däck, diska, skrubba toan, hjälpa till med seglen m.m. På de mindre skutorna kunde han bli kock. En otacksam och svår uppgift för en 13 åring som kanske aldrig lagat mat tidigare. Farsan var 16 år då han gick ut, jungman, sedan hjälp med maten ombord.

skeppjobb

Matros?
Det var matroserna som gjorde de flesta av de stora tunga arbetsuppgifterna ombord på fartygen. Det var de som klättrade upp i masterna och ut på rårna (de tvärgående bommarna som seglen satt fast på) för att reva (minska segelytan) eller beslå (lägga ihop) seglen. Ett arbete på 30 -50 meters höjd ombord de stora segelskeppen. Seglade fartyget i blåsiga och kalla vatten var arbetet fruktansvärt tungt och farligt. Att klättra bland nedisade vajrar och kättingar och försöka få in ett vattendränkt råsegel i snöglopp och isande vind måste varit näst intill omänskligt.

VHS-Abraham Rydberg

En sjömanspräst har sagt: ”Ombord var skepparen den högste. Därefter kom chiefen. Sedan kom Gud.” Det var den rangordningen som förr gällde ombord.


Bilder: Delar av besättningen på Abraham Rydberg, på väg från Wallaroo, Australien, 1934. Från vänster förste kocken, i mitten skeppstimmermannen Malcolm Sinclair Svensson och till höger segelmakaren. En skeppstimmerman kallades ofta Chippy, Chips eller Old Chips (smeknamn för snickare på engelska). Bild: Hallands konstmuseum. Tuffa tider.

Källor:
sjohistoriska.se
fyr.org
hallandsposten.se

Blogginlägg nedtecknat juni 2019.


Daliter, de kastlösa som får ”orena” yrken, några som tar hand om döda kroppar…

Dalite1

Människor föds helt enkelt med olika värde, enligt de samhällssystem som finns på olika håll. Daliter, de oberörbara, eller achuta är den lägsta klassen – i det indiska kastsystemet. Kastsystemet är ett av Indiens mest märkliga mysterier och är djupt rotat i den traditionsbundna konservativa samhällsstrukturen. Daliterna utgör idag över 250 miljoner människor och lever i skuggan av det nya välbärgade och högteknologiska Indien! Många av dem förvägras rätten till likvärdig utbildning och hälsovård. Deras sårbara sociala, ekonomiska och utbildningsmässiga situation gör dem till offer.

Mahatma Gandhi använde benämningen Harijan. Guds barn. De står praktiskt taget utanför de fyra traditionella huvudkasternas system. De är en blandad befolkning, som består av ett flertal kaster från hela södra Asien, de talar en mängd olika språk och utövar en mängd religioner. ”Dalit” kommer från sanskrit och betyder ”mark”, ”undertryckta”, ”krossade”, eller ”trasiga bitar” inom hinduismen de som förknippas med ”orena” yrken, som har med lik och kroppsutsöndringar att göra. Omkring 17 % av Indiens befolkning är daliter, som står utanför kastsystemet. Även inom denna utstötta grupp i Indien finns det klasser. De absolut lägsta av de oberörbara är – Bhangis. Otroligt märkligt med vår syn?

dalit-women

De oberörbara har i allmänhet yrken som man inom de högre kasterna anser orena, t.ex läderarbete, renhållning m.m. Det finns flera rörelser som bildades av Daliter. En av dem var Dalitpantrarna, inspirerad av svarta pantrarna i USA. Många Daliter kan vara välutbildade och förmögna. Trots förbud så diskrimineras de fortfarande och får jobb de är överkvalificerade till.

Ordet dalit betyder alltså förtryckt och är de oberörbaras egna benämning på sig själva. Men man använder man oftast ”Harijan” i en mer negativ klang då det också kan betyda ”faderslös”. Även inom daliterna finns det kaster som undviker kontakt med dem.

Att röra vid en dalit, eller ens röra vid ett föremål som en kastlös person har varit i kontakt med ger dålig karma, och det krävs otaliga reningsritualer för att bli ”ren” igen. De allra mest utsatta är kvinnorna, som i egenskap av att vara just kvinnor, står allra lägst på hierarkistegen.

dalit-girl-house

Flickor gifts ofta bort när de är väldigt unga, våldtäkter är vanliga och många unga flickor tvingas bli tempeldanserskor – devadasi, en form av förtäckt, socialt accepterad prostitution. Små flickor tas från sina familjer för att tillägnas gudar i olika tempel. Där utnyttjas de sexuellt av präster och högkastiga hinduer. När de når puberteten hamnar de flesta devadasis just i prostitution. Daliter och liknande grupper finns i Indien, Nepal, Pakistan och Bangladesh.

I Indien är prostitution, det vill säga utbytet av sexuella tjänster för pengar – lagligt. Men det är förbjudet att marknadsföra sexuella tjänster på offentliga platser liksom att hålla en bordell, att agera hallick samt att främja prostitution genom koppleriverksamhet. Världen har sina svarta sidor i vardagen, detta är fruktansvärt.

Internationell rörelse i Sverige:
Dalit Freedom Sverige arbetar med att uppmärksamma och hjälpa till i arbetet med att hjälpa Indiens fattigaste. Du kan bidra. ❤
Hemsida. http://www.dalitfreedom.se

Källor:
ne.se
sv.wikipedia.org
dalitfreedom.se
en.wikipedia.org
www2.amnesty.se


Först som kvinnlig polismästare blev Karin Värmefjord, så sent som – 1981!

Women police in Stockholm, 1958

En kvinna som äntligen fick denna prestigefyllda post, men så sent? Mycket är okänt om henne, som på bild ex. Men värd ära och minnas. Först en genomgång om polisen.

Kort historik:
Det svenska rättssystemet startade med medeltidens landskapslagar. Den första moderna svenska poliskåren utvecklades i städerna, med start i Stockholm år 1850. 1957 påbörjade 24 kvinnor polisutbildningen.

På slutet av 1960-talet fick inte kvinnor arbeta i polisuniform ute på gatorna. 1971 fick kvinnor återigen arbeta som poliser i yttre tjänst. 1981 utnämndes så – första kvinnliga polismästaren, Karin Värmefjord.

Lite om Karin:
Noga – Karin Irene Värmefjord Brändström föddes i augusti 1944 i Hållnäs, död i januari 1989, fick sin jur.kand. i Stockholm 1971. Hon förordnades som polisintendent vid polismyndigheten i Ludvika 1975-1978 och blev senare polisintendent vid polismyndigheten i Karlskoga 1978-1981. Hon fick sin utnämning som polismästare i Ludvika.

pliskv

Födelseplats.
Hållnäs församling, Tierp kommun. Hållnäs socken i norra Uppland ingick i Olands härad, ingår sedan 1974 i Tierps kommun och motsvarar från 2016 Hållnäs distrikt. Hållnäs socken ligger på halvön Hållnäs och kringliggande öar med Öregrundsgrepen i öster och Lövstabukten i nordväst. Socknen är en flack skogsbygd med inslag av odlingsbygd.

Föräldrar.
Karl EGON Valdemar Värmefjord. Född: 1909. Maria LINNÉA Larsson – född 1911 – gift Värmefjord. De gifte sig 1935.

Karin Värmefjord är gravsatt på Arvika kyrkogård.
På nätet figurerar ett foto som jag ej tror är Karin, en bild här är kvinnliga poliser i Stockholm 1958.


Önskar en god påskhelg!

easter

Källor:
amelia.se
sv.wikipedia.org
bygdeband.se
expressen.se
search.ancestry.se
polismuseet.se
wiki2.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,