Ja, så läste jag på facebook i detta fallet, framställt som humor. Varför? Jo, mårddjuren äter av dessa röda bär! Sen kommer de ju ut, den naturliga vägen förstås! Avföringen plockas upp, sedan görs detta exklusiva kaffe av detta! Jo, men gör mer jag läste bestämde jag mig för att aldrig smaka på det. Som alltid när i-länder fått en produkt som lockar så fixar u-länder till det, ibland utan någon etik.
Så vad vet vi om kaffet?
Kopi Luwak Coffee är från Indonesien. Det kostar mycket, 1 kg – 2280 kr! Jag vet ej, men det står att Oprah Winfrey sägs vara ett fan av världens dyraste kaffe, som på svenska kan översättas till ”bajskaffe”. Man kan även läsa priserna 2000–6000 svenska kronor per kilo.
Mården bakom?
Sibetkaffe (malajiska: kopi luwak; även känt som palmmårdskaffe) är en variant av kaffebönor. De produceras i Sydostasien, med hjälp av enzymer i matsmältningssystemet hos indisk palmmård. Resultatet är kaffebönor utan de normala bitterämnena. Kaffet är en utpräglad lyxprodukt och säljs numera till priser motsvarande flera tusen svenska kronor per kilogram.
Plågeriet?
Kopi Luwak är kaffebönorna av sorten Arabica eller Robusta som har ätits och passerat matsmältningssystemet hos palmmården. Tyvärr är framställningsmetoden väldigt plågsam för palmmårdarna som hålls fångna i minimala burar. Därför har de svenska återförsäljarna nyligen beslutat sig för att stoppa inköp av kaffet. 
Kaffet blir till genom att den indiska palmmården äter kaffebär. När bären gått igenom det kattliknande djurets matsmältning kommer bönorna ut med avföringen. Sedan plockas de, tvättas, torkas och säljs med dyra prislappar.
Sagt: World Animal Protection.
”Det blir allt fler palmmårdar som fångas på plågsamma sätt och hålls i små burar under fruktansvärda förhållanden. De ges ingen omvårdnad för sina skador och har enbart kaffebönor att äta. De blir sjuka, får stereotypa beteenden och till och med stympar sig själva. Många kaffeproducenter blandar dessa kaffebönor med bönor som tagits från fria djur” skriver svenska WSPA på sin hemsida.
”De är ensamlevande djur som blir otroligt stressade av att vara tillsammans med andra. I det vilda lever de dessutom på en varierad diet, men i fångenskap får de enbart kaffebönor.”
Historien bakom?
Upptäckten av palmmårdens mildgörande magenzymer, och dess potential inom kaffeindustrin, kom på kaffeodlingar som anlagts på Java på 1710-talet. Odlingarna fick problem med palmmårdar som nattetid tog sin in i odlingarna och åt upp kaffebären. Som ett sätt att rädda lite av skördeförlusterna började man sälja de osmälta bären ur djurens spillning som sibetkaffe. Åtminstone inledningsvis kunde denna omväg via djurspillning även ses som en kvalitet, eftersom palmmårdarna endast åt mogna och oskadda bär.
Senare började man med att ha dem fångna, där man matar dem med kaffebär. Produktionen är främst koncentrerad till Sumatra. Kaffet skördas dock även i andra delar av Indonesien och på Filippinerna. Palmmården äter bara de bästa sorterna av kaffebären, och efter att de passerat djurets matsmältningssystem kan kaffebönorna plockas ur dess avföring för rengöring och rostning.
Industrin:
Ökningen som blivit p.g.a. efterfrågan gör att det lett till att produktionen har industrialiserats. Viss tillverkning av sibetkaffe via uppsamling av spillning från vilda palmmårdar förekommer dock fortfarande. Man kan ju anta att det enklaste sättet gäller…
Andra liknande varianter?
Produktionen av sibetkaffe kan jämföras med den där man i norra Thailand istället låter kaffebönorna passera matsmältningsapparaten på indisk elefant. I båda fallen bryts bitterämnen i kaffet ner av enzymer i djurens mag- och tarmsystem, utan att det förstör kaffet.
Resultatet blir ett kaffe med en len och mjuk smak. De båda framställnings-processerna är dock förknippade med höga produktionskostnader, och priser på 3 000 svenska kronor per halvkilo har nämnts för elefantvarianten. Otäckt.
Källor:
sv.wikipedia.org
svd.se
svt.se
worldanimalprotection.se
Blogginlägget nedtecknat 4/12-19
Zenzationella Människor Et Facto 