Domherren, skogens imitatörer, förknippas med juletid…?

För mig är julens fågel domherren, röd och vit – det är ingen överraskning. När jag växte upp hade vi ett par som dök upp varje år och jag minns hur de satt i våra björkar på utsidan, vackert mot den vita snön. Lite fakta om denna tjusiga fågel. Domherre (Pyrrhula pyrrhula) är en stor och kraftig fink. Hannen uppvaktar honan innan häckningen med en knepig dans, och då visar han sin vita övegump.

Finns var…?
Domherren förekommer vida omkring ex stora delar av Europa, Främre Asien, Sibirien och Östasien. Vanligtvis stannar den i Sverige under vintern, men vissa år är det många som flyttar till Danmark och Mellaneuropa. Fågeln finns i barr- och blandskog. Här i Sverige beräknar man att det finns 250 000 – 500 000 par. Locklätet är en visslande sång, som är svag och hörs från både honan och hanen, är uppblandad av knirkande och klagande toner. De är goda imitatörer.

Den är förhållandevis stor och robust byggd. Huvudets översida, vingarna och stjärten är svart med blå metallglans. Den har ett vitt tvärband över vingen, grå rygg samt vit undergump. Den utfärgade hanen är färgad i rött på huvudets sidor och på bröstet, medan honan är blekare i färgerna, gråbrunt nästan med dragning åt lila. Näbben är kort och tjock med kraftigt välvd övernäbb. Den specialiserar den sig på föda från frön, knoppar, bär, bl.a. rönnbär, späda blad och en del insekter, samt frusna frukter.

Historiskt och sådant du ej vet?
Domherren beskrevs vid namn första gången 1758 av Carl von Linné – och blir max 17 år. Förr hölls ofta domherren som burfågel på grund av sin goda förmåga att härma melodier. Detta var särskilt utbrett i Tyskland. Under 1700-talet skapade till och med specifika ”sångböcker” för domherrar som lärdes upp med flöjt eller visslingar.

Folktron?
Enligt Småländsk folktro är det ett säkert tecken på snö inom tre dagar, när domherren på senhösten kommer till bebyggelse och äter av trädens knoppar. Namnet finns tre uppgifter om, jag tar det i den ordning jag gissar. Enligt Svensk etymologisk ordbok och Svenska akademiens ordbok har fågeln fått sitt namn på grund av att dess svarta huvud som gör att den påminner om dräkterna som bärs av kaniker (kallas även domherre eller korherre).

Det kan också vara ett låneord från tyskans ”doemher” och syftar då på dess domarhögtidliga sätt. Eller enligt en gammal legend har domherren fått sin röda färg då han på Golgata sökte dra taggarna ur Kristi törnekrona. Blodet färgade då hans bröst och har sedan dess fått behålla det. Oavsett en skön fågel att hålla ögonen öppna för!

Källor:
sv.wikipedia.org
fageln.se
wildlifegarden.se

Blogginlägget nedskrivet 1/10 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vinter, åkarbrasa har du hört detta uttryck, vet du ursprunget…?

Vi har nog alla gjort detta när det är riktigt kallt och vi behöver värme, en gammal hederlig åkarbrasa. Men vad kommer ordet ifrån?
Jo, åkarbrasa eller åkarbrasor är ett sätt att snabbt få upp kroppstemperaturen och öka blodcirkulationen, särskilt efter att ha varit stilla en längre tid i kyligt väder. Det går till så att man i snabb takt omväxlande sträcker ut armarna och sedan slår ihop dem runt överkroppen/ bålen.

Detta kan med fördel kombineras med knäböj eller små nätta hopp för att vidare effektivisera de uppvärmande samt cirkulationsfrämjande effekterna. En variant är att man kurar ihop överkroppen och snabbt gnuggar kroppen tätt.

Ursprunget?
Namnet kommer från att detta på hästvagnarnas tid bland annat praktiserades av frusna åkare, det vill säga vagnkuskar, i avsaknad av en brasa att värma sig framför. En tid då man satt mycket stilla och lätt blev frusen.
Vid risk för köldskada kan man om man har med torra extrakläder, byta om till dem och hålla sig i rörelse, till exempel genom att göra åkarbrasor eller pulsa i snön. Det är också bra att dricka varm dryck.

I litteraturen kan vi finna detta i Brandbilen som försvann av Sjöwall Wahlöö. ”Gunvald Larsson tittade på klockan, gäspade och lyfte armarna för att ta en åkarbrasa. Just i det ögonblicket exploderade huset.”

Jag sökte efter en engelsk motsvarighet och fann ett par närliggande exempel. ”Jumping jacks” eller ”star jumps”, är inte samma rörelse som en åkarbrasa men fyller samma syfte, att öka blodcirkulationen och bli varm.
Obs en del säger felaktiga – åkerbrasa.

Åkarbrasa kommer att vara det enda sättet för folk att hålla sig varma på sen miljöpartisterna förbjudit oljepanna och kärnkraftverk. Det går ut på att man kramar sig själv typ, så det är lite som onani.(x) år 2011.

Ordet åkarkrake betyder emellertid – åkarhäst, dragare, ök.

Källor:
sv.wikipedia.org
1177.se
adlibris.com
sv.bab.la
nissepedia.com (x)
folkmun.se
sv.wiktionary.org
synonymer.se

Blogginlägg nedskrivet 27/12-19

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Längdskidåkning då och nu, 50 km, fortare, men hur stor skillnad? Om legender…

Alla har nog prövat åka? Och aktuellt i februari 2019 då VM går i TV. Skidsport är tävlingsidrott och motionsverksamhet på snö med skidor och brädor. Man har funnit skidor i Sverige som är daterade till cirka 3200 f.Kr. (se Kalvträskskidan). Skidor som används vid jakt finns även avbildade på runstenar från vikingatiden. Vid en myr i Bastsund, Råneå socken i Norrbotten hittades en skida av trä från vikingatiden, som trots en del sprickor och skador är mycket välbevarad. Dess längd är 176,5 centimeter och bredden 15,3.

---

Det första offentliga skidloppet i Norge genomfördes 1843 i Tromsø, och den första skidtävlingen i Sverige arrangerades sannolikt 1877 (en skoltävling i Sundsvall). 1884 arrangerades Nordenskiöldstävlingen, en av världens första större skidtävlingar, med start och mål i Jokkmokk och över en sträcka på 22 mil.

Utrustning framtill/ runt 1950?
Utrustning omfattande två skidor av trä med hög rygg och låg spets. Undertill ränna med fyrkantig profil. Bindning med remmar av läder. Fotplatta förstärkt med räfflad gummi.Skidor med brun färg.

Två stavar av bambuträ. Upptill ögla av läder och nedtill truga av bambuträ. Trugan är fäst med remmar av läder. Längst ned på staven finns en hylsa av koppar med fäste för en pik.

Kända från olika tider, tre svenskar och en norrman. Att jämföra då och nutid. 50 km som utgångspunkt, numer kör man sällan, förutom masstart.

Sven ”Uttern” Utterström:
Född 16 maj 1901 i Boden, död 7 maj 1979 i Boden, var en svensk längdskidåkare som tävlade för Bodens BK. Utterström belönades med Svenska Dagbladets guldmedalj 1929. Under sin levnadstid tog han medaljer? Vid OS i Lake Placid 1932 vann han loppet på 18 kilometer före Skellefteå-födde Axel Wikström. 1930 vann han VM-guld på femmilen i Oslo. Utterström hann även med ett till VM-guld. Det togs 1933 i Innsbruck på stafetten. 1925 och 1928 segrade Utterström i Vasaloppet.

Sixten Jernberg:
Född: 1929 i Lima, Dalarna, död 14 juli 2012 i Mora.
Var som bäst: Tog sin första mästerskapsmedalj 1954 i VM i Falun (brons), och de sista kom i OS i Innsbruck (dubbla guld och ett brons). Var aktiv i 14 år och lade av 1964, 35 år gammal. Träningsupplägg: Fällde träd i skogen, och åkt skidor hem och från jobbet, vilket gav en mycket bra grundträning.

Gunde Svan:
Född: 1962 i Järna, Dalarna Var som bäst: Tog fyra OS-medaljer (två guld, ett silver, ett brons) 1984 i Sarajevo, men det kom ännu mer.
Sista mästerskapet gjordes i Val di Fiemme 1991. Då var Gunde 29 år. Efter skidkarriären har Svan bland annat arbetat med TV-underhållning, i programmet Fångarna på fortet som det kanske mest kända exemplet. Mellan åren 2007 och 2009 var han landslagschef för det svenska skidlandslaget.

Petter Northug Jr:
Född 6 januari 1986 i Mosvik, är en före detta norsk professionell längdskidåkare som tillhört världseliten i såväl klassisk som fri stil. Med fyra medaljer i OS och sexton i VM är han en av de främsta inom sin sport genom tiderna. Han är äldre bror till Tomas Northug som också tävlar i det norska längdlandslaget.

Den 12 december 2018 meddelade han att han avslutar sin karriär och lämnar Norska landslaget i längdskidåkning

Jag har jämfört olika 50-km´s lopp. 1 mars 1930, guldmedalj i VM, Sverige,

Sven Utterström, tid: 3:53.14 – hastigheten uträknad: 14,2 km/h. Med träskidor, dålig valla och andra träningsmetoder.

VM-Guld, 1962 i Zakopane – Sixten Jernberg, Sverige – 3:03.48,5 – 50 km, hastigheten 16,3 km/h.

Världsmästerskapen i nordisk skidsport 1985 ägde rum i Seefeld in Tirol i Österrike i januari 1985. 50 kilometer. Guld, Sverige – Gunde Svan, 2:10.49,9. Hastigheten mycket bra, 22,9 km/h.

Så – VM 2011 – Herrarnas 50 km masstart i Holmenkollen, Norge. Detta var herrarnas sista längdskidtävling på mästerskapet. Distansen för masstarten var 50 km i fristil. Guld genom Petter Northug, Norge – 2.08.09,0 – 128 min – 23,5 km/t.

---

Jämför man så var de ej sämre förr, de bästa, med sina förutsättningar. Som barn minns man gamla träskidor, de gick framåt, men mycket slit 🙂 Övre bild – Närkesberg. Skidtävling. Gustav Hjärtmyr, Lilla Hjärta, Närkesberg.

Källor:
sv.wikipedia.org
matteboken.se
expressen.se
digitaltmuseum.se
nsd.se
bygdeband.se (samt översta fotot)