När började det här med indianer, som ska kallas Native Americans, de var ju först på plats. Man vet att de människor som först ”invandrade” till Amerika kom från Asien, men inte riktigt när. Några forskare tror att det var för ungefär 15 000 år sedan, andra menar att det lika gärna kan ha varit för 30 000 år sedan. Under den senaste istiden var Berings sund mellan Asien och Nordamerika inget sund och därför kunde djur och människor ta sig från Sibirien till Alaska över ett stort landområde. Bra plats vandra över och sedan ner vidare söderut.
Prärien?
Prärieindianer är ett begrepp varmed i dagligt tal vanligen avses de indiannationer som bebodde den nordamerikanska prärien under 1800-talet. Mer sällan innefattas de som bodde där tidigare, det vill säga före hästens ankomst till området, eller de som bor där nu i de indianreservat som skapades under 1800- och 1900-talen.
Vapen, för olika ändamål?
Indianer använde en gång vapen för jakt och krig, det vet vi. Krigare använde en mängd olika vapen, såsom bågar och pilar, krigsklubbor, spjut, lansar, tomahawks och knivar.
Tomahawker och stridsklubbor?
Tomahawken är antagligen indianernas mest kända vapen. Den beskrivs ofta som en liten yxa med metallblad som användes både till hugg och att kasta med. I själva verket var sådana tomahawker tillverkade i Europa och kom till indianerna genom byteshandel. Ofta var de också kombinerade med en pipa. De indianska tidiga tomahawkerna var mer av en sorts stridsklubba som försetts med ett blad av sten eller en vass bit horn. Namnet ”tomahawk” kommer från ord som används av indianer i Virginia-trakten.
Tomahawk, var från början en mycket enkel klubbliknande yxa som bestod av en sten som vässats och satts fast på ett skaft av trä. På olika sätt hade de satt fast den, t.ex. gjort ett hål som stenen slagits fast i eller bara bundit fast den med senor. Namnet tomahawk tillkom senare. Det var europerna som troligtvis gav tomahawken dess namn från ordet ”tamahak” som betyder ungefär verktyg.
Europerna hade med sig lättare yxor som de använde vid byteshandel med indianerna. Tomahawkerna blev populära och indianerna använde dem till bl.a. jakt och strid men även inom hushållet. När europerna kom över till Amerika så var det helt enkelt de som gav tomahawken det utseende, som likar den yxa som kan ses i västern-filmer. Vältränade krigare kunde med stor precision även kasta sin tomahawk. Med tiden så blev utsmyckningar allt vanligare på dem och även mässing blev allt vanligare att smida tomahawkerna av.
Tomahawken var också en symbol för krig. Något som skapade de bevingade orden ”att begrava stridsyxan” när man slöt fred.
Spjut och lans?
Skillnaden mellan ett spjut och en lans var dess – storlek och dess syfte. Ett indianspjut användes för att slå, eller kasta för att slå ut sina fiender. Spjutets handtag var mycket kortare än en lans, liksom dess vassa huvud eller spets. Lansen var konstruerad för användning till häst och mätt från 2,7 till 4,3 m lång. Lansens knivar var i allmänhet också längre och bredare. Spetsen på lansen är också större än den som finns på spjutet. Storleken tillåter indianer att använda dem när man rider på hästar.
Spjut?
Indianspjuten var mycket långa och användes i strid nästan uteslutande av ryttare. Det var också ett effektivt verktyg vid jakt. Tillverkningen av spjutspetsar följde samma tur som knivarna. De allra tidigaste spjuten hade spetsar av flinta, som efterhand ersattes med koppar. Knivblad av stål omarbetades och blev effektiva spetsar.
När man jagade höll man spjutet under högerarmen, liksom en europeisk riddare, och stötte det i sidan på djuret. Spjuten dekorerades mycket vackert, och ibland kanske lite opraktiskt, Det fanns också speciella ”medicinspjut”, som användes vid magiska ritualer. Tillsammans med skölden var spjutet en viktig detalj vid de olika danser som spelade en viktig roll i indianernas religiösa liv.
Spjut, spears – formades av en lång axel, vanligtvis i trä. Ena änden var antingen skarp i en punkt eller fäst vid en skarp stenspets. Indianer skulle kunna kasta spjuten för att nå långa sträckor eller stöta dem i djur eller fiender.
Spjut som användes för att kasta eller slå en fiende med kunde användas med antingen en eller två händer och tenderade att ha tyngre och kraftigare mönster än de som var avsedda uteslutande för att kasta.
Indianer som kastade spjut kunde ha en atlati, som en del som fick den verka som hävstång. Den sorten var vanlig hos Pueblo och Creek indianer och stammar baserade i de arktiska och subartiska regionerna.
Spjuten dekorerades med omsorg med sniderier eller färger för att skildra speciella symboler och var ofta utsmyckade med fjädrar, hästhår, fransar, pärlor och hade ofta pälsen på ett slaktat djur fästade. Dekorationerna lades ofta till spjut som användes vid ceremonier och andliga danser och ansågs vara statussymboler. Vissa spjut dekorerades med hårbotten som togs från offer som dödades i strider. Osmakligare i nutid?
Knivar:
Knivar var naturligt också ett – viktigt verktyg för indianer. De äldsta av dessa var gjorda av ett trähandtag och ett sten- eller benblad. Bladen var alltid korta. Efter ankomsten av européer var knivarna oftare gjorda av stål eller järn. Knivar kunde användas för att döda djur eller laga mat, och vanliga göromål, men även som redskap vid närstrid.
Pilbågen:
Indianernas huvudsakliga vapen vid jakt och i strid var pilbågen. Bågar tillverkades av olika sorters sega träslag, särskilt en, videgran, men också cederträ, järnek, mulbärsträd och osage orange (bois d´arc). Vissa byggdes av bitar av horn och ben, och hölls ihop med läderremmar. Det fanns fyra olika sorters bågar. Enstyckes-bågen tillverkades av en enda lång bit trä. Den användes särskilt av indianer i östra USA.
Den hopsatta bågen bestod av flera lager trä, horn eller ben, som limmats samman och bundits med läder. Senbågen skars ut i ett stycke skört trä och virades med torkade senor. Den användes framför allt i Alaska.
Bågar och pilar har funnits i minst 8 000 år och erbjuder lång räckvidd. Pilen har en liten, skarp spets fäst på en träaxel med en slits i slutet.
De första verktygen och vapnen var ifrån…?
1932 hittades i Clovis, New Mexico, flera vapenspetsar tillverkade för ungefär 12 000 år sedan. Det var knivblad, spjutspetsar och pilspetsar tillverkade av flintsten. Denna period av tidiga jägarfolk på snabb vandring kallas därför för clovis-perioden. Ungefär samtidigt tar stenåldern sin början i Europa. Historien sedan har jag delvis skrivit om och de flesta av oss vet hur indianerna hela tiden fått ge upp sitt land…
Källor:
ungafakta.se
varldenshistoria.se
sv.wikipedia.org
indianer.ifokus.se
sv.ripleybelieves.com
indianland.blogg.se
❤
COVID-19:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.
Blogginlägget nedskrivet 10/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Zenzationella Människor Et Facto 