Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Artisten Maria Möller, sångerska, skådespelare och komiker, bäst…

Maria-Moller1

Man ska bara objektiv därför säger jag först att denna Maria har många talanger och bör höras och ses. Säg ej du ej minns henne? Vem då, tänker du? Jo, Anna Maria Möller, född Andersson, i oktober 1965 i Skellefteå, uppväxt i Hednäs, utanför Fällfors, mellan Skellefteå och Piteå, i Västerbotten. Läs vad hon kan bl.a. sångerska, skådespelare, komiker och imitatör. Har arbetat som regiassistent, turnéledare, sufflös och rekvisitör.

Unga Maria?
Hon hade barndomshemmet i Hednäs. Där systern har sommarställe. I Västerbotten. När jag läste det. 🙂
Lilla Maria tyckte om att springa barfota i de västerbottniska skogarna och ”bara vara”. Hon lekte mycket ensam och underhöll sig själv med att leva sig in i olika roller. Bra lära sig redan då.

Marias systrar, fyra och åtta år äldre, var inte alltid så intresserade av att vara lekkamrater. Och det var 2 km till närmaste kompis. Hon tyckte också om när bokbussen kom till deras by Hednäs, då var hon glad. Hon lånade gärna Katarina Taikons böcker om Katitzi. Sen sprang hon hem och hade högläsning för mamma. Ja, hon har själv svarat det.

mmoller

Boende?
Maria bor i bostadsrätt på Kungsholmen, med balkong i lägenheten i centrala Stockholm. Har sambo. Pär Hermansson. Musiker. Media vet sådant? 🙂 Maria började ta sånglektioner väldigt sent i livet, inte förrän hon var 25 år. Jag började tidigare, men så kan jag bara sjunga när ingen lyssnar.

Maria Möller – Where Do I Begin – Ribbingsnäs Ladugård 2018
https://www.youtube.com/watch?v=worDBe1Umx0

Citat Maria:
”Jag är en typisk sångerska på så vis att jag har skafferiet fullt av Echinaforce, honung, teer och C-vitaminbrus.”

moller  ❤

Mer områden?
Maria har varit med inom flera yrkesområden inom teatergenren. Hon gjorde sin skådespelardebut i Henning Mankells pjäs Prinsen och Tiggaren på Västerbottensteatern, där hon var anställd 1984-1988. Därefter följde 6 år vid Kronobergsteatern i Växjö, som är en regionteater. Sedan scendebuten 1985 har hon arbetat med teater, konserter, opera, shower och musikal. Hon har bl.a. varit engagerad vid Västerbottensteatern, Regionteatern Blekinge/Kronoberg, GöteborgsOperan och Dalhalla.


Hon har gjort succé i R.E.A-gänget på Hamburger Börs säsongen 2005-2006 med ex. Anders Lundin, Andreas Nilsson, Jan Åström, Maria och Anna Pettersson. Maria var sommarpratare 2006 i radions P1. Men så mycket! Hon spelade också en finska i filmen Populärmusik från Vittula.

”I sina egenproducerade shower utnyttjar Maria Möller sin verbala och vokala variationsförmåga maximalt i en mix av roliga texter, musikaliska överraskningar och träffsäkra imitationer. Detta gör henne till en eftertraktad och oerhört uppskattad artist vid olika evenemang.”


Musik och röst?
Hon är klassiskt skolad mezzosopran och anlitas ofta som sångsolist i olika sammanhang. Hennes repertoar sträcker sig från opera till rock. Hon har varit engagerad även vid Göteborgs Stadsteater. Hon har medverkat i musikalerna Kristina från Duvemåla och Chess på Cirkus i Stockholm, liksom musikalerna Songs for a new world och Sound of Music.


maria möller

Genombrott?
Maria slog igenom i TV-programmet Allsång på Skansen sommaren 2005, där hon framträdde som imitatör. Hon imiterar bland andra drottning Silvia, Carola, Eva Dahlgren, Ulla Skoog, Babben och Regina Lund.

Möller var 2006 en av värdarna i radioprogrammet Sommar i P1. Jag läste hon har ”astma och kan absolut inte ha något djur”, för att sedan se bilder på egna katter?

Maria Möller – Ska de va så här ?
https://www.youtube.com/watch?v=WsvDM7fjhoQ


Senast?
Hösten 2017 turnerande hon med den nya showen This Time. Teater ex. 2018 – Anna Magnani. Jag säger, en sådan kvinna, en sådan artist! Ja, vad har jag glömt 🙂 ❤

Källor:
youtube.com
sv.wikipedia.org
ostgotateatern.se
talarforum.se
svd.se
ratsit.se
expressen.se
hemtrevligt.se
shimoda.se

Blogginlägg nedtecknat 14/10-19.


Ordet ‘baggböleri’ är namnet på fårhannens läte eller är det helt fel…?

baggböleri3

Ibland stöter man på ord som är ovanliga och man vet ibland inte vad de betyder. Och var kommer de ifrån? Ordet är som rubriken antyder – baggböleri. Detta ord som låter som en fårhannes ljud – betyder skövling eller olovlig avverkning av skog. Enkelt? 🙂

Baggböle är också en by nordväst om Umeå. Sågverket på platsen beskylldes 1867 för att utan lov ha avverkat timmer på statens mark. Alltså av annans skog (ursprungligen på kronoskog), skogsskövling eller att ”lura timmer eller skog från bönder”. Uttrycket härstammar alltså – från Baggböle sågverk i Västerbotten som anklagades för att ha avverkat skog på kronomark under åren 1842–1868.

Platsen?
Baggböle (Bagges gård/nybygge) är en by med anor från 1500-talet belägen vid en fors i Umeälven strax ovanför den äldsta kyrkan i Umeå. Forsen drev kvarnar och senare också ett sågverk som köptes 1840 av handelsfirman James Dickson o Co från Göteborg. Det var denna firma som drogs in i utdragna processer och anklagades för stöld av virke.

Ordets historik?
Den först belagda formen är baggböling som förekom i ett litet kåseri i tidningen Fäderneslandet den 14 augusti 1867. Därefter började pressen använda verbet baggböla, bland annat i Nya Dagligt Allehanda den 19 september 1867. Men först ska vara i publikation – i ett satiriskt skillingtryck i Söndags-Nisses ”Baggbölenummer” 40/1867. ”Baggböla – hvad är det? (Svar:) Egentligen att stjäla skog på kronoskogarna.”

Även om ordet baggböleri myntades genom åratal av rättegångar mot Baggböle sågverk var detta långt ifrån det enda bolag som anklagades och åtalades för att ha köpt upp timmer som fällts genom åverkan på kronoskog. Under åren 1863–1868 åtalades totalt 1 358 personer, de flesta traktens bönder, för skogsåverkan i de fem Norrlandslänen, främst inom Umeälvens vattenområde, och 963 fälldes. Därefter blev timmerbeslagen vanligare i Norrbottens län. År 1871 var siffrorna som högst inom Piteälvens och Luleälvens vattenområden, 1874 inom Kalixälvens vattenområde och 1877 längst i norr, i Jukkasjärvi, Tärendö och Kalix revir. Långt? 🙂 baggböleri

”Baggböleriet” verkar ha varit som mest omfattande omkring 1870, då inte mindre än 205 075 olovligt avverkade timmerträd togs i beslag inom de fem Norrlandslänen, varav nästan 99 % i Norrbottens och Västerbottens län.

Beslagen minskade därefter stadigt, Skogsstyrelsen menade att orsaken till nedgången var dels den ökade bevakningen, dels strängare straffbestämmelser. I en del distrikt gjordes också överenskommelser med sågverken om att de inte skulle ta emot timmer som misstänktes vara åverkat.

Senare har betydelsen även kommit att omfatta andra former av tvivelaktig verksamhet inom skogsnäringen, och påståenden bland annat i skönlitterära verk om att skogsbolagen med ohederliga affärsmetoder och till underpriser köpte privata skogsfastigheter eller timmer. Debatten om bolagens omfattande köp av privat skogsmark kallades Norrlandsfrågan och resulterade i Norrländska förbudslagen 1906.

Så det var ingen myt?
Är det en så att norrländska bönder lurades av skogsbolagen att sälja sina skogar billigt i slutet på 1800-talet?
Idag har forskats i ämnet. En del av den tidens bild är att skogsbolagen växte sig stora genom att lura bönderna att sälja sin skog till underpris. Men det kan finnas anledning att ifrågasätta det (Svenbjörn Kilander).

”Vi har gjort förstudier i Graningeverkens och SCA:s arkiv, och de visar på en helt annan verklighet än stora fula bolag som lurade korkade bönder. Berättelserna om baggböleri bygger på två tveksamma antaganden: Dels att bönderna var en homogen grupp, dels att de var dummare än andra, och det tror jag inte på. Som historiker är jag dessutom allmänt skeptisk till muntliga berättelser som har traderats generation efter generation.

baggSågverk

I själva verket fanns en mycket stor spridning i böndernas ekonomiska situation, allt ifrån väldigt fattiga till välbeställda storgodsägare. Och förstudierna pekar på att det var lokala entreprenörer och framsynta bönder som först såg möjligheterna med skogsaffärer.”

Pelle Molin, författare skrev i brev:
I ett brev daterat den 26 mars 1896 i Bodö, Lofoten (1864-1896):
”Min tredje dröm var också ett härskri. Norrlands bönder äro utplundrade af sågverksägarna. Norrland skall icke gå framåt, som det står att läsa i avisorna – Norrland är icke något framtidsland. Där skall bli ödemark”.

Brevet finns återgivet i Ådalens poesi från 1897, efterlämnade skrifter; i Gustaf af Geijerstams molin-levnadsteckning över författaren. Myterna har också på ett destruktivt sätt utnyttjats för att underblåsa klassmotsättningar och framkallat en utbredd åsikt om oförrätter i det förgångna. Ja, tvistande hör ibland till fakta i dåtid.

Källor:
sv.wikipedia.org
landskogsbruk.se
kulturdelen.com
skogen.se
timbro.se

Blogginlägget nedskrivet 22/9-19