Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3100 inlägg. Våga lär mer år 2023!


VM i friidrott pågår. Vilka världsrekord har stått sig längst i friidrotten, damer och herrar? Del 2-2

Natalia Lisovskaja

Plats fem och vidare i världsrekord. Haft längst tid?

Femte plats?
Kula (damer) Natalia Lisovskaja överst (Sovjetunionen). Världsrekord: 22,63. Plats: Moskva, Sovjetunionen, 7 juni 1987. Nu? Världsårsbästa: Valerie Vili (Nya Zeeland), 20,69. Natalia var gitt med släggrekordhållaren ovan – Juri Sedykh. Natalia har historiens fyra längsta stötar, den som varit närmast efter 1988 är Vita Pavlysh (Ukraina) som 1998 stötte 21,69.


Sjätte plats?
Höjd (damer). Stefka Kostadinova (Bulgarien). Världsrekord: 2,09. Plats: Rom, Italien, 30 augusti 1987. Nu? Världsårsbästa: Ariane Friedrich (Tyskland), 2,06.
Ett ”omöjligt rekord” som faktiskt kvinnorna kommit nära. Både Blanka Vlasic (tidigare) och Ariane Friedrich har varit uppe och nosat på 2,09. Kostadinova satte under sin karriär sju världsrekord och hoppade över två meter 197 gånger. Är idag president i Bulgariens olympiska kommitté. Blanka Vlašic hoppade 2,08 meter i Zagreb, 31 augusti 2009.


Sjunde plats?
Längd (damer). Galina Tjistjakova (Ryssland). Världsrekord: 7,52. Plats: Leningrad, Sovjetunionen, 11 juni, 1988. Nu? Världsårsbästa: Brittney Reese (USA), 7,06.
Vann – trots sitt rekordhopp – faktiskt aldrig något stort utomhusmästerskap. Bästa placeringen i ett VM eller OS är bronset från Seoul 1988, samma år som hon hoppade 7,52. Tvingades sluta två år senare på grund av en knäskada. Är numera slovakisk medborgare.


Åttonde plats? 1988.
Diskus (diskus ). Gabriele Reinsch (Östtyskland). Världsrekord: 76,80. Plats: Neubrandenburg, Östtyskland, 9 juli 1988. Nu? Världsårsbästa: Stephanie Brown Trafton (USA), 66,21. Gabriele var under sin karriär – 184 centimeter lång och 88 kilo tung. Inledde som höjdhoppare (!) och kulstötare men bytte till diskus 1982. Hennes kast på 76,80 var 2,24 meter längre än det dåvarande världsrekordet. Samma säsong förbättrade hon sitt personbästa med nästan 10 meter.
Så slutar vi med öst.


Nionde plats? 1988.
100 m (damer). Sköna Florence Griffith-Joyner (USA). Världsrekord: 10,49. Plats: Indianapolis, USA, 16 juli 1988. 10.64 är närmast med – Carmelita Jeter, USA år 2009. Florence starka personlighet gjorde henne enormt populär. Chockade världen 1988 då hon sprang på 10,49. Inför säsongen hade hon gjort 10,96. Slutade efter tre guld i OS 1988. Tio år senare dog ”Flo-Jo” i sömnen tragiskt efter ett epileptiskt anfall.


Tionde plats? 1988
Sjukamp (damer) 1988. Jackie Joyner-Kersee (USA). Världsrekord: 7291. Plats: Seoul, Sydkorea, 24 september 1988. Världsårsbästa nutid: Jessica Ennis (Storbritannien), 6 731. Carolina Klüft dominerade sjukampen fullständigt under hela 2000-talet. Ändå lyckades hon aldrig komma i närheten av Joyner-Kersees rekord, satt under OS 1988 då amerikanskan inte bara vann sjukampen utan även längdtävlingen med ett superhopp på 7,40. 7032 poäng fick Carolina Klüft i Osaka 2007.

Florence Griffith-Joynerx

Elfte plats? En dubbel! 1988.
200 m (damer)
Florence Griffith-Joyner ovan. (USA). Världsrekord: 21,34. Plats: Seoul, Sydkorea, 29 september 1988 världsårsbästa nu: Allyson Felix (USA), 21,88. Flo-Jo satte nytt världsrekord redan i kvartsfinalerna under OS, ett rekord som hon senare sänkte ytterligare i finalen. Ingen har sedan dess varit i närheten. Tvåa genom tiderna är dopingfällda Marion Jones med 21,62. ”Flo-Jo” fälldes aldrig för doping.


Tolfte plats? 1988.
4×400 m (damer). Sovjetunionen (Tatjana Ledovskaja, Olga Nazarova, Maria Pinigina och Olga Bryzgina). Världsrekord: 3.15,17. Plats: Seoul, Sydkorea, 1 oktober 1988. Världsårsbästa nu: USA, 3.23,08.


Trettonde plats? 1990.
Kula (herrar) 1990. Randy Barnes (USA). Världsrekord: 23,12. Plats: Westwood, USA, 20 maj 1990. Världsårsbästa nutid: Christian Cantwell (USA), 22,03. Att Barnes dopade sig under sin karriär råder det inget tvivel om. Han stängdes av i 27 månader 1990 – samma år som han slog världsrekord – för att ha använt anabola steroider. Barnes kom tillbaka och vann OS-guld 1996, men åkte fast i en dopingkontroll på nytt två år senare. Bilden under.

randy

Fjortonde plats? 1993.
Herrar, utomhus – höjd .2,45 meter. Javier Sotomayor, Kuba, satt i juli 1993.


Slagna långvariga rekord?
1 500 m (damer). Qu Yunxia (Kina). Världsrekord: 3.50,46. Plats: Peking, Kina, 11 september 1993. Men 12 år senare – 20015. 3.50,07 – Genzebe Dibaba, Etiopien, satt i Monaco i juli 2015.

10 000 m (damer)
Wang Junxia (Kina). Världsrekord: 29.31,78. Plats: Peking, Kina, 8 september 1993. Nu – 4:e bästa tid! Världsårsbästa nu: Meselech Melkamu (Etiopien), 29.53,80. Wanfg satte världsrekord i stort sett varje dag under hösten 1993. Det mest spektakulära kom på 10 000 där hon sänkte rekordet med 42 (!) sekunder. Hon blev då första kvinna under 30 minuter. Bröt med demontränaren Ma Junren 1995. Fälldes aldrig för doping, däremot stängdes sex av Junrens senare adepter av. DOCK – nytt rekord
2016 – på 29.17,45, Almaz Ayana, Etiopien, i Rio de Janeiro den 12 augusti.

100 m häck (damer)
Jordanka Donkova (Bulgarien). Världsrekord: 12,21. Plats: Stara Zagora, Bul- garien, 20 augusti 1988. Världsårsbästa nu: Lolo Jones (USA), 12,47. Jordanka förlorade två fingrar på höger hand i en otäck olycka som barn. Det stora genombrottet kom 1986 då hon sänkte världsrekordet fyra gånger. Sitt femte och sista världsrekord är det somstod ohotat. Är trebarnsmor och lever numera ett skyggt liv hemma i Bulgarien. Nytt världsrekord, på 12,20 sek, Kendra Harrison, USA, i London i juli 2016.


4*100 m (damer). Östtyskland (Silke Gladisch, Sabine Rieger, Ingrid Auerswald och Marlies Göhr). Världsrekord: 41,37. Plats: Canberra, Australien, 6 oktober 1985. MEN 2012, 10 augusti, på 40,82 sek. – USA (Bartoletta, Felix, Knight, Jeter) i London. Världsårsbästa nu: USA, 41,58 sek.

USA:s olika stafettlag på 4×100 meter.

081011-2 USA Women 4×1 Smash Record With Gold
https://www.youtube.com/watch?v=K_Dl2EO6OFI

Rekorden jämställda t.o.m. 2017 (även om något kompletterats). Kalenderbitare förstår vikten av denna kunskap. Öst dominerade hela 1960-talet.

Källor:
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org
youtube.com
expressen.se (x)

Blogginlägg nedskrivet i juli 2019.


VM i friidrott pågår. Vilka världsrekord har varit längst i friidrotten, damer och herrar? Jarmila Kratochvílová special. Del 1-2

Jarmila Kratochvílová

Friidrottens äldsta världsrekord, vilket är det? Och hur ser en lista ut på de äldsta? Rekorden som står sig efter alla år. Häng på. 🙂

Äldsta rekordet, vi blåser en fanfar!
Jarmila Kratochvílová född 26 januari 1951 i Golcuv Jeníkov i dåvarande Tjeckoslovakien, är en tjeckisk friidrottare som tävlade för Tjeckoslovakien. Kratochvílová räknas som en av tidernas bästa medeldistanslöpare. Hon är ägare till friidrottens äldsta världsrekord.  ♣
Men att vara bäst på 400 och 800 meter i en tid förknippad med doping gjorde folk misstänksamma. Särskilt eftersom hon inte var en blondin från Sverige utan ett kraftpaket från en kommuniststat. ”Det tredje könet”, kallades Jarmila Kratochvílová (x).

Presentationen? 1983 – 37 år sedan 🙂
Det handlar om 800 meter damer. Världsrekord: 1.53,28. Plats: München, Tyskland, 26 juli 1983. Senare världsårsbästa: Caster Semenya (Sydafrika), 1.56,72.

Jarmila kallades ”Stålkvinnan” också, men fälldes aldrig för doping. Hon var byggd som en man och satte sitt rekord under en tävling som hon själv beskrev som ett träningspass. Undantaget – ryskan Nadezhda Olizarenko, har ingen annan kvinna varit under 1.54. För vid den tävlingen i München i juli slog hon Olizarenkos omöjliga världsrekord på 800 meter.

Inför VM 1983 i Helsingfors valde hon att dubblera och springa både 400 meter och 800 meter och hon vann guld på båda distanserna. Segertiderna i båda loppen var smått osannolika. På 400 meter vann hon på tiden 47,99 vilket var ett nytt världsrekord. och på 800 meter på tiden 1.54,68.

Läst om besök hemma hos henne (juli 2006):
”Vi finner henne på stället hon kallar för sitt andra hem – en pittoresk friidrottsarena med en sliten träläktare. Ett knattelag tränar fotboll på gräsmattan och på löparbanorna som omger den joggar Jarmila Kratochvílovás träningsgrupp. Hon kommer fram och hälsar, vänligt men bestämt. Hade vi inte haft papper på att kvinnan framför oss är 55 år hade vi inte trott på det. Den solbrända kroppen är muskulös och ser granithård ut.

Hon bär mörka träningskläder och har ett tidtagarur runt halsen. Hon säger tack för i dag till träningsgruppen. I den ingår Ludmila Formanová, världsmästare på 800 meter 1999, men även barn och ungdomar från trakten. Jarmila får inget betalt för att träna dem utan ställer upp för att hon vill att den lokala ungdomen ska ägna sig åt något meningsfullt. Hon muttrar åt ett gäng odågor som sitter på träläktaren och röker marijuana, och vill inte synas på bild tillsammans med dem”

Ofta ville reportrarna bara prata doping, säger Jarmila. Man försökte att inte ta åt sig, jag visste ju att jag inte var dopad, men det var tråkigt att så många trodde det. Kunde du förstå dem? – Vad menar du? Ja, alltså, du var 32 år och extremt stark i en tid förknippad med doping. – Ja, men hur kan man bara anta att någon är dopad? Jag hade tränat så hårt för att nå framgång. Jag har aldrig ens blivit erbjuden steroider. Hon lever ensam utan barn men i de närliggande husen bor hennes föräldrar, syskon och syskonbarn.” Alla får ha sin tro.

Hennes sista mästerskap blev EM inomhus 1984 där hon vann guld på 200 meter på tiden 23,02. Eftersom Tjeckoslovakien bojkottade OS, sommarspelen 1984 i Los Angeles, kunde hon aldrig vinna något olympiskt guld. Detta rekord har av många experter ansetts såsom ”oslagbart”, men har under 2008 utmanats av den kenyanska supertalangen Pamela Jelimo, som vid tävlingar i Zürich löpte in på tiden 1.54,01.


Nummer två i tid? 1985.koch
400 m (damer) 1985. Marita Koch (Östtyskland). Världsrekord: 47,60. Plats: Canberra, Australien, 6 oktober 1985. Närmaste års världsårsbästa: Sanya Richards (USA), 49,00. Marita slog osannolika 16 världsrekord utomhus och 14 inomhus. Är tillsammans med tjeckiskan Kratochvílová ovan enda kvinna under 48 sekunder. Marita testades aldrig positivt. Vårt svenska rekord från 2012 – 51,13 sekunder med Moa Hjelmer.


Tredje äldsta rekordet? 1986. Jürgen Schult
Diskus (herrar) 1986. Jürgen Schult (Östtyskland). Världsrekord: 74,08. Plats: Neubrandenburg, Östtyskland, 6 juni 1986. Nu: Världsårsbästa: Gerd Kanter (Estland), 71,64. Jûrgen var en riktig bjässe, 193 centimeter lång och 110 kilo tung, som aldrig fälldes för doping. Vann VM-guld i Rom 1987 och OS-guld i Seoul ett år senare. Sitt sista OS gjorde han år 2000 som 40-åring.

Fjärde äldsta rekordet? 1986 i augusti.
Slägga (herrar). Juri Sedykh (Sovjetunionen). Världsrekord: 86,74. Plats: Stuttgart, Tyskland, 30 augusti 1986. Nu? Världsårsbästa: Krisztian Pars (Ungern), 81,43. Unikt för Sedykh var att han nöjde sig med att snurra tre varv i ringen, till skillnad mot konkurrenterna som snurrade fyra. Vann OS-guld 1976 i Montreal och VM-guld i Tokyo 1991 – 15 år senare. Är gift med Natalia Lisovskaja, som har det gällande världsrekordet i kula för damer. Nedan.

Natalia Lisovskaja

Plats fem och vidare i del två. Från öst till väst? Rekorden jämnställda t.o.m. 2017 (även om något kompletterats).

Källor:
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org
youtube.com
expressen.se (x)

Blogginlägg nedskrivet i juli 2019.


Vilka djur har mest antal ben, läs en topplista och en överraskande vinnare…

Illacme plenipes

Djuret med världsrekord i antal ben? ”Tusenfoting” sa man förr men inte för att de hade tusen ben utan ”väldigt många”. Mest antal ben i världen då, hur kan en lista se ut på de som har mest? Här får du en lista i ordning.

Ettan på listan är överlägsen, forskare har upptäckt en art som kommer närmast den s.k. tusenfotingen och det med 750 ben är kanske många nog.

Namnet?
Illacme plenipes är världens benrikaste djurart – honorna har cirka 200 ben mer än hanarna (550).

Illacme plenipes, djuret med mest ben på Jorden.
https://www.youtube.com/watch?v=MYJRNCEJz2E

I åttio år trodde forskarvärlden att den slingriga lilla kryparen hade dött ut, men bara för några år sedan hittades den igen. Nu har forskare kartlagt arten. Illacme plenipes håller till på bara 4,5 kvadratkilometer i Kalifornien, i närheten av Silicon Valley, och det är honorna som är de mest imponerande.

Forskarna tror att arten har utvecklat så många ben som en anpassning till dess livsstil. De lever i sina trånga slingriga gångar under jorden, och behöver också benen för att klänga fast i de speciella sandstensblock som är unika för just den här området i Kalifornien. (Den återupptäckta artens egenskaper presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften ZooKeys.)

Vinnaren klar men hur kan en lista se ut, detta enligt de källor jag letat fram. Bra kunskap.

1. Illacme plenipes 750 st. ben (bilden högst upp).

2. Mångfotingar (Myriapoda) är marklevande leddjur med långsträckt kropp och många ben. Antalet benpar varierar från 8 upp till – 375 beroende på art. Bilden under.

Myriapoda

3. Gråsuggor och tånglöss. 14 st. ben. Gråsugga på bilden under.

Gråsugga


5. Räkor, humrar, krabbor, kräftor (tio ben och stor stjärt). Alla 10 st. ben.
(Äkta räkor (Caridea) är en infraordning i ordningen tiofotade kräftdjur).

9. Spindeldjur ex. som spindlar, dolksvansar, fästingar och kvalster mfl. inom samma grupper. 8 st. ben.

13. Insekter, med 6 st. ben, utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, insecta, kommer från latin och betyder “uppdelat”. Insekterna delas in i 32 större grupper, så kallade ordningar, som i sin tur delas in i lägre enheter. Ex. Den röda skogsmyran (Formica rufa) och de flesta andra insekter är mycket stabilare än däggdjur, när de står, när de går och när de springer.

Övrigt:
4 ben: Groddjur, ödlor och de flesta däggdjur.
2 + 2 ben: Människoapor som stöder sig på frambenen
2 ben: Fåglar, människor m.m.
0 ben: Ormar, maskar, sniglar och snäckor

Sex ben är kanske det bästa benantal man kan ha. Man räknar balans och vikt, stabiliteten.

Varför har människor två ben, hästar fyra, myror sex och spindlar åtta gångben?
I en del fall kan det bero på anpassningar till miljön, i andra fall skulle det kunna förklaras av djurens evolutionära historia och i vissa fall kan vi inte förklara det.

Källor:
svt.se
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
illvet.se
djurtema.blogspot.com
svenska.yle.fi
nrm.se
youtube.com