Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Nutid – diskussioner som varit – vad är miljö och klimat och skillnader…?

kliforest

I nutid med pandemier undrar en del om vår miljö bidragit. Läst på och delar med mig. ”Förslag om flygförbud, global nolltillväxt, barnbegränsningar och demokratins avskaffande – drivna av klimatpanik – är nog därför det största klimathotet”, skriver tre forskare. 2019

Klimat?
Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhållandena i atmosfären, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar och flera olika meteorologiska element på en given ort eller region över längre tidsperioder. Det har vi alla kännedom om?

Påverkan?
Ett områdes klimat påverkas av dess latitud, terräng, altitud, is- eller snötäcke, såväl som närliggande vattenkroppar och deras strömningar. Det finns ett stort antal klimattyper som används för att klassificera klimatet i olika områden.

Klimathotet?
Det är nästintill omöjligt att överskatta klimathotet. Den globala uppvärmningen får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och skogsbränder och att extremtemperaturer uppnås allt oftare. De fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion. Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem. Läs mer om klimatförändringarna, människans påverkan och vilka lösningar WWF tror på. Senaste årstiden, vintern, tycker många varit annorlunda.

kliclimate11


Historiskt?
Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen snabbare än normalt. Det beror främst på att vi människor bränner mycket fossil kol, olja och gas.

Det finns dock inga forskningsresultat som pekar på att den mänskliga civilisationen skulle gå under på grund av klimatförändringarna. Utgångspunkten är alltså en stor osäkerhet om hur stort problemet med klimatförändringar är. Hittills har inte forskningen lyckats minska denna osäkerhet i någon betydande grad.

Väder och klimat är inte samma sak. Vädret varierar från dag till dag och år till år, medan klimatet varierar över decennier. Men faktum är att sedan temperaturmätningarna startade 1880 har samtliga av de tio varmaste åren inträffat efter 1998. Hela 15 av de 16 varmaste åren hittills har inträffat efter 2001, och mellan 2014 och 2018 har faktiskt nya rekord slagits varje år.


Miljö så?
Med miljö kan menas omgivning eller omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och däri verkande system, djur, växter eller andra organismer. Den fysiska och sociala miljön kan förklaras som organismens påverkan på sin omgivning och omgivningens påverkan på organismen.

klim

Miljöförstöring?
Miljöförstöring kallas det då mänsklig verksamhet förstör eller skadar miljön, exempel genom för mycket avgaser från bilar och utsläpp till luft, vatten eller jord från industrier. Det var under sent 1960 – tidigt 1970-tal som man på allvar alltmer började prata om överbefolkning och miljöförstöring som ett stort problem i industriländerna, och att folk kunde bli sjuka av avgaser och få cancer, samt hota arters existens. I slutet av 1980-talet började man även se det som ett globalt problem, och man har börjat tala om människans bidrag till den globala uppvärmningen. I dag pekas ofta flygplanen ut som en stor miljöbov.

En stor del av människans miljöpåverkan kommer från födoproduktionen. FN:s jordbruksorgan har beräknat att de verksamheter som finns kring köttproduktion står för 17 % av växthusgaserna samt utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden globalt sett.


Hjälpa till?
Kampen mot miljöförstöring kan till exempel handla om att få folk att handla mer miljövänligt, eller oftare lämna bilen hemma samt undvika kortare flygplansresor till förmån till miljövänligare färdmedel, och istället cykla eller åka buss och tåg. Även om utvecklingsländernas befolkning till exempel inte åker lika mycket bil, har utvecklingsländerna oftast mindre pengar att anslå till miljöpolitiska åtgärder än industriländerna. Vi har nu i coronans spår sett att från rymden har man sett att planeten är renare än vanligt – folk reser mindre och mycket står still. En positiv effekt, mitt i all oro och tragik.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
wwf.se
svt.se
naturskyddsforeningen.se

Blogginlägget nedskrivet 24/3-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Kung Bore lär snart komma på besök, vem är han…?

Kung Bore1

Visst tänker vi på vinter och kanske snö. Han – Kung Bore (Kung Vinter, Kung Frost) är en sentida personifikation av vintern och nordanvinden (ibland även julen). Det är en litterär figur som till exempel förekommer i konstsagor.

Hur kom namnet till?
Namnet har skapats av Olof Rudbeck den äldre (1630-1702) genom en ombildning av det västnordiska namnet på Bure och i anslutning latinets borealis från grekiskans Boréas, syftande på – nordanvinden. Bore kommer från latinet och grekiskans boreus som är just ”nordanvind”. I den grekiska mytologin hade varje väderstreck sin vindgud. Nordvindens gud var just Boreus.

Vi svenskar talar gärna om kung Bore, som en personifiering av den smällkalla vintern med eller utan snöstorm.

Kung Bore2


Andra namn?
Norrmännen namn på Bore är kong Vinter, medan britterna talar om Jack Frost eller Old Man Winter. För ryssarna är han Morozko, ej att förväxla med Ded Moroz som är ett slags motsvarighet till vår jultomte.

Olof Rudbeck d. ä. skrev i sitt stora historiska verk, Atland eller Mannheim (Atlantica på latin), där han identifierade Boreus med guden Bure i den nordiska mytologin.

boretraktor

En lång vinter…?
Ett annat uttryck kopplat till den nordiska mytologin är fimbulvinter – i dagligt tal en kall och lång vinter. Dess ursprung är från den isländska Eddan och betyder ”jättevinter”. I diktverket är den en treårig sträng vinter som föregår världens undergång!

När är vinter?
Vinter 2019 (Norra halvklotet). Från: söndag 22 december. Till: fredag. 20 mars 2020
Ett förslag är även att vintern på Norra halvklotet omfattar, december, januari, februari och i vissa lägen mars. På Södra halvklotet är det juni, juli och augusti som brukar räknas som vintermånader. SMHI definierar att den meteorologisk vintern infaller när dygnsmedeltemperaturen i fem dygn i följd är lägre än 0 grader.

Travhäst som kuriosa?
Det finns en Kung Bore, en travhäst, kallblod född 2009, som startat ytterst lite.

Källor:
sv.wikipedia.org
martinhedberg.se
travsport.se
pt.se
sjofartstidningen.se

Blogginlägget nedtecknat 11/11-19

 


T-shirten hade man redan i brittiska flottan – i första världskriget…

tshit

T-shirt är ett plagg de flesta av oss burit, gärna sommartid. Så vad är det för historia bakom detta plagg? Ingen kunde tro att det skulle bli en succé då den kortärmade tröjan lanserades av amerikanska Fruit of the Loom – det första massproducerade exemplaret 1871.

Vi använder både T-tröja på svenska eller T-shirt som är en tröja vars form liknar bokstaven T eftersom ärmarna går ut från kroppen i rät vinkel. Plagget är ofta gjord i bomull och är normalt kortärmat. Ursprungligen kunde man se plagget mest på sjömän eller hårt kroppsarbetande män i hamn- och gruvindustrin.

Kanske var det därifrån militärväsendet hämtade sin inspiration. Under första världskriget 1914-1918 såg brittiska flottan till att ge sina mannar bekväma underkläder i luftig bomull. Samtidigt svettades de amerikanska soldaterna i underställ av ylle. Då nästa världskrig bröt ut 1939 gjorde den amerikanska militären t-shirten till obligatoriskt underplagg. Efter andra världskriget blev det vanligt att se veteraner bära sina enhetliga byxor med sina T-shirts som vardagsklädsel.

marlon-brando

Det stora och definitiva genomslaget kom med 1950-talets ungdoms- och popkultur, mycket genom Marlon Brando bar en i Linje Lusta, ganska snart blev det ett modernt plagg. I början av detta årtionde startade flera företag baserade i Miami, Florida, man började dekorera T-shirts med olika namn och tecken. Det första företaget var Tropix Togs under grundaren Sam Kantor.

Under 1960-talet kom T-shirten att få fullt med tecken, märken och även konst samt – reklam. I den senare delen av 60-talet gjorde Monster Company i Mill Valley, Kalifornien, designade tröjor. Då vanligt ex. med emblem och motiv i samband med Grateful Dead och marijuanakulturen. Och i den politiska rörelsen dök även upp tröjor med den marxistiska revolutionära Che Guevara.

På 1970-talet kom så även de ljusgula happy face som motiv, Rolling Stones hade sin logo med ”tunga och läppar” och – mitten av 1980-talet, blev den vita t-tröjan på modet efter skådespelaren Don Johnson, som bar den med en Armani-kostym i Miami Vice. På 1980 och 90-talen blev t-tröjan så sportplagget framför andra.

t-shirt-

T-shirts används förutom som plagg även för att sprida budskap. Som profilvara finns de med oändliga variationer av tryck med slogans och logotyper samt delas ut till anställda eller i reklamsyfte. Det finns även möjligheter att beställa t-shirts med egengjort tryck i upplagor ner till ett enda ex. Det är också vanligt att använda t-shirts som arbetskläder och de kombineras då ofta med en keps. Artister som Bill Beckley, Glen Baldridge och Peter Klashorst använder T-shirts för sina konstnärliga uttryck.

Kuriosa, det förekommer även Wet T-shirt-tävlingar, skönhetstävling för kvinnor som går ut på att de visar upp sig i en oftast vit T-shirt utan BH och får vatten hällt över sig. Och en rekordman, ”den som haft mest antal t-shirts på sig samtidigt” är Sanath Bandara. Antalet han hade på sig var – 257 stycken! Rekordet sattes i Colombo, Sri Lanka, den 22 december 2011. Ett plagg som kommit för att stanna? 🙂

Källor:
en.wikipedia.org
popularhistoria.se
sv.wikipedia.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Paraply är bra mot regn, dess historik och tips vid åska…

para1

Flera årstider kan man behöva paraply, hösten kanske mest, men även sommar? Ett
bärbart och utfällbart regnskydd.

Historiken?
Vanligt sedan mitten av 1700-talet, av franska parapluie, bildat efter parasol, ’parasoll’, med sol utbytt mot pluie, ’regn’. Även kallad paraflax eller regnskärm, som är en anordning som ska skydda från regn och består av en hopfällbar skärm med handtag. En liknande anordning som främst är tänkt att ge svalkande skugga mot solen kallas parasoll. Vid regnväder kan ett paraply vara både ett alternativ och komplement till regnkläder. Särskilt vid utomhusaktiviteter kan regnkläder vara att föredra.

umbr1

Paraplyer (liksom parasoller) var i bruk redan hos forntidens assyrier, egyptier och kineser, men då förbehållna endast åt furstar och andra högt uppsatta personer. Det förmodligen tidigaste beviset för parasollets existens kan ses på ett monument från dåvarande Mesopotamien, daterat till 2 400 före Kristus. Därifrån spred sig bruket av parasollet såväl österut, till Indien, Kina etc, som västerut till medelhavsområdet. Parasollet var på den tiden ett tecken på status. Det var ofta stort och hölls av bärare över faraoner, adelsfolk och andra viktiga personer.

I Kina klädde man det på 400-500-talet med oljat papper för att göra det vattenavstötande. År 1340 rapporterade ett påvligt sändebud om hur indierna använde sig av ett tältliknande tak, fastsatt vid en käpp och uppfällbart som skydd mot sol och regn. I Europa började paraplyer komma till användning på 1500-talet.

Efterhand följde uppfinningen silkesvägarna västerut till England och Frankrike där de började dyka upp under 1600-talet men knappast användes i större utsträckning förrän på 1700-talet, och då främst av kvinnor. Män höll sig fortfarande mest till slängkappor för att hålla regnet borta. Men runt 1700-talets andra hälft fattade man plötsligt storheten med paraplyet och populariteten spred sig snabbt.

baby-umbrella

En tidig beskrivning av det paraplyet finns i Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719), där han gör sitt eget paraply av djurhud som skydd mot regn och sol. Detta gjorde att de tidiga paraplyerna länge kallades för ”Robinson”, både i Frankrike och i England. Redan i slutet av 1700-talet började paraplyet se ut ungefär som det gör nu – ihopfällbart med en ställning i stål. De tidigare modellerna var gjorda i trä, men dessa visade sig väldigt svåra att fälla ihop när det hade regnat.

Det moderna paraplyet, i form av oljat canvastyg på ett stålskelett, skapades 1852 av Samuel Fox – huvudsakligen för att göra sig av med ett överskottslager av stöttor till damkorsetter, sägs det. Det engelska umbrella härstammar från latinets ”umbra”, som betyder skugga. Dagar med blåst kan man ofta se trasiga paraplyer ligga utmed gator, billiga tål ej alltid den kraften…

Paraplyet har dessutom använts som vapen. En av världen största på området, Swaine Adeney Brigg, har tidigare haft modeller med både svärd och pistoler i. Dessa tillverkas naturligtvis inte längre. En exilbulgar; den avhoppade författaren Georgi Markov blev mördad med ett paraply. En spion från den bulgariska underrättelsetjänsten stack spetsen på ett specialtillverkat paraply som injicerade honom med det dödliga giftet ricin. Ett liknade vapen kan även ses i James Bondfilmen ”From Russia with Love”.

En tidningsnotis då – från Luleå. ”Fredag den 13:e – då slog blixten ner och rev sönder mannens paraply.” Själv klarade han sig oskadd från åskdramat på Luleå golfklubb. Det kan ha varit en mindre laddning som gick in paraplyet och följde paraplyets blöta yttre för att sedan gå ner i marken. Det kan ha varit paraplyet som räddade honom.

Känt paraply är Ankpelle (Jefferson) – Dr Snuggles talande paraply som även används som hoppstylta. Doktor Snuggles vet alla är en nederländsk-tysk-brittisk animerad TV-serie för barn.

female-umbrella

Några tips vid åska:
På ett öppet fält där du inte kan nå skydd: sök efter en svacka, ställ dig på knä och böj dig framåt med händerna mot knäna. Lägg dig inte på marken – då ökar risken på grund av stegspänningseffekten. Ställ dig inte under träd – uppsök hus eller bil. Ta bort metallföremål i anslutning till kroppen. De kan orsaka brännskador. Bada och simma inte. Blixten kan slå ner i vattnet. Väldigt många idrottare utsätts ofta för en del risker, det har hänt dödsfall. Så var försiktiga…

Källor:
alltomvetenskap.se
sv.wiktionary.org
sv.wikpedia.org
nsd.se
manolo.se
smhi.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Fruntimmersveckan betyder regnväder. Varför namnet och hur började det?

fruntummer

Fruntimmersveckan betyder ruskväder. Det lärde jag mig som liten, oväder, regn. Vad stämmer och varför? För fruntimmersveckan tjatas det om varje sommar – som om det är något märkvärdigt med sex kvinnonamn i rad i almanackan, men det är långt ifrån rekord i genussammanhang. Mer om det senare.

Veckan historiskt?
Fruntimmer låter ålderstiget. Och det gäller veckan mellan 18 och 24 juli för detta. Det kommer sig av att alla dagar utom en är det kvinnor som har namnsdag. Faktum är – att veckan börjar med att Fredrik har namnsdag 18 juli, sedan tillägnas följande sex namnsdagar uteslutande kvinnor: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Att Fredrik fick komma med i gänget var för att det behövdes en extra dag för att göra veckan fulltalig. Sju som vi vet.

Fruntimmersveckan började både i Sverige och Finland ta form under medeltiden, då man firade fyra kvinnliga helgon: Sankta Margareta av Antiochia (20 juli), sankta Praxedis (21 juli), sankta Maria Magdalena (22 juli) och sankta Christina av Bolsena (24 juli). År 1698 tillkom Sara 19 juli (efter Abrahams hustru), och 1755 togs Praxedes bort 21 juli, till förmån för Johanna, som tidigare haft namnsdag 15 december.


Det första skriftliga belägget för fruntimmersveckan är från 1870. Själva benämningen ”fruentimret” finns belagd sedan 1560, då i betydelsen frustugan, kvinnogemaket. Det kom sedan att användas om alla kvinnor boendes i frustugan och hovfruntimret var lika med alla damer i den kungliga uppvaktningen. I slutet av 1700-talet kallades även enskilda förnäma kvinnor för fruntimmer. Så fint var det då?

När Sverige efter Finska kriget förlorade Finland till Ryssland 1809, började namnsdagskalendrarna utvecklas olika. År 1827 togs sankt Apollinaris av Ravenna bort från 23 juli och ersattes med Emma i den svenska namnsdagslängden, för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar (I):s och Josefinas andra barn, som föddes detta år och som skulle heta Emma om det blev en flicka, enligt kronprinsessan.

fruntimmusiicDet blev dock en pojke, Prins Gustaf, men Emma infördes ändå på det datumet och det blev sex kvinnonamnsdagar i rad. Enligt Svenska Akademiens ordbok dök ordet ”fruntimmersveckan” först upp 1870 i F. Tholanders tillägg till Anders Fredrik Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), vilket tyder på att det då var ett accepterat begrepp.

I Finland plockades Apollinaris bort från 23 juli först 1868, men ersattes där med det mer ryska flicknamnet Olga. Sedan skedde ytterligare en ändring 1929 i den finska namnsdagslängden, då Fredrik ersattes med flicknamnet ”Riika” (kortform av Fredrika) den 18 juli, vilket 1950 ändrades till den vanligare stavningen ”Riikka”.

Fruntimmersveckan, tidigare även benämnd flickveckan.
Så den manliga motsvarigheten? Namnforskarna brukar kalla den gubbtian och det är den mellan Lucia och Eva, tio dagar – inte ett kvinnonamn så långt ögat når. fisande

Bondepraktikan?
Enligt den gamla bondepraktikan är denna vecka lite extra regnig, även med svenska sommarmått mätt. Och regnig är den, eftersom den infaller under den nederbördsrikaste delen av året.

Men det är inte sommarens regnigaste vecka: enligt SMHI:s statistik är den sista veckan i juni och den första i augusti värre. Ja, semesterfirare har koll! 🙂

Enligt Finlands meteorologiska instituts statistik infaller helt regnfria fruntimmersveckor i medeltal en gång på tio år, och lika många regniga fruntimmersveckor, då det regnar under alla sex eller sju dagarna. I medeltal regnar det under tre eller fyra av fruntimmersveckans dagar. Exempel på år där fruntimmersveckan varit helt regnfri i Sverige är 1901, 1947, 1955 och 1959.

Nu vet ni om detta fenomen! Dags byta namn? 🙂

Källor:
dn.se
sv.wikipedia.org
aretrunt.se
aftonbladet.se
unt.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Juletider – start på allt i ämnet, jul, firande och traditioner… del 1 av 4

ar-det-inte-jul-snart

Jul, jul, julmånaden är här 🙂 I år blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta första är ute i god tid då vår julkalender börjar den 1 december. Så – om årets i SVT! Årets julkalender heter ”Jakten på tidskristallen”. Medverkar gör bl.a. Eva Rydberg, Rikard Wolff, Kodjo Akolor och Félice Jankell. Och trots Wolffs bortgång har SVT meddelat att julkalendern sänds som planerat. Hyllning!

Första avsnittet sänds i SVT1 och Barnkanalen fredag 1 december och kalendern kan också följas på SVT play. ”Barnen Asrin, Lima och Max kommer in på den mytomspunna internatskolan Framtidsakademin, en skola för unga med unika egenskaper. De kan inte tro sina ögon när de upptäcker att de är utvalda, och att professor Styregaards matematikprogram egentligen är ett hemligt projekt som ska rädda världen…..”

Sändningstid för programmet är vardagar klockan 7.15 och 18.45 – på helger: klockan 8.45 och klockan 18.45.

Den första julkalendern sändes 1960 och hette Titteliture. 1999 kunde folk rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills (2015). Vinnaren blev då Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Teskedsgumman och Trolltider.
Julen är framför allt en kristen högtid och firas på olika sätt i såväl Nord- och Sydamerika och Europa som i delar av Afrika, Australien och på några få ställen i Asien.

Jag tror såklart på Tomten, allt kan vi ej veta och bra uttryckt av Ebbe Schön, folklivsforskare:
”Tomten” är en magisk figur som bor inuti alla som tror på honom, han är verklig endast så länge du tror att han är verklig.”

tomtefinastjag

Många barn skriver till ”Jultomten”. Numera hanterar PostNord breven till tomten och alla barn som lämnar sin adress får en hälsning till svar. Detta lovar de enligt nätet.
Tomtens adress är:
Tomten
173 00 Tomteboda

julkortz

Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka. Tomten kallas även tomtevätte.

I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera…

Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnet och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande. Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha härmat detta.

Tomten håller företrädesvis till i ladugårdar och är en liten man. Han bor gärna på loftet eller i stallet. Han bringar lycka till gården, men man måste se till att ära och respektera honom för han har en ganska kort stubin. Han kan bli mycket ilsken om han blir illa behandlad. Det är som sagt väldigt få människor som sett tomten. Det finns inte många bevis i historien som bekräftar tomtens existens. Men de som finns kommer framöver. Det finns alltså fler sorters tomtar.

merry_christmastree

Lite tomtetips. Han är mycket skygg och man vet att han finns, enbart tack vare de spår av honom man ser. Tomten vill inte gärna bli sedd. Han lever i skuggorna och har till och med kunskapen att göra sig osynlig. Men, man vet att han finns. Det ser man på vad han uträttar. Det är på natten som tomten är aktiv. Det är då han ser till att djuren och människorna på gården mår bra. Kanske har husbonden glömt att ge kossan mat eller inte ryktat hästen. Om man till ex. vet med sig att man glömde ge just hönorna mat och sedan på morgonen kommer ut i ladugården och hönorna är mätta och nöjda, så måste det ju vara tomten som gett hönorna mat.

Hur ska det annars ha kunnat gå till? Numer kan någon lyckas med hjälp av mobilen fånga en bild möjligen, förr fick man gå enbart på känsla och efter hörsägen. Den riktiga, lilla tomten är mycket gammal, han kan bli 500 år, men 800 år nämns. Urtomten, den första som kom till ska jag berätta om senare. Gårdstomten ska man vara vänliga mot. Skulle han inte trivas så finns risken att han flyttar och det kan få katastrofala följder för gården. På vissa gårdar finns det dessutom inte bara en tomte. Det kan finnas väldigt många. Så många att ibland måste ungtomtarna flytta ut. Ofta flyttar de bara till granngårdarna. Råkar man få syn på honom gör man inget väsen av det utan väntar bara med blicken bortvänd så han hinner dra sig undan.

Om du har vänner i andra länder så här får du tips vad – God Jul heter på deras språk.

Danmark : Gladelig jul
Finland : Hyvää Joulua
Frankrike : Joyeux Noël
Grönland : Juullimi Ukiortaassamilu Pilluarit
Italien : Buon Natale
Kroatien : Sretan Bozic
Lettland : Priecigus Ziemassvetkus
Norge : God jul
Portugal : Feliz Natal
Spanien : Feliz Navidad
Storbritanien : Merry Christmas
Tyskland : Fröhliche Weihnachten
USA : Merry Christmas

Christmas-Animalsdogs

Så när började seden med julgåvor?
Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”.

På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Under 1700-talet utbredde sig traditionen att det var julbocken som delade ut klapparna. Det var en tid innan tomten fick sin uppgift. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare.

Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären i vår mening började att förekomma i vårt land vid mitten av 1800-talet. Då kunde man göra tillräckligt stora glasskivor och ljus. Men det är först när vi fick gaslampor som de stora skyltfönstren fick sitt verkliga genombrott, nu är det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på kvällarna. Dock kommer det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning att ske på 1890-talet i samband med elektricitetens spridning.

Fortsättning om julen kommer om cirka en vecka – fyra delar innan 24 december. Nu hoppas vi på ”lagom med snö”…

Källor runt julen:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
nibelius.blogg.se
jultradition.se
home.swipnet.se/~w-53648
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
tomtar.bloggparaden.se
egna samtal/intervjuer
postnord.se
expressen.se

intressant.se/intressant