Dinosaurier, även kallade Skräcködlor, här får du mer lättsam fakta, intressant…

Man tror att de första riktiga dinosaurierna dök upp för ungefär 240 miljoner år sedan. De första arkosaurierna, den reptilgrupp som alla dinosaurier hörde till, dök upp i slutet av den geologiska tidsperioden Perm.

Under de 165 miljoner år som följde, utvecklades dessa till en mängd olika sorters djur. Dinosaurier (Dinosauria), även kallade Skräcködlor, är en stor grupp reptiler som tillhör gruppen härskarödlor (Archosauria) och som oftast behandlas som en överordning.

De flesta utvecklingslinjer av dinosaurier dog ut i och med den omfattande massdöd som inträffade för cirka 65,5 miljoner år sedan. Det finns olika sätt att dela in dem på. Det finns köttätare och det finns växtätare. Det finns dinosaurier med hårda svansar eller mjuka svansar. Men oftast delar man in dem efter vilka höftben de hade. Fågellika eller ödlelika.

När man först skulle beskriva dinosaurierna trodde man att de såg ut som stora ödlor eller krokodiler.
De fick därför namnet dinosaurier, vilket betyder ”fruktansvärda ödlor”. Nu vet man att de var smidiga djur. Många gick på två ben och var väldigt snabba.

Här kommer exempel på några dinosaurier:

Tyrannosaurus Rex – Jättestor köttätare,på bild, en fjäderklädd kadaverätare (12 meter). Det här var en av de största rovdinosaurierna som blev även fem meter hög och kunde väga upp till nio ton. Forskarna blir alltmer övertygade om att Tyrannosaurus rex mest liknade en förvuxen höna – och levde på döda djur. Cirka 27 km/h var T. rex toppfart. Brittiska undersökningar visar att benen i foten skulle brista om djuret sprang fortare.

Diplodocus – Långhalsad växtätare (27 meter). De är ett släkte dinosaurier som levde i Nordamerika under senare delen av jura, för 150 miljoner år sedan.

Stegosaurie – Växtätare med plattor på ryggen (6-9 meter). Dess hjärna är inte större än en valnöt.
De stora benplattorna på rygg och stjärt var ett effektivt försvar mot rovdinosaurier.

Spinosaurus – Det här är den allra största rovdinosaurien som hittats. Den fanns i Nordafrika och blev upp till 17 meter lång. Det tre meter långa, krokodil-lika huvudet, är större än någon annan dinosauries huvud. Nya rön visar att den troligen är den enda dinosaurien som levde nästan helt i vatten. I motsats till de andra stora rovdinosaurierna åt Spinosaurus främst stora fiskar. Den fångade också flygödlor och mindre dinosaurier i närheten av vatten.

Triceratops – Växtätare (9 meter). Släkte med stora, behornade dinosaurier funna i Nordamerika, där den tros ha levt vid slutet av Kritaperioden för 67 – 65 milj. år sedan. På bild.

Fortplantning?
Dinosaurier dansade sig till sex. Inte ens de glupska rovdinosaurierna var för fina för upphetsande förspel. Paleontologer har studerat förstenade skrapmärken i västra Colorado och deras studie visar att de tvåbenta rovdinosaurierna, theropoderna, ägnade sig åt en parningsdans som skakade världen före själva fortplantningsakten. Dinosaurierna lade ägg. Fynd visar att många dinosaurier byggde bon (i många fall till och med kolonier) för äggläggning.

Utdöendet?
Man har länge tvistat om vad som fick så många organismer att dö ut för 66 miljoner år sedan. Utdöendet tycks i varje fall för de dinosaurier som inte var närmast släkt med dagens fåglar ha varit närmast ögonblickligt i ett geologiskt tidsperspektiv. De mest omhuldade hypoteserna har varit den kollision med en asteroid som det finns avtryck efter vid Mexikanska golfens kust, och de väldiga vulkanutbrott som ägde rum i Deccan-området i nuvarande Indien.

Möjligen kan nu de forskare som företräder dessa två hypoteser komma att enas om en gemensam teori. Även om vulkanutbrotten tycks ha börjat något innan kollisionen ägde rum, så kan de chockvågor som fortplantade sig genom jordklotet ha ökat på eruptionen i så hög grad att dess verkningar kan ha i hög grad bidragit till den ”katastrof” som förmodligen möjliggjort vår mänskliga existens.

Fynd på senare år?
En 200 miljoner år gammal dinosaurie hittades i Wales 2014. Nu har dinosaurien fått sitt namn: Dracoraptor hangann. Dinosauriefyndet är Storbritanniens äldsta från Jura-perioden och även ett utav världen äldsta från den tiden. Under Jura hade Wales ett varmare och fuktigare klimat. När Dracoraptor hanigani levde åt den troligtvis kött och hade en lång svans för att balansera sin 2 meter långa och 70 centimeter höga kropp. Fyndet publicerades i PLOS One. Visas på bild ovan.

Bilden är över utgrävningar av fynd.

Källor:
ungafakta.se
sv.wikipedia.org
nrm.se
ne.se
illvet.se
fof.se

Mer om människans ursprung, en Rudolf-människa, en Denisovan…

Enligt en del teorier uppstod universum genom den ”stora smällen” för mellan 10 och 25 miljarder år sedan. Teorier som kan stämma. Man beräknar att jorden är 4,6 miljarder år gammal. Det dröjde länge innan liv uppstod. Med nutida teknik kan man få ut mycket av de fynd man upptäcker. Denna kallas då – Rudolfmänniskan (Homo rudolfensis) och är benresterna från fynd KNM ER 1470, varför den ibland också kallades 1470-människan. Relationen mellan Homo rudolfensis och den samtida Homo habilis är oklar och omstridd.

Redan på 1970-talet hittade man en skalle från vad vissa paleontologer gav namnet homo rudolfensis och de menade då att fanns ytterligare en art av människosläktet. Inte förrän det nya fyndet dök upp verkar det som om man kan acceptera att det faktiskt fanns ytterligare en art.

Det första fyndet hittades av Richard Leakey, son till Louis och Mary Leakey, man fann 1967 i en stor samling fossil öster om floden Rudolf i norra Kenya. Över 40 Australopitheciner och många stenverktyg hittades på denna plats, i Koobi Fora vid Turkanasjön i Kenya. Vad som gör detta fynd så intressant är att det återfanns under ett 1 meter tjockt lager av vulkanisk aska.

Sjön hette tidigare Lake Rudolf, vilket har gett Rudolfmänniskan dess namn. Man beräknar åldern på fynden till mellan 1,8 och 2,5 miljoner år. Nya fynd upptäckta 2007 och 2009 presenterades i 8 augusti 2012 i en grupp ledd av Leakey. Fynden är från ett ansikte och två käkben med tänder och stärker hypotesen om Rudolf-människan som en separat underart. Det är ändå inte klart att så är fallet, eller om fynden bör klassificeras som homo habilis.

De nya fynden i norra Kenya sägs visa på att en av våra tidigaste släktingar levde sida vid sida med en annan människoart. Fynden, där man analyserat skallrester från norra Kenya, betyder att vi sannolikt måste rita om vårt stamträd.

Storleken på den nya, gamla människan?
H. rudolfensis blev ca 155 cm lång och hade en hjärnvolym på mellan 600 och 800 kubikcentimeter. De starkt byggda människorna utvecklade ett starkt bett, för att kunna anpassa sig till miljön som ofta förändrades. Ett starkt bett var en förutsättning för att under torka kunna byta till hårdare födotyper. H. rudolfensis antas redan då ha utvecklat verktygskulturer. Med skarpkantade stenar kunde de då skära upp kadaver och kroppar och därmed erövra helt nya näringskällor. En del forskare tror att H. rudolfensis lämnade Afrika och spred sig vidare. Karta över Kenya, inringat för fynd – H. rudolfensis.

Ansiktet verkade vara av en ung, en teammedlem. Experten Fred Spoor, beskrev ansiktet som ”oerhört platt”, med en rak linje från ögonhålan till framtand. De käkben som verkade matcha var också kortare och mer rektangulära än kända H. habilis prover. Den första människan av sorten Homo var just Homo habilis. Att Afrika har haft en central position för människans ursprung är svårt förneka, och det kan vara Rudolf-människan som skulle kunnat uppehållit sig i södra Europa och sedan återinvandrat till Afrika som i viss mån skulle kunna bryta mönstret!

2010 kunde man med DNA-teknik visa att en liten skelettdel från ett fynd i Sibirien visa att ytterligare en människoart funnits på jorden så sent som omkring 40 000 år sedan. Eftersom även neandertalarna och rester av Homo erectus fanns kvar då levde alltså fem människoarter sida vid sida vid denna tid! Andra rön från 2012. För ca 50 000 år sedan fanns människor i Europa och Asien: i öster fanns Denisova-människorna, mörkhyade, brunögda och med svart hår, som så småningom dog ut. Bild Denisovar överst.

För några år sedan upptäckte en forskargrupp att den lilla flickan från Denisova tillhörde en tidigare helt okänd sorts människa. Ryska arkeologer hade hittat en liten benbit av ett lillfinger och två kindtänder i en grotta i södra Sibirien. Men det var dna-analyserna som visade att det var en flicka och att hon varken tillhörde neandertalarna eller oss moderna människor. Hon var något helt annat. Det enda fynd som säkert har gjorts är de ovan från en grotta i Altaibergen.

Minst en gång har en Denisovamänniska och en modern människa fått barn tillsammans. Sannolikt i Sydostasien. Dna-spåren antyder att det var en manlig Denisova och en kvinna från vår sort. Ättlingar till detta barn lever fortfarande på Papua Nya Guinea. Där består nutida människors dna till omkring 6 procent av Denisova-dna.

Slutligen av detta spännande är vad förkortningarna betyder. Homo habilis – kallad Den händiga människan. Homo sapiens – kallad Den kloka människan. Benämningen på oss, moderna människor. Neanderthalare och Cro-Magnon tillhör även de Homo sapiens.

Källor:
sv.wikipedia.org
Vetenskapsradion
(Sveriges Nyheter)
ne.se
getsemane.se
larshammaren.se
dn.se