Hur kan man gifta sig med en dömd mördare? Jenny Curpen fann sin – Peter Madsen, som försökte fly…

Det finns en form av fenomen där kvinnor dras till ”farliga män”, kriminella, och många av oss förstår inget. När brottet i fråga var så bestialiskt? Vem är då denna Jenny?

Jenny Curpen, är 39 år och enligt källor – född 9 juni 1981, konstnär och aktivist, kommer från Moskva, men lämnade Ryssland 2012. Hon blev beviljad asyl i Finland, bott där sedan nästan tio år tillbaka i staden Salo, där hon startade en konstnärsstudio 2016. Samma år blev hon medlem i den finska staden Salos konstnärsförbund.

Tillsammans med sju andra medlemmar ingår hon i förbundets utställningskommitté. Hon har berättat för brittiska BBC att hon deltog i upplopp med vänsterextrema National Bolsheviks, och att hon greps av rysk polis innan hon flydde landet. Som journalist, brukade hon skriva för den ryska oppositionssajten Grani.ru, som stängdes ned av staten, säger hon.

Tidiga år?
Efter att ha gått ut gymnasiet i Moskva 1996 riktade Curpen in sig på arbete inom kultur och media. 

Som 16-åring började hon göra illustrationer åt bokförlag, vilket följdes upp av flera andra uppdrag som illustratör, däribland för den rysk-tyska barntidningen ”Schrumdirum”. Hon har också varit verksam inom teater samt jobbat i flera år som journalist för bland annat den ryska oppositionssajten Grani.ru, enligt hennes cv.

Kort om mördaren Madsen?
Minns ❤ den svenska journalisten Kim Wall som mördades ombord på Peter Madsens egenkonstruerade ubåt. Hon var där för att intervjua den välkände hobbyingenjören Madsen till en artikel. I april 2018 dömdes han till livstids fängelse för bl.a. mord. Peter Langkjær Madsen, ibland kallad Raket-Madsen, född 12 januari 1971 i Sæby i Høngs kommun på Själland i Danmark, är en dansk konstruktör och entreprenör.

Mördaren har kallats psykopat och dömdes 2018 till livstids fängelse för bland annat mord. Han avtjänar sitt straff i Herstedvester Fængsel. Efter hans gripande 2017 skilde sig Madsens fru från honom.

Giftermål?
Den 18 december 2019 reste Jenny Curpen till Köpenhamn. Dagen efter gifte hon sig med den livstidsdömde mördaren i samband med ett två timmar långt besök i fängelset. De ska ha haft brevkontakt.
Efter att relationen offentliggjorts har hon möts av hat. Själv möter hon de kraftiga reaktionerna med lugn.

”Jag oroar mig inte för mitt rykte, mitt svar är att jag riskerar mitt rykte varje sekund som jag inte säger vad jag tycker. Jag älskar och respekterar min make, jag är stolt över honom och hans 49 år av hans professionella liv utom en enda dag som var och alltid kommer att förbli en tragedi. Min make begick ett hemskt brott och han är straffad för det”, skriver hon själv på Facebook.

I augusti avslöjades det att Peter Madsen genom en Facebooksida som administrerades av personer utanför fängelset sökte brevvänner. Under hösten tog Jenny Curpen kontakt med Peter Madsen, vilket senare ledde till att de blev ett par. Hon är bara en av många kvinnor som flockats kring den bestialiske mördaren och besökt honom i fängelset. En kvinnlig kriminalvårdare fick dessutom sparken efter att ha inlett ett förhållande med Madsen.

Curven?
”Som konstnär är jag intresserad av liv, natur, ljus, teater, musik som en källa till livliga intryck och inspiration. Jag är intresserad av att använda olika färger och ovanliga material och tekniker, med olika kombinationer av det. Jag är mest attraherad av grafik och grafisk design, eftersom det är en av de ljusaste verktygen för kommunikation mellan människor. På jobbet använder jag bläckpenna, akvarell, gouache, akryl, collagetekniker.”

Intressen?
Även bokstäver, kalligrafi, typografi, konst, poesi och teater.

Den ryska delen?
Jenny flydde från Ryssland, som politisk aktivist, och blev utsatt för förföljelse efter att ha deltagit i demonstrationer mot Vladimir Putin 2012. Hon kom med sin man och även han, aktivist, Alexei Deviatkin, och de har två småbarns-söner – numer skilda.

Läst om henne:
”Alltså hennes instagram är helt sjukt, hon kallar sig ”Mrs Madness”, ”Madness family”, har döpt sin yngsta son till Peter och hon lägger upp bilder och taggar dem med saker som #dismembered. Jag hittar inte orden… herrejävlar vilken tokfan.” Att folk hatar henne är väl närmast något hon borde förstått.

---

Dagens nyhet om ett rymningsförsök av Madsen, 20/10-20.
Madsen tog gisslan vid flyktförsök – vid 10-tiden med en psykolog och  greps senare, tre timmar nämndes. Han hade något som ett form av bälte på sig (bombbälte, troligen ofarligt) samt en pistol eller attrapp. Han ska ha nått 500 meter, där gömde han sig i en skåpbil.

Fängelset är det högst säkerhetsklassade fängelset i Danmark. På 40 år har ingen lyckats ta sig ur fängelset, rapporterar TV4Nyheternas reporter Terese Cedergren. Det kommer att få tuffa konsekvenser menar, Aftonbladets nyhetskolumnist, Oisin Cantwell. ”Det ska inte kunna vara möjligt” Förhandlingsexpert Lars-Johan Åge berättar hur man tvingades lugna ner situationen. Denna otäcka Madsen!

Se från TV4 tidigare.

https://www.tv4.se/efter-fem/klipp/s%C3%A5-lyckades-peder-madsen-rymma-ur-danmarks-h%C3%A5rdast-bevakade-f%C3%A4ngelse-13298273

Källor:
knife.media
catalysti.fi
kuvittajat.fi
facebook.com
expressen.se
sv.wikipedia.org
graziadaily.co.uk
dagbladet.no
bbc.com
tsn.ua
mk.ru
wonderzine.com

Blogginlägget nedskrivet 24/1-20.

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Ubåtsvrak funnet på Östersjöns botten, ryskt med 48 man som inte återfunnits…

Jag läste om en saknad ubåt och – nyfiken undersökte jag efter artiklar om vad som hänt denna – på Östersjöns botten. Det gäller en sovjetisk som hade återfunnits, sprängd i större bitar, sydost om Öland. På hösten 1941 lämnade flera ryska ubåtar sina hemmabaser för att patrullera i Östersjön. Flera av dem återvände aldrig.

Vraket ligger i den så kallade Wartburgmineringen, som lades ut av Tyskland på internationellt vatten, men i svensk ekonomisk zon. Mycket talar för att det är ubåten S-6 , i alla fall en s-modell, som har hittats och med 48 man ombord. Den lämnade Tallinn den 6 augusti 1941 för att operera i våra östra vatten och varit saknad sedan dess. Fyndet var under hösten 2012.

Man vet inte vad som har hänt med ubåten, men misstänker att den har sprängts av en mina. Ubåten patrullerade Östersjön under andra världskriget och en lucka i ubåten visade sig vara öppen, vilket skulle kunna ge en fingervisning om vad som hänt när den förliste. Dåtidens ubåtar gick vanligen i ytläge i syfte att snabbt förflytta sig och/eller för att ladda batterierna. U-läge intogs när de själva skulle attackera ett fartyg eller när de var jagade.

Kommendörkapten Christian Allerman (på vårt försvar) har sagt att ubåten var bestyckad med uppskattningsvis 20 torpeder och dessutom granater. Mycket talar därför att ubåten gick i ytläge rakt in i mineringen och där sprängdes av en mina. Vraket bröts sönder i två huvudsakliga bitar – förskepp och akterskepp. Förskeppet ligger cirka 20 meter norr om akterskeppet. Aktersektionen är cirka 40 meter lång och på sandbottnen bredvid ligger ett torpedliknande föremål. HMS Belos kameror har också fångat ubåtens kanon där det finns en rysk text samt Hammaren och Skäran.

Tidigare har flera andra krigsförlista sovjetiska ubåtar hittats av svenska civila eller militära dykare. En svensk marininspektör, Jan Thörnqvist, har i ett handbrev informerat sin ryska motsvarighet, amiral Viktor Viktorovitj Tjirkov om fyndet för att ge efterlevande och den ryska marinen möjlighet att genomföra en minnesceremoni på platsen vilken ska betraktas som en krigsgrav.

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade om fyndet, vilket i sin tur gav eko också i de nordiska grannländerna, europeiska medier samt USA och Ryssland. Den engelskspråkiga publikationen Moscow Times hade med nyheten på löpsedeln. Detta är det troliga fyndet av S-6.

Minerade i Juminda, 30.8.41, Estland, är också en nämnd möjlighet. Enligt en annan tidigare källa kan den vara sänkt av tyskt bombflyg, position Kihelkonna (numer kommun i Estland).

Havsbotten i Finska viken mellan Kallbådagrund och Cape Juminda är en enorm kyrkogård, med cirka 12 000 människor på havsbotten från kriget. En otäck historia, en av flera från kriget.

Källor:
sverigesradio.se
forsvarsmakten.se
nyheterna.net
blogg.forsvarsmakten.se
(Sveriges Nyheter)
battleships-cruisers.co.uk
svd.se

 

Karl Dönitz, nazisten bakom krigets otäcka Laconia-order…

Mannen bakom order som var helt inhumana. Nazisten bakom var – Karl Dönitz, född 16 september 1891 utanför Berlin, död 24 december 1980 nära Hamburg, var en tysk sjömilitär. Han var chef för tyska ubåtsvapnet 1935-1943 och blev storamiral 30 januari 1943. Han var Nazitysklands president 1 maj-23 maj 1945 och därmed det sista statsöverhuvudet i Tredje riket. Han erhöll Riddarkorset med eklöv av Järnkorset 1943. Dönitz lär inte betyda folkliga ”döskalle” även om likheter finnes.

Dönitz tog värvning som matros i den tyska kejserliga flottan 1910. Under första världskriget tjänstgjorde han vid marinflyget och senare vid ubåtsflottan. Dönitz togs till fånga av britterna, när hans ubåt sänktes utanför Malta i oktober 1918. Han släpptes dock tämligen omgående och sändes hem till Tyskland. 1920 fick han titeln torpedbåtsinspektör. Dönitz inträdde dock aldrig i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet. 1936 fick han ansvaret för det nya ubåtsvapnet.

Han steg snabbt i graderna; slutligen storamiral 30 januari 1943. Dönitz hade varit tämligen okänd i politiska kretsar under andra världskriget. Trots detta hade Hitler f.ö. utnämnt honom i sitt politiska testamente, till sin efterträdare som Tysklands statsöverhuvud.

Han lade upp strategin för ubåtskriget, och ju längre kriget led, desto mer satsades på kriget under vattenytan, vilket till slut ledde till en totalt oinskränkt ubåtskrigföring. Dönitz utfärdade en order om att alla neutrala fartyg som vistades inom vissa av Nazitysklands operationszoner skulle sänkas utan förvarning.

I Nürnbergprocessen anklagades och åtalades Dönitz för planerande av anfallskrig, brott mot freden och krigsförbrytelser. Tyngdpunkten i åklagarsidans bevisföring låg på att Dönitz skulle ha brutit mot sjökrigets allmänna lagar och bruk. Den 17 september hade han undertecknat den s.k. Laconia-ordern, som var uppkallad efter det brittiska passagerarfartyget RMS Laconia.

I september 1942 förde fartyget bland annat 1800 italienska krigsfångar och 80 civilpersoner, när det utanför Afrikas kust torpederades av en tysk ubåt. Ubåtskaptenen insåg sitt misstag och påbörjade en räddningsaktion. Tyska ubåtar samt fartyg tillhörande den tyskvänliga franska regeringen i Vichy försökte närma sig RMS Laconia, men attackerades då av amerikanskt bombflyg.

Denna reaktion från de allierade föranledde Dönitz att utfärda – Laconia-ordern och i korthet gällde då följande omänskliga ”regler” att följa:

1. Inga som helst försök får göras att rädda personer ombord på sänkta fartyg, och detta innefattar även upplockandet av personer i vattnet, att placera dem i livbåtar, att räta upp kapsejsade livbåtar samt att överlämna mat och vatten. Räddning går tvärtemot krigföringens mest elementära krav på tillintetgörande av fientliga fartyg och besättningar.
2. Ordern att ta hand om alla kaptener och maskinchefer från fientliga fartyg är fortfarande i kraft.
3. Skeppsbrutna människor skall räddas endast om deras upplysningar är betydelsefulla för ubåten.
4. Var hårda. Kom ihåg att fienden inte tar hänsyn till kvinnor och barn när han bombar tyska städer.

Åklagarsidan gjorde gällande att denna order i princip var en uppmaning till mord. Dönitz försvarsadvokat menade att denna anklagelse var oriktig och sökte argumentera för att hans klient inte överskridit gränserna för krigets lagar. Dönitz dömdes till 10 års fängelse, bl.a. för att ha beordrat och organiserat ett oinskränkt ubåtskrig.

Efter att ha frigivits från Spandaufängelset i Berlin den 1 oktober 1956 utgav han 1958 sina memoarer ”Mein wechselvolles Leben” samt ”Zehn Jahre und Zwanzig Tage”, det vill säga tio år som ubåtskommendör och tjugo dagar som Tysklands statsöverhuvud. Memoarerna är delvis en tillbakablick på den tyska nazitiden.

Karl Dönitz drabbades av en hjärtattack/ infarkt den 24 december (julafton) 1980 och dog omedelbart, 89 år gammal.

Källa:
en.wikipedia.org
*kontroll av olika källor
finns – alltid med*

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om Laconia order, Karl Dönitz, nazist, tysk, Riddarkorset, Tredje riket, ubåt, Nürnbergprocessen, Spandau, krig, fakta, död, historia, andra världskriget,