Vad är luft och – det vi andas – och en del okänt kanske…?

Vi behöver syre för att andas, det vet vi, mer info om alla frågetecken. I jordens barndom fanns det inget syre alls i atmosfären. Det finns teorier om att den minskande syrehalten också var en orsak till dinosauriernas utdöende. Luften innehåller ett antal olika gaser som inte går att särskilja med blotta ögat.

In på 1700-talet trodde man att luft var ett av de mest grundläggande ämnena. I alkemin hade luft en så hög status (tillsammans med de andra förmodade urämnena vatten, eld och jord) att få ifrågasatte om den luft vi andas verkligen bara är ett enda ämne. Oj.

Innehåll av luften:
Här följer en lista på de gaser som luften innehåller:

1. Kväve: 78 %
2. Syre: 21 %
3. Ädelgaser: <1 %
4. Koldioxid: 0,035 %
5. Ozon: 0,0001 %

Ex. av ovan ingående, ett antal andra gaser i små mängder; neon (0,002 procent), helium (0,0005 procent), metan (0,0002 procent) och krypton (0,0001 procent).

Air – Johann Sebastian Bach
https://www.youtube.com/watch?v=rrVDATvUitA

Vanligaste gasen i vår luft?
Kvävgas (N2) är alltså den vanligaste gasen i luften. Ozon (O3) är en gas som är livsviktig för oss. Den finns normalt i ozonlagret på 15-30 km höjd över markytan. Ozonet bildas genom att syrgas träffas av UV-strålning som bryter upp dess bindning och två ensamma syreatomer blir kvar. Dessa ozonmolekyler fångar sedan upp ännu mer – av den farliga UV-strålningen från solen, och hindrar den på så vis från att nå ned till jordytan. Utan ozonlagret hade många organismer på land haft svårt att överleva, eftersom UV-strålningen kan ta sönder viktiga molekylerna i cellerna.

Faktabiten:
När vi vilar andas vi omkring 6 liter luft i minuten. Springer vi fort stiger det till det tiodubbla, eller till och med det tjugodubbla om vi är vältränade. Under ett liv andas en genomsnittlig människa in och ut ungefär 400 miljoner liter luft.

Syre är universums tredje vanligaste grundämne, endast överträffat av väte och helium. Syre bildas främst i tunga stjärnor genom alfaprocessen, fusion av en kolkärna och en heliumkärna. Syre är den största grundämneskomponenten i jordskorpan, 49 % av dess massa utgörs av syre.

Syre är även den näst största komponenten av hela jorden (28 % av massan), den största komponenten i oceanerna (86 % av massan) samt den näst största komponenten av atmosfären (20,947 % av volymen), efter kväve.

---

Syre beskrevs första gången vetenskapligt av den polske alkemisten Michael Sendivogius under slutet av 1500-talet. Han kallade gasen som avges av uppvärmt salpeter för ”livets elixir”.

Syre upptäcktes mer kvantitativt av den svenske apotekaren Carl Wilhelm Scheele någon gång före 1773, men upptäckten publicerades inte förrän efter att Joseph Priestley den 1 augusti 1774 upptäckte vad han kallade deflogistoniserad luft (flogiston). Priestley publicerade sina upptäckter 1775 och Scheele 1777, varför Priestley ofta ges äran för upptäckten. Både Scheele och Priestley producerade syre genom att värma upp kvicksilver(II)oxid.

---

Rekord?
Ulf Dextegen, född 1960 – satte svenskt rekord i statisk andhållning (apnea) på 8 min 43 sek på Åland den 31 januari 2009. Ulf är en svensk fridykare som har vunnit SM Guld 2008, 2009, 2011, 2012 och 2013 och VM-brons 2009 och 2011. Hans personliga rekord på träning är 9 minuter och 11 sekunder.

Njut av frisk luft nu, du läsare. Till musik 🙂

Källor:
naturvetenskap.org
alltomvetenskap.se
sv.wikipedia.org
youtube.com

❤
COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 25/5-21

Är du som en fisk i vattnet? Och kan en fisk praktiskt sett drunkna…?

Frågan kan te sig märklig, men i vår värld finns mycket av känt och okänt, så en förklaring om fiskarna vars element är vatten. Fiskar är – beroende av syre som de tar upp från vatten via gälarna. Om de hamnar på torra land fungerar inte detta och de kvävs. Så korrekt är det att de kan kvävas – till döds eftersom fiskar inte andas luft (eftersom de inte har lungor). Istället använder fiskar gälar för att utvinna syre de behöver från vattnet.

Fiskar använder alltså gälarna för att ta upp syre – ur det omgivande vattnet, medan landlevande ryggradsdjur använder sina lungor och även – vattenlevande djur med lungor, som valar, delfiner och sköldpaddor.

Från gälarna leds syret ut i blodet, liksom det hos däggdjur gör från lungorna. Fiskarna är med andra ord beroende av att det finns syre i vattnet, så om syrebrist uppstår riskerar fiskarna att kvävas. I våra egna vatten händer det till exempel vid föroreningar eller under varma och lugna perioder av sommarhalvåret, då strömmar kan göra att en bukt eller en vik får bara små mängder syrerikt vatten.

Det finns dock fiskar som tack vare särskilda organ även kan ta upp syre ur luften. De tar luft från ytan via antingen ett system av organ i munhålan eller delar av tarmsystemet. Ålar kan faktiskt till och med ta upp syre via huden. Men va? När en ål inte längre befinner sig i vatten stänger den gälarna för att de inte ska torka ut. På så vis kan en ål vid fuktiga och kalla förhållanden leva i flera dagar på land. Och – kvävning också då om syrehalten har utarmat.

Inomhus?
Om ditt akvarium inte har någon syrepump ex. kan du märka om din sällskapsfisk spenderar mycket tid med att ta luft från vattenytan. Om detta händer, är det mycket möjligt din fisk söker en källa för syre. Man bör byta vatten, tror det är ca 25% emellanåt (3:e vecka?) om man ej för tillfället har pump. Läs på OM.

Svaret på frågan i titeln är alltså – ja, den kan drunkna.

Själv är jag mer som en padda i vatten, en som simmar dåligt. Men syre får jag då jag är över ytan. 🙂

Källor:

natgeo.se – bibblansvarar.se

universalclimate.com
sv.wikipedia.org