Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Vad betyder att man är svensk? När är man svensk?

sverigesflagga

Inte bara Fredrik Lindström är intresserad i ämnet läste jag och svaren varierar, allt beror på vad vi syftar på. Jag hade ett samtal nyligen med en granne som handlade om tillhörighet. Jag fick frågan, när är man svensk, vad krävs? Faktasök och jag fann med mångkulturen att frågan ej är så lätt svara på. Men såhär är det, en stor sak, men i bloggform 🙂

Först vår utbredning – Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i nordväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Nu är vi ca 10 miljoner invånare.

Ordet – svensk (om person) som har svenskt medborgarskap. Frågan blir vad du behöver?
För att bli svensk medborgare ska du, enligt Migrationsverket:
kunna styrka din identitet.
ha fyllt 18 år.
ha permanent uppehållstillstånd (PUT), uppehållsrätt eller uppehållskort.
ha uppfyllt kraven för hemvist (bott i Sverige en viss tid)
ha levt ett skötsamt liv i Sverige.

sverigekulökarta

En annan sida. Vi svenskar är personer som på ett eller annat sätt har en anknytning till landet Sverige och/eller språket svenska. Svenskar kan till exempel definieras som en folkgrupp med huvudsakligen germanskt ursprung, som svenska medborgare eller de som talar språket. Svenskar kan också vara de som bor i Sverige eller haft Sverige som eget eller föräldrarnas uppväxtland.

Vad som delas av många i Sverige är intresset och närheten till naturen. Allemansrätten är en lag som gör det möjligt att röra sig fritt ute i svenska naturen, oavsett vem som äger marken. Just naturen och allemansrätten är en viktig symbol för den svenska identiteten. Sverige har också en viktig och framträdande roll i det internationella miljöarbetet.

Sett till etnisk bakgrund så kommer svenskar från början från de germanska folkslagen. Idag har svenskarna många olika ursprung. Detaljerat – ett indoeuropeiskt och germanskt språk som pratas av omkring tio miljoner människor, främst i Sverige men också i delar av Finland. Det svenska språket är likt både norska och danska och de flesta inom dessa tre länder kan förstå varandras språk.

Ungefär 60 procent av alla svenskar är medlemmar i den kristna Svenska kyrkan. Men det är ganska få som regelbundet firar gudstjänst i kyrkan. Cirka 45 procent av de barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan.

Fredrik Lindström har uttryckt om sitt ”intresse för svensk mentalitet”. Hans svar:
”Ja, dels kommer väl intresset från att jag är själv är svensk, så det finns väl naturliga orsaker till att vara intresserad av det ämnet så att säga.

Till exempel finns det ett institut som heter Världsvärderingsinstitutet som kartlägger värderingar över hela jorden. Där finns det två staplar som vi ligger längst ut på. Den ena stapeln går mellan tradition och rationalism. Där ligger svenskarna längst ut på den rationella sidan. Vi tror inte på gud och tänker inte på våra förfäder och om våra föräldrar hamnar i ekonomisk knipa tycker bara 10 procent av oss att det är vår plikt att skjuta till pengar för deras skull.

Klokare? Vi vet vad som krävs, förr nämnde man ex att två, tre generationer bakåt skulle vara födda i Sverige etc. Vad vi idag är känt för kan man fråga de som kommit hit. Men våra rättigheter, friheter är det största tror jag alla tycker.

Historiskt?
Begreppet svenskar som beteckning för ett folk var en vidareutveckling av folknamnet svear, där ordet svensk var adjektivformen. Svearna (svioner) omnämns redan i Tacitus verk Germania som skrevs omkring år 98. Namnet åsyftade under vikingatiden och större delen av medeltiden endast invånarna bosatta i Mälarlandskapen.

Igår, 14/7, Victoriadagen såg vi från Öland firande av vår prinsessa och man kan nog säga man fick med både svenskhetens traditioner och mångfald! Vickan kan man bara gilla, royalist eller ej

Källor:
arbetarbladet.se
informationsverige.se
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
migrationsverket.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,


Erik Axel Karlfeldt, poesi och kvinnor var stora intressen…

karlefeldt

Erik poet och – kvinnotjusare. Erik Axel Karlfeldt, ursprungligen Eriksson, född 20 juli 1864 i Karlbo i Kopparbergs län, död 8 april 1931 i Stockholm, var en svensk poet och författare. Han föddes i Tolvmansgården i Karlbo by i Folkärna socken i sydöstra Dalarna. Hans far var bonden Erik Eriksson från Jularbo och hans mor var Anna Jansdotter från Hyttbäcken norr om Karlbo; efternamnet Karlfeldt togs senare. 1878 började han på Västerås högre allmänna läroverk. I skolan hörde han till de bästa bland klassens femton pojkar och han var medlem i skolans litterära förening. Sommaren 1882 fotvandrade han genom Dalarna.

På hösten 1884 träffade han en ung flicka, Anna Bolling, dotter till gymnastikläraren, och förälskade sig i henne. Efter hans examen träffades de inte mer men hon verkar ha tjänat som inspiration till många av hans romantiska dikter. Under sommaren 1895 färdigställde Karlfeldt sin debutbok, Vildmarks- och kärleksvisor, som blev ett fiasko med endast ett par hundra sålda exemplar.

Under sommaren 1888 arbetade han som informator hos Krylbos provinsialläkare. Dessa åren präglades av fattigdom och jakt på pengar för överlevnad. Karlfeldt skrev till Aftonbladets 1888 och bad om anställning som journalist. Han fick en försöksanställning på tidningen, även hjälp för att slutföra studierna. I samband med anställningen bytte den unge studenten efternamn till Karlfeldt.

1891 publicerades fyra av hans dikter i tidningen Svensk tidskrift, för första gången under Karlfeldts eget namn. Hösten 1893 tillträdde Karlfeldt en tjänst som lärare i svenska, engelska och tyska, på Djursholms Enskilda Läroverk, mot en lön på 1 200 kronor om året. Skolan var en samskola med både manliga och kvinnliga elever och Karlfeldts trevliga uppförande mot skolans kvinnliga elever verkar ha gett upphov till skvaller. Till följd gjorde detta att Karlfeldt fick i uppgift att lämna skolan, troligen helt oskyldig.

Folkhögskolan i Molkom leddes av rektor Mauritz Tisell som var gift med den då 39-åriga Mina Tisell. Äktenskapet var olyckligt och barnlöst och hon vantrivdes i lilla Molkom. Hon var bekant med Selma Lagerlöf och läste Heidenstam. Hon och den nye svenskläraren Karlfeldt blev goda vänner, något som har lett till en situation där Karlfeldt i april 1896 ansåg sig ha anledning att avsluta tjänsten. Vid avfärden från Molkom kom fru Tisell till järnvägsstationen och gick ombord på tåget; hon inhämtades i Deje av sin make och återfördes till Molkom. Var något på gång?

Vad som har skett är det ingen som vet exakt, ingen av de tre inblandande har skrivit några brev om saken eller gjort några kommentarer. Däremot är det klart att rektorsparet separerade i maj 1896 och att Mina Tisell då flyttade till sin mor i Stockholm och – drygt tio år efteråt var hon bosatt i Stockholm i samma hus som Karlfeldt; att de två har mötts verkar oundvikligt. Dikten Irina anses handla om Mina Tisell. 1898 publicerades Fridolins visor och andra dikter. I den har Karlfeldt skapat Fridolin, sitt poetiska alter ego, en bondson som har studerat men blivit bonde och som skriver dikter på lediga stunder, en blandning av odalbonde och kulturmänniska.

Efter en resa till Italien blev han inneboende hos Mathilda von Düben och – ve och fasa –  på våren 1902 inledde han ett sexuellt förhållande med familjen Dübens hembiträde Gerda Holmberg. I augusti 1903 födde Gerda sonen Folke. Från Karlfeldt kom en bukett rosor, men han verkar inte ha varit intresserad av att erkänna förhållandet genom att gifta sig, däremot tog han det ekonomiska ansvaret. Då hade han nämligen träffat Aagot Lidforss, född 1876, maka till advokaten Erik Lidforss. Under 1903 verkar de ha inlett ett förhållande. Hon kände till att Karlfeldt gjort Gerda Holmberg med barn och hjälpte till att hitta en fosterfamilj i Stockholm till Folke.

Sommaren 1905 reste Aagot Lidforss till Schweiz för att föda sitt och Karlfeldts barn men förlossningen blev komplicerad och barnet dog vid födseln. Genom olika omständigheter fick Erik Lidforss reda på sanningen och Aagot valde att avsluta förhållandet med Karlfeldt.

Sitt ansvar för Gerda Holmberg tog han genom att anställa henne som sin hushållerska en tid innan hon flyttade till sin syster. Uppenbarligen har ändå det sexuella förhållandet med Gerda fortsatt eftersom hon i april 1907 födde ytterligare en pojke, Sune. Karlfeldt ordnade en ettrumslägenhet åt henne där hon bodde med Sune. I början av 1913 blev Karlfeldt Svenska Akademiens ständige sekreterare när han efterträdde Carl David af Wirsén.

Han hade en period av jobb och – ensamhet, men umgicks även med en konstnärinna. Och åter till Gerda som i mars 1915 födde en dotter, Anna Blanzeflor. För att inte lysningen skulle väcka uppmärksamhet hade Karlfeldt tillfälligt låtit skriva sig på Södermalm. 1916 vigdes så äntligen Erik Axel Karlfeldt och Gerda Holmberg hemma hos prästen i Katarina församling. På hösten 1916 flyttade hela familjen till en villa på Lidingö, 1917 föddes ännu en dotter, Ulla.

I oktober 1918 flyttade familjen till en femrumslägenhet vid Mosebacke torg. Hans främsta inkomst var lönen från Svenska Akademien på 12 000 kr om året. Han hade även inköpt en stuga i Dalarna där de var på somrarna. Till detta kom också arvoden och honorar. Den sammanlagda inkomsten 1923 var 35 000 kr, 1926 32 000 kr och 1928 – 40 000 kronor.Under hösten 1927 publicerades diktsamlingen ”Hösthorn” som lovordades av kritikerna. Den första upplagan på 5 000 ex. sålde slut på en vecka.

Under vårvintern 1931 drabbades Karlfeldt av bronkit, men efter en frisk period så på natten den 8 april, klockan 00.58 drabbades han av kärlkramp och avled i sitt hem. 13 april gravsattes kistan på Folkärna kyrkogård utanför Krylbo. Efter hans död sålde hans hustru förlagsrätten till bokförlaget Wahlström & Widstrand för 75 000 kronor. I oktober tilldelades Karlfeldt postumt nobelpriset i litteratur, vars prissumma uppgick till 173 206 kronor. Gerda Karlfeldt avled 1981. Hon gravsattes bredvid sin man på Folkärna kyrkogård.

Karlfeldtsamfundet
http://www.karlfeldt.org/

Karlfeldtsgården
http://www.karlfeldtsgarden.se

Källa:
en.wikipedia.org
karlfeldtsgarden.se
karlfeldt.org

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,