Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Nils ”Björnjägarn” Rundgren var en dåtida luffare och svensk bildkonstnär…

Spännande människor, okända för de flesta, har jag nog funnit en utav. Genom en vän som berättade om barndomen så fick jag veta att ”en luffare som sedermera blev känd. Han åkte i gårdarna mest på cykel i Västmanland och gjorde s.k. trådkonst. Han började måla på äldre dagar, det var egendomliga naivistiska figurer. Hans konst finns nog på något museum numera. Han kallades Björnjägaren. Han kallade alla små flickor för lilla Prinsessan.” Visst blir man fascinerad och ”nyfiken”? Jag vill veta mer!

Kanske bildad, kanske berest, kanske med både äventyr och djupa tragedier bakom sig. Svar på tal kunde han också ge. Dräpande, festliga och knepiga repliker kom raskt på svenska men också på tyska och franska. Han är ”känd”, Nils Vilhelm Rundgren, ofta kallad Björnjägaren, född 10 februari 1890 i Augerums församling i Blekinge, död 13 oktober 1971 i Hjulsjö församling Hällefors, var en svensk äkt-naiv konstnär.

Bildkonstnär, trådtjack-luffare, slöjdare. Han tillhörde en fin släkt. Nils och hans tvillingbror fick gå i de allra finaste skolorna, Lundsberg och Solbacka. Rundgren var alltså lärd luffare och filosof men tycktes trivas driva med den s.k. kulturen, kallade alla för ingenjör. Dagen innan sin studentexamen på Lundsbergs skola i Värmland, 20 år gammal, försvann han från skolan för att ge sig ut på luffen. Det sägs att han slängde sina böcker i sjön.

Därpå hade han dragit på luffen per gammal velociped med järnkrok längst bak, där en salt sill brukade hänga. Ibland besökte han sin studiekamrat baron de Geer på Lesjöfors och fick några ringar stängseltråd att sälja till bönderna och lite metalltråd av finare slag att göra vispar och små leksakscyklar av. Någon gång fick han också nya blåkläder. Dem förstörde han omedelbart liksom nutidens ungdom, för att de skulle se begagnade ut.

Som alla luffare tog han diverse korttidsjobb. Alltid pratsam. Han såg bra ut, var kraftig och snabbtänkt. Baron eller greve, kallade han sitt tillfälliga värdfolk. Och fick han mat av en husa, så hette hon överhovmästarinna. Konstverken kallade han själv för lappar. 🙂


Hans bildvärld bestod till största delen av hans favoritmotiv: den abessinska kossan, krokandjur, sotare, lokomotiv, figurer med propellrar på ryggen och ett slags bemannad rymdfarkost som han själv kallade ”tjabovinkel/ar”. Färgskalan är oftast brunröd, grågrön och ibland mörkt blå.

Han levde under väldigt spartanska former i byn Lilla Havsjön i Hjulsjö församling, 10 km väster om Kopparberg i Bergslagen. Sin målarateljé hade han i en gammal manskapsvagn som normalt användes av skogsarbetare som rastkoja. Han tillverkade även en del trådkonst i luffarslöjds-teknik till nyttoföremål, exempelvis vispar, men även till leksaker till besökarnas barn, såsom trehjuliga cyklar, kärror med mera. EB-1565.  Nils Rundgren.

Björnjägaren hade då tidigare som jag tangerat, varit elev vid Lundsbergs skola där han var skolkamrat med Gerard De Geer (Bandybaronen) vid Lesjöfors AB. De Geer lär ha försett Björnjägaren med ståltråd till hans trådkonst till hans död.

På 30-talet erbjöd familjen Ernfrid Hansson honom arbete vid sin gård nära Hällefors. Där bodde han sedan fram till sin död i en skogskoja. Han målade där sina tjugofemörestavlor på kartong från packlådor. Det var sällsamma motiv, han handskades suveränt med tingens ordning.

Läste. ”En god vän beställde en älg, lämnade in en stor masonitskiva. Vi kom för att avhämta konstverket. Det var en väldig abessinsk ko. ”Men”, sa min vän, ”jag beställde ju en älg”. ”Asch!” fnös Björnjägarn, ”såna där satar springer det ju omkring överallt här!” Rundgren hade rätt, abessinska kor sågs inte i skogarna av nyktert folk. På slutet blev han berömd, fick betalt för sina märkliga kor.

Två år innan han avled, 1969, ställdes hans konst ut på Liljevalchs vårsalong med 4 tavlor. Och han blev ”Sveriges van Gogh”. Gouache

”Jag är fortfarande lika fattig. Får jag 25 öre för en tavla är jag glad, sade han.

Att måla är inte så märkvärdigt. Det enda konstnär jag beundrar är den där Rembrandt. Det måste varit en jävel att måla.

Den där Anders Zorn var nog också en jävel på att måla. Han kunde måla av fina baronessor. Generalsnus är bra för alla ingenjörer. Sprit dricker jag inte. Jag tar högst två supar.”

Man får söka sig till Nordiska Museets folkloresamlingar för att finna något av Nils. Där finns en målning anskaffad till en utställning på 1970-talet om luffare. Den är inte registrerad som konstverk. Idag finns dock alternativa synsätt på konsten. Nu är det snarare ett verks kommunikationsförmåga och betraktarens upplevelse som är det viktiga. Ingenting tyder på att Nils var en ensling i den meningen att han ogillade folk. Nils-Rundgren

Visserligen uttalade han sig kritiskt om trängseln i Stockholm: ”Helvetets filial.” Men han tyckte om att folk kom och hälsade på. Han hade inget emot uppmärksamhet i pressen. Han berättade sina historier. Han spelade på dragspel, fiol och munspel. Han showade och ansträngde sig inför sin publik.

Han ville vara till lags på alla sätt. Besökande kvinnor titulerade han baronessor och männen fick alla bli ingenjörer. Han bjöd gärna på ett skratt. Men inte så få skrattade också åt honom.

Sitt smeknamn Björnjägarn lär han ha fått vid ett tillfälle när han såg en björn attackera en häst i en hage. Då sprang han dit och skrämde bort björnen. Eventuellt arbetade han ett tag som sjöman. Bilder på Nils och även en tavla. Gouache på papp, signerad, daterad 1936. Hus i landskap. 26,5 x 36. Härligt!

Källor:
grythyttancc.com
bukowskis.com
sv.wikipedia.org
bygdeband.se
*personligt minne av vän*
lexikonettamanda.se
kulturdelen.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Annonser


Lämna en kommentar

Oberá är en stad i Argentina som fått många svenskar bosätta sig där…?

obera1

I landet Argentina ligger staden Oberá mellan de stora floderna Uruguay och Paraná på den lilla landtungan, provinsen Misiones mellan Paraguay och Brasilien. Oberá ingår i den region som brukar kallas Mesopotamia, landet mellan floderna.

Oberá är en stad med drygt 65 000 invånare år 2010 i nordöstra Argentina, av dessa uppskattas drygt 2 000 personer vara svenskättlingar. Därav mitt intresse.

Historiskt?
Oberá fick officiellt stadsrättigheter den 9 juli 1928 och namnet sattes efter en berömd infödd hövding. Staden är multikulturell med mer än 15 samexisterande nationella eller etniska grupperingar som håller på sina seder och traditioner.

1902 tog sig några familjer över floden Uruguay till Bonpland, ett område som redan hade en finsk bosättning och följande åren flyttade ytterligare familjer över. Man hoppades få utkomst från odling av yerbaträdet för framställning av ett te. Bonpland var emellertid stenigt och inte lämpat för yerbaodling.

Så 1913 började svenskarna flytta till området. Det fanns redan polacker, tyskar, ryssar m.fl. som snabbt börjat befolka området. Svenskarna koloniserade utefter ett vägstråk, som kom att kallas Picada Sueca och vid vägens norra del byggdes ett samhälle som fick namnet Villa Svea. Skandinaviska föreningen Svea stiftades den 1 augusti 1915 och i november samma år avvecklades Skandinaviska föreningen i Bonpland.

Under 1920- och 1930-talen ägde en fortlöpande invandring rum från olika nationaliteter till området och en tätort bildades samtidigt som framför allt Bonplands betydelse minskade. Så år 1928 grundades staden Oberá, där flera stadsdelar har svenskklingande namn, men skandinaver var då i minoritet.

1935 fanns i dessa trakter den största svenskkolonin i Sydamerika. Antalet svensktalande har sedan sjunkit från 1940-talets angivna 927 ”svenskar” i området som resultat av integration och i takt med att de första generationernas svenskättlingar dör ut. Sommaren 2015 beräknades cirka 20 personer tala god svenska och en handfull kunde även skriva exempelvis brev på svenska. Först 1922 som en svensk skola, där undervisningen bedrevs på svenska, inrättades och var i bruk till 1952.

1956 invigdes den svenska kyrkan Olaus Petri, en luthersk kyrka, som ligger i centrala Oberá. Ända fram till 1973 hölls predikan på svenska. Ett par gånger per år kan man dock fortfarande höra svensk predikan i kyrkan då en svensktalande präst kommer från São Paulo i Brasilien. I kyrkans regi ges ett informationshäfte, Budkavlen, ut men det är numera skrivet helt på spanska.

Vid Villa Svea (Parque Svea) anlades tidigt en kyrkogård, Svenska kyrkogården, (finns kvar 2015) under namnet Cementerio ”Sueco” de Oberá där framför allt svenskättlingar och relaterade personer fortfarande gravläggs. De är de bortglömda svenska utvandrarna. För 100-120 år sedan lämnade de Sverige för ett bättre liv i Brasilien. Många gick under, en del återvände, men några drog vidare söderut till regnskogens Argentina och lade grunden till Villa Svea. Här bor över 5000 svenskättlingar. I maj firar de att deras förfäder föll för de latinamerikanska locktonerna.

En del svenska inslag är tydliga i gatubilden med skyltar som Casa Lindström och Andersson maquinarias. Och ännu mer svenskt var det en majdag. I Sveaparken firade man 120-årsminnet av den första utvandringsvågen 1891 från södra Sverige och 100-årsminnet av när Kirunasvenskarna gav sig iväg 1911.

obera2

Jag fann dock denna stad genom en del artiklar. Men först, dokument, från chilenska och brasilianska arkiv, visar att omkring 9000 nazistiska krigsförbrytare fick en fristad i bland annat Argentina och Brasilien. Läste på annat håll. ”Hon återvände snabbt till Sverige. När kriget var slut följde hon med sin Arthur till Argentina. Tillsammans med andra ”SS-familjer” slog de sig ner i staden Oberá, där en svensk koloni, ”Villa Svea”, hade etablerats i början av 1900-talet.

Hennes tyske man Arthur Grönheim, fick en fristad i Sverige efter kriget. Som titel angav han ”kontorist”. Men hans titel var i själva verket Sturmbannführer, chef för tyska SS underrättelsetjänst i Norden. Fram till maj 1945 hade han styrt över ett agentnätverk i Sverige, med huvudkontor i Oslo. Precis som andra höga nazister ville han snabbt ta sig till Latinamerika.

Det visste den svenska säkerhetspolisen, som lovade honom och hans svenskfödda hustru Britta fri lejd. Men hjälpen hade ett pris. Grönheim skulle avslöja sitt agentnät och förråda en vän, ledare för det Svenska nazistpartiet SSS, Svensk socialistisk samling. Något som han också gjorde.Denne ledare var nämligen misstänkt för att ha tagit emot pengar till SSS från Nazityskland, förmedlade av Grönheim.

Oberá passade paret som senare förmodligen flyttade vidare. En plats med kluven historia.

Källor:
popularhistoria.se
sv.wikipedia.org
svd.se
varldenshistoria.se
sydsvenskan.se
politiken.dk

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Vad betyder att man är svensk? När är man svensk?

sverigesflagga

Inte bara Fredrik Lindström är intresserad i ämnet läste jag och svaren varierar, allt beror på vad vi syftar på. Jag hade ett samtal nyligen med en granne som handlade om tillhörighet. Jag fick frågan, när är man svensk, vad krävs? Faktasök och jag fann med mångkulturen att frågan ej är så lätt svara på. Men såhär är det, en stor sak, men i bloggform 🙂

Först vår utbredning – Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i nordväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Nu är vi ca 10 miljoner invånare.

Ordet – svensk (om person) som har svenskt medborgarskap. Frågan blir vad du behöver?
För att bli svensk medborgare ska du, enligt Migrationsverket:
kunna styrka din identitet.
ha fyllt 18 år.
ha permanent uppehållstillstånd (PUT), uppehållsrätt eller uppehållskort.
ha uppfyllt kraven för hemvist (bott i Sverige en viss tid)
ha levt ett skötsamt liv i Sverige.

sverigekulökarta

En annan sida. Vi svenskar är personer som på ett eller annat sätt har en anknytning till landet Sverige och/eller språket svenska. Svenskar kan till exempel definieras som en folkgrupp med huvudsakligen germanskt ursprung, som svenska medborgare eller de som talar språket. Svenskar kan också vara de som bor i Sverige eller haft Sverige som eget eller föräldrarnas uppväxtland.

Vad som delas av många i Sverige är intresset och närheten till naturen. Allemansrätten är en lag som gör det möjligt att röra sig fritt ute i svenska naturen, oavsett vem som äger marken. Just naturen och allemansrätten är en viktig symbol för den svenska identiteten. Sverige har också en viktig och framträdande roll i det internationella miljöarbetet.

Sett till etnisk bakgrund så kommer svenskar från början från de germanska folkslagen. Idag har svenskarna många olika ursprung. Detaljerat – ett indoeuropeiskt och germanskt språk som pratas av omkring tio miljoner människor, främst i Sverige men också i delar av Finland. Det svenska språket är likt både norska och danska och de flesta inom dessa tre länder kan förstå varandras språk.

Ungefär 60 procent av alla svenskar är medlemmar i den kristna Svenska kyrkan. Men det är ganska få som regelbundet firar gudstjänst i kyrkan. Cirka 45 procent av de barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan.

Fredrik Lindström har uttryckt om sitt ”intresse för svensk mentalitet”. Hans svar:
”Ja, dels kommer väl intresset från att jag är själv är svensk, så det finns väl naturliga orsaker till att vara intresserad av det ämnet så att säga.

Till exempel finns det ett institut som heter Världsvärderingsinstitutet som kartlägger värderingar över hela jorden. Där finns det två staplar som vi ligger längst ut på. Den ena stapeln går mellan tradition och rationalism. Där ligger svenskarna längst ut på den rationella sidan. Vi tror inte på gud och tänker inte på våra förfäder och om våra föräldrar hamnar i ekonomisk knipa tycker bara 10 procent av oss att det är vår plikt att skjuta till pengar för deras skull.

Klokare? Vi vet vad som krävs, förr nämnde man ex att två, tre generationer bakåt skulle vara födda i Sverige etc. Vad vi idag är känt för kan man fråga de som kommit hit. Men våra rättigheter, friheter är det största tror jag alla tycker.

Historiskt?
Begreppet svenskar som beteckning för ett folk var en vidareutveckling av folknamnet svear, där ordet svensk var adjektivformen. Svearna (svioner) omnämns redan i Tacitus verk Germania som skrevs omkring år 98. Namnet åsyftade under vikingatiden och större delen av medeltiden endast invånarna bosatta i Mälarlandskapen.

Igår, 14/7, Victoriadagen såg vi från Öland firande av vår prinsessa och man kan nog säga man fick med både svenskhetens traditioner och mångfald! Vickan kan man bara gilla, royalist eller ej

Källor:
arbetarbladet.se
informationsverige.se
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
migrationsverket.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,


Erik Axel Karlfeldt, poesi och kvinnor var stora intressen…

karlefeldt

Erik poet och – kvinnotjusare. Erik Axel Karlfeldt, ursprungligen Eriksson, född 20 juli 1864 i Karlbo i Kopparbergs län, död 8 april 1931 i Stockholm, var en svensk poet och författare. Han föddes i Tolvmansgården i Karlbo by i Folkärna socken i sydöstra Dalarna. Hans far var bonden Erik Eriksson från Jularbo och hans mor var Anna Jansdotter från Hyttbäcken norr om Karlbo; efternamnet Karlfeldt togs senare. 1878 började han på Västerås högre allmänna läroverk. I skolan hörde han till de bästa bland klassens femton pojkar och han var medlem i skolans litterära förening. Sommaren 1882 fotvandrade han genom Dalarna.

På hösten 1884 träffade han en ung flicka, Anna Bolling, dotter till gymnastikläraren, och förälskade sig i henne. Efter hans examen träffades de inte mer men hon verkar ha tjänat som inspiration till många av hans romantiska dikter. Under sommaren 1895 färdigställde Karlfeldt sin debutbok, Vildmarks- och kärleksvisor, som blev ett fiasko med endast ett par hundra sålda exemplar.

Under sommaren 1888 arbetade han som informator hos Krylbos provinsialläkare. Dessa åren präglades av fattigdom och jakt på pengar för överlevnad. Karlfeldt skrev till Aftonbladets 1888 och bad om anställning som journalist. Han fick en försöksanställning på tidningen, även hjälp för att slutföra studierna. I samband med anställningen bytte den unge studenten efternamn till Karlfeldt.

1891 publicerades fyra av hans dikter i tidningen Svensk tidskrift, för första gången under Karlfeldts eget namn. Hösten 1893 tillträdde Karlfeldt en tjänst som lärare i svenska, engelska och tyska, på Djursholms Enskilda Läroverk, mot en lön på 1 200 kronor om året. Skolan var en samskola med både manliga och kvinnliga elever och Karlfeldts trevliga uppförande mot skolans kvinnliga elever verkar ha gett upphov till skvaller. Till följd gjorde detta att Karlfeldt fick i uppgift att lämna skolan, troligen helt oskyldig.

Folkhögskolan i Molkom leddes av rektor Mauritz Tisell som var gift med den då 39-åriga Mina Tisell. Äktenskapet var olyckligt och barnlöst och hon vantrivdes i lilla Molkom. Hon var bekant med Selma Lagerlöf och läste Heidenstam. Hon och den nye svenskläraren Karlfeldt blev goda vänner, något som har lett till en situation där Karlfeldt i april 1896 ansåg sig ha anledning att avsluta tjänsten. Vid avfärden från Molkom kom fru Tisell till järnvägsstationen och gick ombord på tåget; hon inhämtades i Deje av sin make och återfördes till Molkom. Var något på gång?

Vad som har skett är det ingen som vet exakt, ingen av de tre inblandande har skrivit några brev om saken eller gjort några kommentarer. Däremot är det klart att rektorsparet separerade i maj 1896 och att Mina Tisell då flyttade till sin mor i Stockholm och – drygt tio år efteråt var hon bosatt i Stockholm i samma hus som Karlfeldt; att de två har mötts verkar oundvikligt. Dikten Irina anses handla om Mina Tisell. 1898 publicerades Fridolins visor och andra dikter. I den har Karlfeldt skapat Fridolin, sitt poetiska alter ego, en bondson som har studerat men blivit bonde och som skriver dikter på lediga stunder, en blandning av odalbonde och kulturmänniska.

Efter en resa till Italien blev han inneboende hos Mathilda von Düben och – ve och fasa –  på våren 1902 inledde han ett sexuellt förhållande med familjen Dübens hembiträde Gerda Holmberg. I augusti 1903 födde Gerda sonen Folke. Från Karlfeldt kom en bukett rosor, men han verkar inte ha varit intresserad av att erkänna förhållandet genom att gifta sig, däremot tog han det ekonomiska ansvaret. Då hade han nämligen träffat Aagot Lidforss, född 1876, maka till advokaten Erik Lidforss. Under 1903 verkar de ha inlett ett förhållande. Hon kände till att Karlfeldt gjort Gerda Holmberg med barn och hjälpte till att hitta en fosterfamilj i Stockholm till Folke.

Sommaren 1905 reste Aagot Lidforss till Schweiz för att föda sitt och Karlfeldts barn men förlossningen blev komplicerad och barnet dog vid födseln. Genom olika omständigheter fick Erik Lidforss reda på sanningen och Aagot valde att avsluta förhållandet med Karlfeldt.

Sitt ansvar för Gerda Holmberg tog han genom att anställa henne som sin hushållerska en tid innan hon flyttade till sin syster. Uppenbarligen har ändå det sexuella förhållandet med Gerda fortsatt eftersom hon i april 1907 födde ytterligare en pojke, Sune. Karlfeldt ordnade en ettrumslägenhet åt henne där hon bodde med Sune. I början av 1913 blev Karlfeldt Svenska Akademiens ständige sekreterare när han efterträdde Carl David af Wirsén.

Han hade en period av jobb och – ensamhet, men umgicks även med en konstnärinna. Och åter till Gerda som i mars 1915 födde en dotter, Anna Blanzeflor. För att inte lysningen skulle väcka uppmärksamhet hade Karlfeldt tillfälligt låtit skriva sig på Södermalm. 1916 vigdes så äntligen Erik Axel Karlfeldt och Gerda Holmberg hemma hos prästen i Katarina församling. På hösten 1916 flyttade hela familjen till en villa på Lidingö, 1917 föddes ännu en dotter, Ulla.

I oktober 1918 flyttade familjen till en femrumslägenhet vid Mosebacke torg. Hans främsta inkomst var lönen från Svenska Akademien på 12 000 kr om året. Han hade även inköpt en stuga i Dalarna där de var på somrarna. Till detta kom också arvoden och honorar. Den sammanlagda inkomsten 1923 var 35 000 kr, 1926 32 000 kr och 1928 – 40 000 kronor.Under hösten 1927 publicerades diktsamlingen ”Hösthorn” som lovordades av kritikerna. Den första upplagan på 5 000 ex. sålde slut på en vecka.

Under vårvintern 1931 drabbades Karlfeldt av bronkit, men efter en frisk period så på natten den 8 april, klockan 00.58 drabbades han av kärlkramp och avled i sitt hem. 13 april gravsattes kistan på Folkärna kyrkogård utanför Krylbo. Efter hans död sålde hans hustru förlagsrätten till bokförlaget Wahlström & Widstrand för 75 000 kronor. I oktober tilldelades Karlfeldt postumt nobelpriset i litteratur, vars prissumma uppgick till 173 206 kronor. Gerda Karlfeldt avled 1981. Hon gravsattes bredvid sin man på Folkärna kyrkogård.

Karlfeldtsamfundet
http://www.karlfeldt.org/

Karlfeldtsgården
http://www.karlfeldtsgarden.se

Källa:
en.wikipedia.org
karlfeldtsgarden.se
karlfeldt.org

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,