Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2670 inlägg.


Soldater i fält dog mest av sjukdom och svårt klimat, historiskt sett, än av kulor Del 2-2

sjuk2soldater-trettioariga_krige

I denna del två kan ni läsa mer detaljer om krig, vita kriget och ex slaget vid Lützen. Kuriosa och fakta.

Fältmedikus Daniel Wickman, som var stationerad på Sveaborg under Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-90, beskrev fästningslasaretten som ”mörksens och dödsens boningar” där det i ett enda rum kunde trängas 108 soldater. Varje säng eller brits skulle räcka åt fem man. Under sådana förutsättningar kunde läkarna givetvis inte göra mycket för att hjälpa de sjuka. Napoleons värsta fiende var inte de ryska kanonerna, utan den fruktade klädlusen.

Krig…?
Trettioåriga kriget – överst, är historiskt kriget mellan katoliker och protestanter som gjorde Sverige till en stormakt. För den enskilde soldaten var det mest ett ändlöst marscherande och en jakt på mat för dagen. Sjukdomar och kyla var ofta ett större hot än fienden. Om de allra flesta av dem vet vi ingenting, mer än att de dog som flugor. Mellan år 1621 och 1721, den tid som kallas Sveriges stormaktstid, beräknas var tredje vuxen svensk man ha dött i krig – 80 till 90 procent av dem i sjukdomar, svält och kyla. Ett annat gissel var syfilis. Den frodades förstås bland de prostituerade som besökte soldaterna – och fick närmast rykte om sig att vara en ”yrkessjukdom” för legosoldater.


Tyska arkeologer har upptäckt en massgrav från slaget vid Lützen, då bland andra den svenske kungen Gustaf II Adolf dog. Det var ett av de blodigaste slagen under det trettioåriga kriget. På senare år hittades de en massgrav med resterna av sammanlagt 175 soldater som hade oturen att dö denna dag, den 16 november 1632. Den ytliga besiktningen har dock bekräftat ryktena om slagets grymhet. De flesta verkar ha dött av kraftiga slag, hugg eller tunga blykulor.

Som bekant fick även den svenske kungen plikta med sitt liv då en kejserlig officer sköt honom i lungan. Flertalet av de döda kropparna är svåra identifiera, kropparna var plundrade, men man räknar kunna fastställa tillhörighet genom isotoper av grundämnet strontium i skelettet. Analyser ska nu visa om det rör sig om tyskar, svenskar – men även legosoldater från så vitt skilda länder som Österrike, England, Skottland och Kroatien. Man har även funnit två kroppar av barn.


Vita kriget?
Vita kriget kallas ibland den del av första världskriget som utspelade sig i Alperna, mellan Österrike-Ungern och Italien åren 1915-1918. Krigshändelserna utspelade sig på cirka 1300 meters höjd. Det var en svår vardag, mest på grund av vädret. De vistades på platser där temperaturen dagligen låg runt minus 10-25 C, vilket tog livet av många soldater och många fick svåra köldskador. Det förekom ofta jordskred och fallolyckor skadade eller tog livet av många. De kunde bli isolerade av en snöstorm i flera dagar utan kontakt med omvärlden. Naturen tog mer offer än kriget och även inomhus var det svårt.

sjukthe white war alps

Vädret var så hårt att det inte var problemfritt att bygga byggnader uppe i bergen. Soldaterna fick bo mycket tätt och med nästan ingen mat. Stanken från blött ylle blandat med oset från spisarna gjorde livet under kriget till ett helvete. Det var en hård psykisk prövning och många soldater deserterade eller miste förståndet. Man uppskattar att förfrysning, svält och sjukdom kostade ca 20 000 soldater livet.

Allt eftersom jordens klimat blir varmare börjar isen i Alperna att smälta och man kan finna svunna tider. Det är inte ovanligt att man stöter på patronhylsor och taggtråd i bergen. Så sent som 20 augusti 2004 stötte man på tre lik i Alperna. Tack vare kläderna de hade på sig kunde man identifiera dem som österrikisk-ungerska soldater. Efter att ha lossats ur isen begravdes de på en militärkyrkogård, 86 år efter att de dött.

Källor:
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
historiskt.wordpress.com
militarhistoria.se
svd.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 2/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Soldater i fält dog mest av sjukdom och svårt klimat historiskt sett, än av kulor? Del 1-2

sjukworld war 1

Soldater i fält, sjukdomar, kurer, deras vardag, läs och lär. Krigshistoria associeras för det mesta med slag och strid, som blixtrande kanoner, tjutande granater, knattrande eldhandvapen och framtrampande fötter i blodig lera. Män som kämpar och faller, hjältar som föds eller dör.

Men är detta sanningen i det stora?
För soldater i det som kallas tidig modern tid (ca 1500-1800) inträffade döden sällan på slagfältet. Av alla knektar som stupade i fält dog endast en eller två av tio i strid eller till följd av skador från vapen. Bortsett från dem som svalt eller frös ihjäl, så avled de allra flesta av sjukdomar.


Första världskriget?
Redan under första världskriget dog fler av sjukdomar, trots ny förstörelseteknik och ökat medicinskt kunnande. Bilden överst. De sanitära förhållandena i skyttegravarna var dåliga och vanliga sjukdomar var dysenteri, tyfus och kolera. Många soldater led av parasiter och plågor som skyttegravsfot. En annan dödsorsak var exponeringen för väder och vind, eftersom temperaturen ofta kunde vara under fryspunkten.


Fanns det apotek?
Ja, typ vanliga fältapotek kunde rymma läkemedel som ”enhörningsextrakt”, ”egyptisk smörjelse”, ”elixir” och ”pulver mot olyckor”. Förutom fall av placebosensationer hade de flesta av dessa kurer ingen som helst läkande verkan. Flera av dem lär tvärtom ha ökat patienternas lidande. Bland de droger som kunde vara dödliga i för stora doser återfanns den starkt laxerande medicinen ”gummigutta” samt potenshöjande ”spanska flugan”, ett pulver tillverkat av en giftig skalbagge från tropikerna.

Universalmedlet mot alla slags krämpor och åkommor var alkohol. Sprit och öl gavs dagligen ut till såväl friska som sjuka och ansågs ha allmänt hälsobringande och sjukdomsförebyggande effekt. Inget dricksvatten fick intas utan att först ha spätts ut med brännvin, och i de dagliga ransonerna ingick intagandet av en kaloririk ölbrygd kallad ”dricka”. Sjukvårdspersonalen vid varje regemente var få, i regel en fältskär och en handfull assistenter som skulle sörja för omkring tusen män. Krigsmakten sökte i första hand karlar med kirurgiska färdigheter som kunde utföra snabba operationer på sårade knektar efter strid. Kraven på medicinskt kunnande var därför inte särskilt högt satta. Att de sjuka skulle hamna i god vård och omsorg var knappast givet.

Sjukhus eller…?
Under uppehåll i krigföringen förlades de sjuka ofta tillsammans i särskilda byggnader. Där fick de en halmbädd att friskna till på, serverades varma soppor och fältskärens äventyrliga dekokter. Svårt sjuka kunde lämnas efter när armén drog vidare, eller så fördes de med nerbäddade i sjukvagnar. Genom att skilja på friska och sjuka försökte arméledningen också isolera smittor och hindra dem från att spridas vidare. En del smarta härförare, som Karl XII, lät dessutom arméns regementen kampera avskilda från varandra för att förhindra att en farsot som brutit ut i ett förband skulle föras vidare till ett annat.

sjukworld war 1 hospitals in fields

Sjukstugorna blev ofta snabbt mycket ohälsosamma och det hände till och med att präster drog sig för att besöka de sjuka på grund av den otäcka stanken av smuts, urin och avföring. Flugor, löss, loppor och myggor har under historiens gång ofta påverkat, och ibland helt avgjort, fälttåg och annan krigföring. Insekterna har spridit sjukdomar som rödsot, fläckfeber och malaria.

Sjukdomarna har skördat mängder av offer. Och döda kroppar blev ofta liggande i ingenmansland ända till fronten flyttade sig och de hade då blivit mycket svåra att identifiera. På några slagfält, som det vid Nek i Gallipoli, blev de döda inte begravda förrän efter kriget. Över hela västfronten fann man döda efter kriget efterhand som åkrar plöjdes och källare grävdes ur. I del två mer detaljer om krig, vita kriget och ex slaget vid Lützen.

Källor:
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
historiskt.wordpress.com
militarhistoria.se
svd.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 2/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Bakom idén med att konservera låg märkligt nog – Napoleon…?

portrait-of-napoleon

Man tror detta började senast – 12 000 år f.Kr. , sedan dess har människan försökt förlänga hållbarheten på mat. Man spred ut säd i solen och gned in köttet med salt. Långt senare uppfanns konservburken, som minskade svälten bland soldater.

Namnet?
Konservering (av konservera, av latin conse’rvo ’bevara’, ’vidmakthålla’), metod att förbättra ett livsmedels hållbarhet utan att nämnvärt försämra dess kvalitet.

Vem och vad?
Idén om att konservera i glas och på burk kommer ursprungligen från Napoleon. Han utlyste år 1800 en belöning till den som uppfann en metod som kunde bidra till att förse hans soldater vid fronten med mat.

Homemade organic red strawberry jam

Konditorn Nicolas François Appert experimenterade i åratal och vann 1809 pris för detta. Han fyllde kött, ägg, grönsaker, mjölk och färdiglagade rätter i glas, som han förseglade med korkar. Glasen packades in i linne och kokades. Appert tog patent på sin uppfinning, men nackdelen var att glasen var tunga och svåra att transportera till fronten.

Landsmannen Pierre Durand kom året efter med idén att använda burkar av tenn, som inte lika lätt gick sönder. Idén spred sig, och burkarna gjordes senare av stål och bleck.

konservering

Vad är konservering? Fakta?
Konservering är behandling och förberedande av livsmedel eller andra produkter eller föremål för att förlänga hållbarheten. För detta ändamål kan man använda olika typer av konserveringsmedel. Konservering av livsmedel används för att förlänga produktens hållbarhet, genom att göra så att förstörelseprocesserna går långsammare och därmed behålla livsmedlets kvalitet.

Och – konservering innebär även att vårda och bevara kulturhistoriskt värdefulla föremål samt att genom olika metoder rengöra, stabilisera och tillgängliggöra dessa.

Källor:
illvet.se
sv.wikipedia.org
ne.se
kalmarlansmuseum.se