Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3100 inlägg. Våga lär mer år 2023!


Barn- och filmade pojkidolen Anderssonskans Kalle, hette han Kalle och vem var den första…?

Anderssonskans Kalle1

Denna killen har många hört talas om, från barnboksvärlden eller på film den tiden när svartvitt var standard. Hette han verkligen Karl Andersson? Hm…

Fakta:
Anderssonskans Kalle är en litterär figur, som är titelfigur i en bok av Emil Norlander från 1901, och i filmer och serier baserade på den. Han är en busig pojke som växer upp på Lutternsgatan, nuvarande Kungsgatan, på Norrmalm i Stockholm.

Filmen?
Anderssonskans Kalle är en svensk dramafilm från 1922 i regi av Sigurd Wallén. Filmen är baserad på en bok av Emil Norlander från 1901 ovan – om en busig pojke som växer upp på obs Södermalm i Stockholm.

Premiären?
Filmen premiärvisades 4 september 1922. Den kostade 36 000 kronor i framställning och spelade in en halv miljon netto första året den visades. Sigurd Wallén gjorde även den första obs ljudfilmsvarianten av Anderssonskans Kalle, 1934. Detta var hans regidebut.

Anderssonskans Kalle2

Inspelningen skedde vid Centralsaluhallen i Stockholm med exteriörer från Rålambshov nämns det, Fjällgatan, Södermalm i Stockholm.

Handlingen?
”Anderssonskans Kalle är kvarterets skräck för alla dess fruar till följd av sina busstreck. Han kastar lasso om Mjölk-Fia, men eftersom hon är starkare än han, råkar han ut för en rejäl omgång stryk. Han funderar på hämnd mot käringarna. Kalle stjäl Petterssonskans såpburk och såpar in Pilgrenskans trappa, med påföljd att den sedvanligt berusade Pilgren ramlar i trappan och blir liggande.

När Pilgrenskan och hennes dotter kommer ut för att se vad som hänt går det lika illa för dem. Kalle utför flera liknande upptåg som går ut över tanterna i kvarteret, men en dag synes en förändring ha inträffat i hans liv. Kalle har blivit kär i den rike direktör Grahams dotter. Han är i färd med att rista in sin kärestas namn Ann-Mari, på porten när Bobergskan tar honom på bar gärning…”

Första filmen från 1922:

Gösta Alexandersson – Kalle
Gösta Gunnar Alexandersson, född 16 november 1905 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 17 mars 1988 i Karlstad, var en svensk skådespelare. Fotot överst dock från 1923.

Anderssonskans Kalle3

Anna Diedrich – Anderssonskan
Anna Katarina Elisabeth Diedrich, född Nordin 2 augusti 1865 i Hedvig Eleonora församling, död 17 augusti 1926 i Solna, var en svensk skådespelare.
Hon scendebuterade som elvaåring vid Nya Teaterns balett. Hon turnerade i landsorten med sin syster Hulda Lundin samt med John Lianders operettsällskap. Därutöver gjorde hon femton filmroller med debut 1913 i Mannekängen. Hon spelade mor Lisa i Värmlänningarna (1921) och Anderssonskan i Anderssonskans Kalle (1922).

Emil Norlander, 1865–1935, var revykung inkluderat – författare även revyförfattare och journalist. Norlander var från 1897 kåsör i Stockholms-Tidningen och bodde i flera år på Klara Norra Kyrkogata 14-16. Gårdens många barn vistades till exempel lika mycket uppe på taken som nere på marken. Det är lätt att förstå varifrån han hämtade sin inspiration till sin bästsäljande bok Anderssonskans Kalle.

Källor:
sv.wikipedia.org
imdb.com photo
svenskfilmdatabas.se
stockholmskallan.stockholm.se
ne.se

Blogginlägget nedskrivet 20/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Janne var väl Södermalms svar på Ingmar Bergman, ett smeknamn han fick…

Halldoff

Jag minns killen som alltid var sig själv, en speciell profil och som gjorde film kring ”yngre mäns problemliv” på 1970 – 1980-talet. Temat var just unga människor, gänget, polarna, osäkra om sin väg i livet. Kompiskollektivet fanns kvar upp i vuxen ålder innan relationerna krackeleras, som i Polare (1976) och i långtradarfilmen Klippet (1982), Halldoffs sista film.

Jan gav det sena 1960-talet och hela 70-talet ett ansikte i svensk film. Med en lång rad uppmärksammade samtidsskildringar, både rosade och risade, satte han sin prägel på filmbranschen.

”Janne var söderkisen, talade det klassiska södersnacket. Han skulle själv ha sagt att han hade ”mulat”, alltså dött. Han var flyhänt, gjorde en film varje år. Han var sin tids Lasse Hallström, men hans karriär hamnade i bakvatten. Han levde hårt, det kan förklara varför han försvann”. Orden är Jonas Simas, mångårig filmkritiker som var med som regiassistent i Halldoffs ”Livet är stenkul” 1967.

Fakta om Janne. Jan Harry ”Janne” Halldoff, född 4 september 1939 i Stockholm, död 23 juli 2010 i Stockholm, var en svensk regissör och manusförfattare. Halldoff bodde sedan 1975 i Enskede med sin fru och sina hundar. Frun – Kerstin Halldoff, född Kerstin Birgitta Höglund i Stockholm, gifta 1966 – till 2010. Hon bor i Enskede, är kostymtecknare.

Kerstin designade kläder till filmerna Rötmånad (1970), Firmafesten (1972), Bröllopet (1973), Det sista äventyret (1974), Polare (1976), Jack (samma år), Hemåt i natten (1977), Chez Nous (1978) Harry H. (samma år), Vad händer…? (1979), Tillsammans (samma år), Lämna mej inte ensam (1980) och Klippet (1982).


Janne långfilmsdebuterade 1966 med ”Myten”. Han samarbetade i början av sin karriär med gode vännen och författaren Stig ”Slas” Claesson. Under 1990-talet undervisade han i perioder på Calle Flygares teaterskola, och arbetade också enligt uppgift på flera manus, men någon mer film blev det inte. År 1974 fick han utmärkelsen Silverspiken. Halldoff är mest känd för att ha regisserat filmatiseringen av Ulf Lundells roman Jack (1976), en kultfilm.

halldoff1

Ingmar Bergman sa en gång om Halldoff: ”Han är en regissör som uppenbarligen levde sina verk. Det finns författare som inte skriver sina böcker, de lever dem. Även vissa filmmakare lever sina filmer i stället för att göra dem. Och det var synd, för Halldoff var en högt begåvad kille, som skulle gjort storverk.”

Slutet gick fort, vid midsommar diagnosticerades han för cancer i matstrupen och redan 23 juli tog han adjö från jordelivet, avled innan man hann inleda strålbehandling. När han begravdes hade kistan Hammarbys flagga över, en Bajen-fan av stora mått. En häftig kille!

Polare (1976) Filmografinr 1976/07

Regi, de sista filmerna på pränt: 1982 – Klippet, 1980 – Lämna mej inte ensam, 1978 – Chez Nous och 1976 – Jack.

Källor:
expressen.se
sfi.se
dn.se
sv.wikipedia.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,