Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Kan insekter och andra smådjur känna smärta, rädsla och må dåligt…?

husfluga

Sommaren medför exempel flugor som hela tiden susar runt oss, irriterande vanligen inomhus. Jag har beskrivit flugan förr, men kort så dras den till vår hud – det som befinner sig på huden är som middag för flugan. Viftandet är den inte rädd för, lägg dock märke till att den ser dina slag som i ”slow motion”, därför hinner den undan. Om ska man tillämpa den metod som karate gör, man slår ett slag rakt ut från kroppen ”utan ansats” 🙂

Sålunda, när de första insekterna utvecklades för cirka 500 miljoner år sedan uppstod medvetandet på jorden. Insekter har förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. De ”märker av”. Notera att insekter får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter.

För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats. Så vi sparar på dem mer, tänk på att alla insekter är middagar 😛

noshornsbagge

Känna smärta?
För att ett djur ska känna smärta måste det ha någon form av kroppsmedvetande eller uppmärksamhet. Det måste också ha en smärtfri referenspunkt, ett normaltillstånd, att jämföra med smärtan. Medvetandet känner smärtan. En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur – en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Bin har också känslor!?
Upptäckten har gjorts av ett engelsk forskarteam från Newcastle University och forskarna har kommit fram till att om man gör ett bi ledset, ja, då blir det på dåligt humör. Forskarnas försök visade att en obehaglig omskakning innebär ett stort fall av lyckohormoner i bins hjärnor. Prozak?

bin

Huruvida insekter kan känna smärta beror därför på om de har något slags medvetande. De flesta insektsforskare betvivlar detta, då insektshjärnor bara har cirka 250 000 neuron, av vilka de allra flesta används för att kontrollera ögonen och övriga sinnen. I jämförelse har en brunråtta 200 miljoner neuron. Dessutom ligger insekter mycket långt från oss evolutionärt sett, och deras eventuella uttryck för smärta kan därför vara svåra att tyda.


Annat rörligt?
Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta. Bakterier, växter och svampar har inte subjektiva upplevelser, och det skulle vara överraskande om de allra mest primitiva djuren, exempelvis svampdjur och maneter, har dem.

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t ex krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande. Man anser också att ex. sniglar kan uppleva smärta.

Många insekter fortsätter att använda skadade kroppsdelar som om ingenting hänt, men det kan också vara ett sätt att undvika att locka till sig rovdjur. Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.

tvettsvamp

Växter, svampar och encelliga djur har inga nerver alls. Det gäller även ett fåtal grupper av flercelliga djur: tvättsvampar, placozoer och mesozoer.

Kammaneter, nässeldjur, musslor och ostron har nerver men inget centralt nervsystem, det vill säga inget som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att de är medvetna även om det inte går att utesluta. Alla andra djurarter, som maskar, insekter och kräftdjur, har ett centralt nervsystem och med stor sannolikhet även någon form av upplevelseförmåga.

Tester?
Försök med bananflugelarver har dock visat att de har sinnesceller i huden som reagerar på skador i vävnaderna. De motsvarar däggdjurs smärtreceptorer, de så kallade nociceptorerna.

sailfish

Hos däggdjur finns dessa i de flesta av kroppens vävnader, och de avfyrar smärtsignaler till hjärnan som då skapar smärtupplevelsen. Forskarna vet fortfarande inte om något motsvarande sker hos insekter. När det gäller fiskar som oftast dör en långsam död diskuteras det, två läger finns. Man kan ana medvetenhet men utan rädsla, smärtan är svår tyda. Men alla vi är ju snälla mot djuren.

Källor:
illvet.se
svt.se
natgeo.se
djurensratt.se
vethos.se
fof.se
tv4.se

Blogginlägget nedskrivet 13/9-19


Vanliga bröstsmärtor kan vara kostokondrit, information och tips…

costochondritis

Vad är då detta specifikt? Kostokondrit eller Tietzes syndrom är ett tillstånd som utmärks av rörelse- och andningssmärta som är lokaliserad till ett eller flera revbensbrosk. Besvären brukar oftast gå tillbaka efter några dagar, alternativt ett par veckor. Läs vidare då det är mångomfattande.

Eftersom jag själv känner av det kan det efter att man blivit stel i ryggen eller kanske lyft tungt känna en smärta i bröstet, lagom eller – kraftfullt som en hästspark. Jag dras med det, men stretching hjälper mig. Har jag suttit mycket, ex vid datorn så glömmer jag av sträcka ut mig, men det hjälper.

Oväntat så man kan sällan känna före. Många upplever det som kanske en hjärtattack. Men, man ska ej lita på det, utan om så uppsöka läkare. Vanligen skiljer det med att man ej efteråt känner smärta. Bara mentalt. Men denna åkomma är ofarlig – om så kan läkaren kolla mer…

Morbus Tietze eller Tietzes syndrom?
Namnet är inte så konstigt som det låter. Morbus betyder sjukdom och syndrom betyder samling av symtom. Tietze var helt enkelt den personen som först beskrev tillståndet och därför fick ge namn åt det.

Upplevelsen?
Smärtan beskrivs ofta som skarp, molande eller tryckliknande. Kan börja som brännande smärta och därefter successivt avklinga till molande karaktär. Smärtan förvärras ofta med hosta, nysning, djup andning eller rörelse av bröstkorgen (huggliknande). Kan stråla ut till armar och axlar och kan därför imitera kardiell smärta. Expertord, det skiljer alltså en del. Relativt vanligt tillstånd. Patienterna är > 40 år.

kostokondrit

Läste om en orolig?
”Jag har ont i några revben sedan tre år tillbaka. Vet att ni pratat om smärta i själva bröstkorgen förut, vad kallades det och kan det vara det jag har?”

Svaret var, ”Det händer ibland att vissa drabbas av ett slags smärttillstånd i bröstkorgen, att man spänt sig, förlyft sig eller kanske som du slagit i för länge sedan, och det kan finnas ett samband med att du gjorde dig illa för några år sedan, även om det inte var precis där du nu har ont.

Många gånger kan man dock inte hitta någon enda förklaring till att det gör ont över vissa punkter här eller över ett område. Övergången mellan bröstbenet och revbenen kan ibland bli överansträngd. Tillståndet kallas kostokondrit eller Tietzes syndrom och det kan vara bra att få det kollat hos en fysioterapeut eller kiropraktor om man t.ex. fått låsningar i ryggen pga av smärtan i bröstkorgen eller vise versa.” Av den tidigare – TV-doktorn.

Skillnader?
Revbensbrosken, som är inflammerade, utgör övergångar mellan revben och bröstbenet. I de flesta fall är två eller flera brosk inflammerade samtidigt utan att vara svullna. Tillståndet benämns då kostokondrit.
Om endast ett brosk är inflammerat och dessutom svullet, talar man om Tietzes syndrom. Tillstånden förekommer i de flesta fall hos i övrigt friska individer och är lika vanliga hos män som hos kvinnor.

Behandling?
Min läkare sa att det inget finns, men jag föreslog paracetamol som i värktablett. Ja, sa hon då?
Experten – behandlingen utgörs i första hand av inflammationsdämpande medicin för att uppnå smärtfrihet. Om detta inte ger avsedd effekt kan man ibland med gott resultat ge lokal injektion över de ömmande revbensbrosken med en blandning av kortison och lokalbedövningsmedel. Om du tål inflammationsdämpande läkemedel kan det vara aktuellt att prova.

Flera sorter finns receptfritt på ett apotek, till exempel Ibumetin eller Iprén. Ofta används samlingsbegreppet NSAID för dessa läkemedel, av engelskans Non-steroid Anti-inflammatory Drugs.
NSAID ger lindring vid inflammation, smärta och feber. Vid utebliven effekt kan man prova med kortisoninjektion.

kostokondrit2

Prognos?
Prognosen vid kostokondrit eller Tietzes syndrom är som regel god och besvären går oftast spontant tillbaka efter några dagar till veckor. Ibland kan besvären dock vara återkommande eller långdragna under månader till år.


Tips:
Övningar för bröstrygg vid inflammatorisk ryggsjukdom. Sök på nätet, ”övningar kostokondrit”.


Råd (obs om du är säker på din åkomma). Testa detta!
1. ”Rodd”. Dra armbågarna bakåt så att skulderbladen dras ihop. Håll kvar lite. Dra sedan fram armarna. Tänk på att hålla axlarna nere genom hela rörelsen. Upprepa rörelsen 10- 15 gånger.

2. Lyft upp axlarna något mot öronen. Håll kvar ett tag. Känn efter hur spänningen och andningen känns! Sänk sedan ner axlarna och känn skillnaden. Upprepa rörelsen 10-15 gånger.

3. Dra in hakan något. Vrid huvudet försiktigt och titta åt ena sidan, håll 3-5 sekunder. Det ska bara sträcka lite i nacken och inte göra ont. Vrid tillbaka och titta rakt fram igen. Gör likadant åt andra hållet. Upprepa 5-10 gånger.

4. Titta rakt fram. Dra in hakan så att du visar dina dubbelhakor. Slappna av. Upprepa rörelsen 5- 10 gånger.

5. ”Plocka äpplen”. Sträck ena armen upp mot taket. Titta upp mot handen. Känn att hela sidan sträcks ut och växla sedan arm. Upprepa rörelsen 10-15 gånger.

6. Ta hjälp av en vägg. Om det är tungt att lyfta den onda armen kan det hjälpa att klättra med fingrarna mot en vägg i stället. Stå med näsan mot väggen eller sidan och klättra uppåt med handen.

7. Titta rakt fram. Luta ena örat mot axeln så att det sträcker något i nacken. För även motsatta sidans arm rakt ner mot golvet. Håll kvar lite. Gör sedan likadant åt andra hållet. Upprepa rörelsen fem gånger.

Som jag beskrivit, kontrollera alltid sjukdomar med läkare innan du gör egna bedömningar.

Källor:
netdoktor.se
svt.se
reumatikerforbundet.org
expressen.se
1177.se
medicinbasen.se


Sommarplåga kan getingen vara, varför gör det så ont?

getingen

Ja, getingstick gör ont och är enligt många en av sommarens värsta plågoandar, och dyker ofta upp som objudna och irriterande gäster så fort vi dukar fram något sött ute i trädgården. Ett getingstick är i de flesta fall helt ofarligt, men alla som någon gång blivit stuckna kan skriva under på att det gör fruktansvärt ont.

Normalt är det en s.k. ”vanlig geting” (Vespula vulgaris) – den är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13–17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting (V. germanica) är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiets, kan användas upprepade gånger. Uscha!

Som sagt, det är oftast inte farligt men ett geting- eller bistick kan göra väldigt ont. Ett stick ger dock ofta klåda, rodnad och svullnad.

Är getingar viktiga? Gör getingarna någon nytta i samhället?
Getingar är rovdjur som framför allt fångar och dödar olika insekter, bland annat sådana som vi människor betraktar som skadeinsekter. Så på så vis kan man säga att de är nyttiga för oss, men framför allt är de en viktig del i naturen genom att begränsa antalet av andra insekter. Okej då.

Varför gör ett getingstick så himla ont?
Skillnaden mellan getingar och andra insekter, som i första hand sticker för att döda eller bedöva mindre djur, är att getingarna sticker just för att åstadkomma smärta. De måste kunna försvara sina bon mot större djur och människor, och därför har de getingar vars gift orsakat mest smärta haft störst framgång genom evolutionen. Giftet får människans långsamma smärtreceptorer – C-fibrerna – att larma.

geting

Gör det olika ont att bli stucken av olika getingar?
Det finns ett 10-tal olika getingar i Sverige. Giftighet och farlighet varierar. Det kraftigaste giften har de vi oftast kommer i kontakt med – vanlig geting och tyskgeting. De bygger bon i människans närhet. Jag minns ett bo med bålgetingar som ”blev störda” och då gäller att springa fort. De sticker oss enbart för att försvara sig. Om vi kommer för nära deras bo, trampar på dem eller viftar bort dem känner de sig hotade. Annars sticker de inte.

Skadan skedd. Vad ska man göra när man fått ett getingstick?
Flera saker finns välja på. En rekommendation jag tycker är bra är att stryka xylocainsalva på sticket för att lindra smärtan. Salvan finns att köpa receptfritt på apotek.

Mer tips? Lindra gärna smärtan efter sticket med kyla. Detta kan man göra en isbit invirad i en servett eller handduk eller med kallt vatten. För att lindra klåda och sveda kan man också badda med alsolsprit, stryka på alsol-gel eller använda en särskild insektspenna som stryks mot huden. Man kan även smörja med kylbalsam eller lokalbedövande salva. För att undvika att man kliar sönder huden och får en infektion kan ett plåster sättas över stickstället.

Du kan även lindra den reaktion du får på stickstället genom att gnida in en tablett som innehåller acetylsalicylsyra eller ibuprofen, till exempel Aspirin, Bamyl eller Ipren. Fukta huden innan du gnider in tabletten. Du bör göra det så tidigt som möjligt för att få ett bra resultat. Tvätta bort när besvären har minskat.
Efter någon eller några dagar försvinner besvären. Om man blir stucken ett bi kan det hända att gadden blir kvar i huden. Då bör man försöka ta bort den.

geting1

Gadd?
Gadden kan fortsätta att föra in gift i huden någon minut efter sticket, även om insekten är borta. Det är lättast att ta bort gadden med en pincett men det kan även gå med en nål eller nagel. Är det svårt så ta hjälp av någon. På gadden sitter nämligen en giftblåsa. Gadden kan fortsätta att föra in gift i huden någon minut efter sticket, även om insekten är borta. Nu vet du, en giftblåsa!

Infektion?
Du kan sätta ett plåster över stickstället för att undvika att klia sönder huden och få en infektion. Nämnt 😉

Varning:
För personer med allergi mot vissa insektsgifter, som till exempel mot geting, kan ett stick också ge en kraftig reaktion. Inträffar detta bör man uppsöka läkare. Även om du inte är allergisk kan det vara farligt att bli stucken i munnen eller på tungan, eftersom de kan svullna upp och i värsta fall orsaka andnöd. Var därför noga med att kontrollera att en geting inte satt sig i glaset eller flaskan du dricker ur.

Omkring två personer dör varje år av en allergisk chock efter ett getingstick. För oroliga föräldrar kan det vara skönt att veta att det aldrig är barn som dör. Så var försiktig, se var du trampar om du går barfota. Kolla läskedrycksflaskor och glas.

Om du vill få bort dem tillfälligt ta ett glas saft ex och ställa en bit bort så brukar de vända sig dit.

Källor:
lokaltidningen.se
expressen.se
1177.se
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org


Döden talar vi ej om, känsligt ämne, som alla drabbas av…?

handerdö

Döden ser många som slutet, flera tror livet fortsätter i annan form. Många vill ej höra talas om döden, ordet döden följs ju av sorg vanligen. Jag tror vi borde tala om det i vardagen, som livet, som födseln. Astrid Lindgren berättade att när hon och hennes systrar hördes på telefon sa de alltid först, Döden, döden. För att avdramatisera deras situation och att de var äldre och medvetna?

Döden är livets upphörande, en avslutning av alla biologiska funktioner som upprätthåller en levande organism. I biologin ses det som ett permanent stadium, att alla levande ting förr eller senare dör

Folk som vill donera organ borde tänka på en sak. För döden är inte ett specifikt ögonblick. Det är en process som kan ta tiotals minuter, upp till en halvtimma. Det säger Sam Parnia, brittisk professor och erfaren intensivvårdsläkare, som varit med om att återuppliva en lång rad patienter med hjärtstillestånd. Någon har skrivit att en läkare som väntar på organ gärna vill ta dem direkt och med chansen att de ska vara livsdugliga.

I Sverige är det överlämnat till den medicinska vetenskapen att i de flesta fall på klinisk väg bestämma när döden inträtt för en människa. Numera är det i lag reglerat att en människa är död när hjärnaktiviteten upphört, så kallad hjärndöd, eller som det uttrycks i §1 i lag 1987:269 (Lag (1987:269)

En överlevare som ”dött”.
”Jag är definitivt mindre rädd för döden. Nu vet jag att döden inte är värre än att sova. När man dör så slutar man bara helt enkelt att existera, det är inget att oroa sig för”.


I dag är det vanliga att man dör den ”långsamma döden”. Den snabba medicinska utveckling som inleddes i början av 1900-talet har givit oss penicillin, sulfa, insulin, bättre narkos, strålbehandling av cancer m m, vilket har inneburit bot för allt fler livshotande sjukdomar. Allt bättre hygien och levnadsstandard har också förlängt medellivslängden. Den är hög i Sverige, 82 år för kvinnor och 77 år för män.

I dag är det därför endast 20 procent som dör den ”snabba döden” – i olyckor, akut hjärtinfarkt, förgiftningar och självmord. De allra flesta människor, 80 procent, kommer att dö i en kronisk sjukdom som så småningom leder till döden.

Många av de patienterna har efteråt­ kunnat berätta om märkvärdiga saker. De har haft en nära döden-upplevelse. Många människor upplever inte att döden gör ont utan att det snarare sker en befrielse och att kroppen går in i ett skönt stadium, som att sova. Sedan kan ju anledningen till döden göra ont, en lång och utdragen sjukdom kan vara smärtsam. Men när en människa dör så somnar den in för gott. Man behöver inte vara rädd för döden men tänk på att leva så många dagar som möjligt tills att åldern får utvisa vilken som blir den sista dagen, anser andra. Jag har sett döden på flera sätt och jag är osäker. Tror det finns massor av situationer kring döendet.

Skarmavbilddö

Läst:
”Såg på TV igår ett reportage om en kvinna som lagt sig på T-banespåret för att ta sitt liv. När hon hörde tåget komma kände hon det som en efterlängtad befrielse och beskrev det som att hjärnan blockerades. Att vetskapen om att svår smärta väntas skulle blockera hjärnans smärtförnimmelse låter visserligen humant. Hon släpades med tåget 20 meter men miste benen och det var ett under att hon överlevde enligt läkarna. Själv har hon inga minnen från olyckan. Är det en naturens försyn för att vi ska slippa lidande?”


Smärtsam död?
När en människa ska avrättas med gift, så ska han eller hon först ges bedövningsmedel. Medlet både söver och tar bort smärta, innan själva giftinjektionen ges. Men, visar undersökningar, i många fall får personer för låg dos av medlet, vilket leder till starka smärtor och att man kvävs till döds. Forskarna har analyserat 49 obduktionsprotokoll och i nästan hälften av fallen hade personerna fått så låg dos att de kan ha varit vid fullt medvetande.

Obs detta gäller våra husdjur, gå igenom det innan med veterinären om hur det ska ske. Normalt ska man ge lugnande, som man ökar, vanligen somnar djuret, varefter man ger – sövningsmedel så djuret somnar in och organen upphör verka. MEN det sker att man ger för lite lugnande och ej låter det verka så var noga med att TALA OM DETTA som annars kan göra att djurets organ stängs av medan det lever med smärta.


Vad sägs om dö av smärta?
Man kan inte dö av smärta. Däremot kan man svimma, om smärtorna kommer som en kraftig och mycket plötslig påverkan. Då slår hjärnan av. Det kan uppfattas som den ultimata försvarsreaktionen, som gör att man ökar chanserna för överlevnad i samband med allvarliga skador genom att skruva ned aktiviteten i alla kroppens system.

En ihållande smärta kan inte kopplas ur på detta sätt. Smärtsignalerna i hjärnan samlas alla i den del som heter thalamus, innan de sänds vidare till högre centra. Blir påverkan för kraftig, kommer thalamus att dämpa smärtsignalerna. Det sker för att undvika att nerverna blir överbelastade och så att säga kortsluts. Reaktionen kan innebära att en person vid medvetande slipper känna smärta under en kortare period.

bokomdö

Det är för övrigt något som torterare sägs ha vetat i århundraden. Skall tortyr verka effektivt, skall man ta pauser, så att offret kan återhämta sig och på nytt uppleva smärta. Är smärtpåverkan fullkomligt extrem, släcker thalamus signalerna högre upp i nervsystemet, och det är då man svimmar. Smärta i sig själv kan alltså inte vara dödlig.

När man är frisk kan många saker vara meningsskapande: arbete, resor, upplevelser, relationer, religion, engagemang, föreningsliv, altruism. I livets slutskede är goda relationer ofta det som är mest meningsskapande: att man fortfarande befinner sig i ett sammanhang av goda relationer, att man får umgås, att man fortfarande betyder något för sina närmaste.

Människor som varit djupt medvetslösa men som vaknat upp igen har berättat att de kunnat höra vad som sägs, kunnat känna igen bekanta röster och kunnat uppleva beröring. handerdö
Därför är det inte meningslöst att finnas nära den döende, att tala till den som är sjuk, hålla handen, stryka pannan, fukta munnen. Det är inte ovanligt att det mot slutet händer att den sjuke vaknar upp – som om krafterna samlas en sista gång. Jag vet några fall. Ibland räcker kraften till att säga några ord – ibland bara till att öppna ögonen och möta blicken hos den som vakar vid sjuksängen.

Vad säger medium?
”När själen lämnar sin kropp, så brukar man kunna se sin kropp där man lämnade den. Ibland så stannar man kvar en stund bland sina nära och kära som finns kvar på jorden. Ibland så kan själen stanna kvar hos familjen, under några dagar innan han han/hon går över till andra sidan. Kärleken dör inte för att du dör. Dem som du älskar här på jorden kommer du fortfarande att älska på andra sidan. De som älskar dig här kommer alltid att älska dig. Ni kommer inte att tappa bort varandra heller, för ni har en starkt band till varandra och de kan aldrig brytas.”

Tro är viktigt och med den vår syn på liv och död. Jag tror det är bättre tro än inte alls. Men att klargöra med anhöriga vad man vill är stort, redan när man är frisk och kry. Och tala om döden.

Finns det något positivt med döden? Vem vet vad?
De som lider av enorma smärtor kan ”slippa dessa”, palliativ vård, där man ej ger uppehållande åtgärder. Palliativ vård (från latinets pallium, ”mantel” och palliatus, ”bemantlad” där manteln symboliserar omsorgen om den döende människan) omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Vården som nu har problem löser tyvärr ej detta alla gånger bra trots personal som kämpar. Resurserna.

Och med döden – vi får alla svar. Vad händer efter döden? Mörker, sömn eller himmel, möten med anhöriga? Det fysiska upphör och det psykiska kan ha en annan ”livsform”. Men nu lever vi 🙂 Nuet och livet är värdefullt även dåliga dagar. ❤

Källor:
illvet.se
fof.se
spa.merinfo.se
lajkat.se
rosenlundnytt.tripod.com
medialt.se
alltomvetenskap.se
sv.wikipedia.org
sverigesradio.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,


Har du haft ”sphenopalatine ganglioneuralgia”? Hjärnfrys eller glasshuvudvärk?

hjarnfrys

Du har säkert drabbats av detta och vad det beror på kanske du kan gissa? Jag har haft det, det kan smälla till i huvdet, men – jag vill veta 🙂
Glasshuvudvärk, ”brain freeze” eller Sphenopalatine Ganglioneuralgia kallas den plötsliga, kortvariga huvudvärk som vissa människor upplever då de äter glass eller hällt i sig en kall dryck eller annan kall mat. Drygt en tredjedel av befolkningen har någon gång fått huvudvärk av att äta glass. Känslan av smärtan beror på att vissa delar av kroppen är dåliga på att placera smärta på rätt plats.

Hur uppstår den?
Enligt experter så uppstår smärtan när kylan påverkar nerver i gommen – i synnerhet nervus trigeminus, en tredelad nerv som bland annat tar emot känselintryck från ansiktet, munnen och hjärnhinnorna.

Trots att glassen kyler ner insidan av munnen uppstår smärtan högre upp i huvudet. En vanlig teori är att huvudvärken är ett exempel på så kallad refererad smärta. Smärtan är ofta skärande och intensiv i pannan eller bakom ögonen. Attacken varar från några sekunder till några minuter. Enligt läroböckerna löper människor med migrän större risk än andra att få ont i huvudet av glass. Men enstaka studier talar emot ett sådant samband.

Forskningens resultat?
Forskarna vet relativt lite om glasshuvudvärk. Sannolikt beror det på att de drabbade sällan söker vård. Av alla cirka 140 typer av huvudvärk som forskare har namngett är värk orsakad av kalla matvaror en av de lindrigaste. Men det finns experimentella studier av fenomenet. Två kanadensiska forskare berättade om ett experiment år 2002.

Den då 13 år gamla Maya Kaczorowski och hennes pappa, neurologen Janusz Kaczorowski, bjöd 145 skolbarn på en deciliter vaniljglass var. Hälften av barnen skulle sluka glassen på mindre än fem sekunder. De övriga blev ombedda att mumsa i lugn och ro under mer än en halv minut. Bara 13 procent av de som åt sakta fick ont i huvudet. Bland snabbätarna var andelen mer än dubbelt så stor.

hvark

Eller mer?
Enligt en grupp forskare vid Harvard Medical School är det inte kylan som orsakar smärtan, utan värme. När det kalla når gommen sänds signaler som ökar blodflödet i den artär som förser hjärnan med syre. Hjärnan överhettas då för att kompensera för kylan, och det är denna överhettning som orsakar smärtan. Efter en liten stund drar sig blodkärlen samman igen och smärtan försvinner

Tips?
Ett praktiskt tips är att inte pressa upp glassen mot gommen, enligt en neurolog – och tänk på att äta sakta. Eller ät ingen. Låt den bli lite lätt ljummen 🙂 Men värm den ej i micron….

Övrig huvudvärk?
Återkommande huvudvärk är ofta spänningshuvudvärk som uppstår när man spänner musklerna i nacken och ansiktet under en längre tid och kan uppstå bland annat genom att sitta mycket framför datorn. Stress kan också utlösa huvudvärk. Migrän, akuta anfall av intensiv huvudvärk, beror på att blodkärl i hjärnan har svullnat och smärtreceptorer i kärlväggarna som har blivit överkänsliga. Så ta det lugna.

Källor:
fof.se
sv.wikipedia.org
natgeo.se
10fakta.se
aftonbladet.se
svt.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,