Varför behöver småbarn sova så mycket…?

Enkel fråga jag fick av en bekant och svaren klara? De behöver sömn för att orka och – växa tar krafter. Är det så enkelt? Barn behöver olika mycket sömn i olika åldrar. Hur bra barn och tonåringar sover kan påverkas av till exempel ålder, utvecklingsfaser, oro och relationer. Det är då de växer och utvecklas. Men små?

Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig. När vi sover bearbetar hjärnan nya upplevelser och lagrar kunskap och minnen. Sömnen är också viktig för immunförsvaret. För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon till stor del utsöndras under sömnen.

Hur mycket sömn behöver barn? Vår grupp 0-1 år?

Vanligen 15-18 timmar dygnet, men i den här åldern är det väldigt stor skillnad mellan olika barn.
Amerikanska American Academy of Sleep Medicine – har nyligen beräknat och nämner – spädbarn 4-12 månader behöver cirka 12-14 timmars sömn.

Sömnbehovet minskar snabbt redan under de första levnadsmånaderna och babyn börjar tillbringa mera tid vaken. Skillnaderna i enskilda barns sömnbehov kan ändå vara stora. En nyfödd sover mycket oberoende av vilket tid på dygnet det är.

Om barn sover tillräckligt förbättras deras koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga samt deras mentala och fysisk hälsa. Därför rekommenderar American Academy of Sleep Medicine att etablera sömnrutiner så tidigt som möjligt i barnets liv.

”Alla barn är individer och sömnen är inget undantag. Vissa barn kan sova sig igenom en jordbävning och vissa barn vaknar av att någon andas lite för högt. Det kan också ändra sig i perioder så att det barn som sov så bra för en vecka sedan plötsligt är extremt lättväckt och det barn som brukade vakna av minsta lilla ljud plötsligt sover som en liten ängel till föräldrarnas förvåning.” (x)

Sova till? Vaggvisor vaggar till sömns.

Barn- och vaggvisor, oavsett ursprung, har ofta en gungande melodi, till exempel amerikanska ?Rock-a-bye baby?, svenska ? Mors lilla Olle? och kinesiska ?Shi shang zhi you mama hao? Den gungande rörelsen har en lugnande effekt på alla människor – och det gäller både barn och vuxna.

Sömntips? Mer äldre barn?
Frida Dahlbäck, psykolog med inriktning mot barn, sina bästa sömntips för småttingarna.
”Det är viktigt att markera övergången till nattningen med samvaro och regelbundenhet. Man kan ha som rutin att gå runt och säga godnatt till övriga i familjen, till ett husdjur och till favoritleksaker medan man släcker ned runt om barnet för att markera övergången till nattningen.

Om barnet gillar saga kan det bli en positiv del av nattningen, att sjunga för barnet, lyssna på rogivande eller vaggande musik är exempel på nedvarvande kvällsrutin inför sömnen.” (z)

Öva sjunga 🙂
Kompisbandet – Mors lilla Olle
https://www.youtube.com/watch?v=9wEIAP8yFcw

Shi Shang Zhi You Mama Hao – Mandarin Chinese Kid Song
https://www.youtube.com/watch?v=t7J87fhD5wg
(gör egen svensk text?) 🙂

Källor:
1177.se
expressen.se
thl.fi
femina.se
smabarnsaren.se (Louise x)
ikea.com
aftonbladet.se
youtube.com

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Hur långt bakåt kan vi minnas, är vårt barnaminne sant…?

Vad säger man om minnet, hur långt kan vi minnas och – är det våra minnen? Studier av våra tidigaste minnen tyder på att de allra flesta minnen från tiden upp till de första åren på dagis raderas ur vårt minne, när vi blir tio år gamla.

Fyra år gamla barn kan således mycket väl komma ihåg vad som hände, när de var två år, medan en tioåring kan väldigt lite från sin babytid som de flesta vuxna kan.

Även om vi normalt endast kan minnas tillbaka till fyra-årsåldern, kan ännu tidigare upplevelser i vissa fall ha etsat sig fast. Till exempel kan personer som varit utsatta för – en allvarlig olycka från två års ålder ofta som vuxna komma ihåg detaljer från episoden. Mycket tyder på att man kan bevara tidiga minnen genom att ofta tänka på dem och tala om dem. Små barn brukar dock inte tänka bakåt, men om föräldrarna hjälper sina barn med att till exempel komma ihåg sina första steg genom att ofta prata om dem, kan minnena kanske undvika att falla i glömska.

Minns ej?
Före två års ålder kan vi omöjligt ha minnen. Hjärnan är inte tillräcklig väl utvecklad för det. I våra tidigaste minnen är det oftast den känslomässiga kärnan som starkast finns kvar, medan detaljerna ofta vittrat bort. Därför handlar minnena om när vi upplevt något starkt känsloladdat, som när vi blivit rädda eller väldigt glada för något.

Till slut är det mest av allt berättelsen vi kommer ihåg och som vi återberättar. I de flesta familjer finns det berättelser om upplevelser och händelser som är återkommande och som bildar en ”familjemytologi”. När vi är små har vi svårt att komma ihåg källan till ett minne, om det är vår egen upplevelse eller om vi hört det från någon annan. Därför är många av våra starkaste barndomsminnen till stor del lån från våra föräldrar.

Man vet att minnet passerar genom hippocampus, som ligger likt två portar innanför tinningarna. Men var det sedan tar vägen är det ingen som vet. Det är snarare som en spegel som spricker i ett stort antal skärvor, som därefter hamnar på olika ställen i hjärnan. När man sedan ska komma ihåg ett barndomsminne, så sätter hjärnan ihop de olika skärvorna till en bild.

Inte konstigt att den förändras en smula, varje gång den blir hopmonterad. Varje gång vi återkallar ett minne så bygger vi om det. Minnena ändras efter våra behov just nu. Dessutom tycks vi måla en allt vackrare bild av det förflutna.

Jag brukar tänka själv att man minns det riktigt jobbiga och det riktigt glada.

Källor:
illvet.se
dn.se
sydsvenskan.se
svd.se

❤
CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig, covid-19 som ökar och nya förordningar gäller.

Blogginlägget nedskrivet 18/11-20
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Ev skrivfel kan ske, källor från ex. utland kan skapa det, men ändrar snarast 🙂