Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 08 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2700 inlägg.


Hur tolkar du att 42 är svaret på livets och universums gåta enligt – Liftarens guide till galaxen?

42ring

Alla älskar olösta mysterier. Filosofiska tankar har skapats av en författare vid namn Adams, som var en humorist som ofta skrev med kravet att bli klar innan deadline. Vilket han älskade. Detta resonemang om talet 42 har skapat frågor som man kan se som spännande eller le åt. Han har i en bok nämnt talet som väldigt speciellt. Läs!

Svaret är 42, men hur lyder frågan? Ja, enligt författaren Douglas Adams får vi ett svar utan fråga. Vad som började som en radiopjäs 1978-1980 blev en del av sci-fi- och nördkulturen i form av fem böcker (samt en postumt utgiven sjätte spinoff), spel, tv-serier och en film – och kulten kring siffran 42 lever vidare.

42douglasadams

Vem var mannen Adams?
Douglas Noel Adams, född i mars 1952 i Cambridge, Cambridgeshire, död i maj 2001 i Montecito, Kalifornien, var en brittisk författare, manusförfattare, essäist, humorist som i satiriker och dramatiker. Adams är främst känd för det humoristiska science-fiction verket ovan, även de två böckerna om den holistiske privatdetektiven Dirk Gently.


Boken?
Liftarens guide till galaxen (engelska: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy) är en historia som återberättats i minst sju olika medier. Den började som en radiopjäs 1978 och handlingen kretsar kring jordbon Arthur Dents äventyr i universum och senare även i multiversum. Mot slutet av boken avslöjar superdatorn Deep Thought att svaret på den ”stora frågan” om ”Liv, universum och allt” är ”fyrtiotvå”.

Det visar sig senare att planeten jorden enbart är ett experiment för att hitta ”den yttersta frågan om livet, universum och allting”. Svaret är 42, men frågan kan inte existera i samma universum som svaret. Om man inte förstår svaret på en fråga, behöver det inte vara svaret det är fel på, det kan lika gärna vara frågan som är felställd, konstaterar berättaren i boken. Det händer allt mer osannolika saker i fortsättningen på berättelsen, som kan vara lite snårig på sina ställen då det pågår en del parallellhandlingar. Böckernas ”berättarröst” kommer in och förklarar olika skeenden som mer eller mindre (oftast mindre) för handlingen framåt.


Om talet 42 och dess hemligheter?
Svårt för den vetgiriga?
”Fyrtiotvå är ett katalanskt nummer. Dessa siffror är extremt sällsynta, mycket mer än primtal: endast 14 av de förra är lägre än en miljard. Katalanska nummer nämndes först, under ett annat namn, av den schweiziska matematikern Leonhard Euler, som ville veta hur många olika sätt en n-sidig konvex polygon kunde skäras i trianglar genom att ansluta hörn med linjesegment. Början av sekvensen ( A000108 i OEIS) är 1, 1, 2, 5, 14, 42, 132 …. Det n: e elementet i sekvensen ges med formeln c ( n ) = (2 n )! / ( n ! ( n + 1)!). Och precis som de två föregående sekvenserna är siffrans densitet noll vid oändligheten.

Katalanska nummer är uppkallade efter den fransk-belgiska matematikern Eugène Charles Catalan (1814–1894), som upptäckte att c (n) är antalet sätt att ordna n par parenteser enligt de vanliga reglerna för att skriva dem: en parentes stängs aldrig innan den har öppnats, och man kan bara stänga den när alla parenteser som sedan öppnades är själva stängda.” Puh. Det finns en mängd liknande beräkningar.


Om talet i olika sammanhang?
42 (fyrtiotvå) är det näst lägsta talet som har tre olika primfaktorer, och därmed är ett sfeniskt tal.
I bibeln får det första av odjuren i uppenbarelseboken en mun som fick hålla på i 42 månader (Upp. 13:5).
Om solens strålar bryts ‘4’2 grader i vattnet bildas en regnbåge.
Ett maratonlopp är drygt 42 km långt.
42 är FBI-agent Fox Mulders lägenhetsnummer i TV-serien Arkiv X.
42 är numret på den första roboten som besöker Will Smith i filmen ”I, Robot”.

42kub

42 är ett av talen i den återkommande talserien 4, 8, 15, 16, 23 och 42 i tv-serien Lost.
42 är namnet på ett avsnitt ur säsong tre av den brittiska Science-Fiction tv-serien ”Doctor Who”. I avsnittet har the Doctor (tio, som spelas av David Tennant) och hans kompanjon Martha Jones 42 minuter på sig att rädda rymdskeppet de befinner sig i ifrån att krascha in i en sol.

En läsare, av flera, av boken tycker:
”Jag tolkar det som att svaret är oviktigt. Det är frågorna i sig som låter oss utvecklas.”

Eftersom en ”humorist” ligger bakom de ursprungliga tankarna kan man anta han ville skapa en reaktion av läsarna. I sig kan man hitta liknande saker om andra tal. 27-klubben kallas ex kända artister inom musiken som dött vid exakt 27 års ålder. Men studerar man det mer noga lär det vara lika många som varit 28 år…

Vill du plugga mer svårt och försöka lösa livets gåta? Här:
https://www.scientificamerican.com/article/for-math-fans-a-hitchhikers-guide-to-the-number-42/

Men lite mysterium är det, kanske skulle en Sherlock Holmes eller Kalla Blomkvist kunnat löst det?

Källor:
sv.wikipedia.org
forummag.fi
se.toluna.com
scientificamerican.com
realclearscience.com
fof.se
it-ord.idg.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – använd helst munskydd med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 9/5-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Tro, magi, skrock, vidskepelse – onda ögat är känt, men vad vet man…?

ontöga

Tron på det onda ögat är en antik vidskepelse som du kan möta i många kulturer i länderna runt Medelhavet, Arabien, Turkiet, hela vägen till Indien. Mycket kan man tro på, häxor, troll eller voodoo? Men om detta öga existerar eller ej är mer en trosfråga, många greker tror på det sägs det. Läs ej om du är skrockfull. 🙂

Vad är det mer specifikt?
Onda ögat, den mest kända formen av en folktro som tillskrivit vissa människor en ”oturlighet”, ett övernaturligt vållande av olyckor eller fysiskt obehag för omgivningen. Det kan beskrivas som en gammal tro där ögat representerar en slags ond kraft som finns hos människor. Den kan bryta ut när någon känner avundsjuka eller beundran och det sägs att kraften kanaliseras genom den avundsjukas ögon och projiceras på den eller det man är avundsjuk på. Glo, stirra!?

Inom alla kulturer finns både magiska ritualer och mildare sätt, som att önska illa eller sända onda tankar, onda ögat eller ond tunga (skvaller, förtal, lögner) för att lägga en förbannelse eller förgöra en person, ett djur eller en plats. Men vem tror på det (mer än greker)? Religion?


Man tror det beror på om någon med onda avsikter stirrar på en person. I folktro är uppfattningen om det onda ögat att det är ett slags negativ kraft. I det antika Grekland kallades denna kraft baskania, i antika Rom fascinatio. I dagens Neapel kallades den jettatura.

Skydda sig?
Tro inte på det. Men det nämns trollformler, gester och amuletter vanligast. Överallt finns föreställningen att genitalia samt vassa och spetsiga föremål, särskilt djurhorn skyddar mot onda ögat. I Sydeuropa brukas även horn- eller fallosliknande amuletter.

Inom germansk kultur förekommer inte tron på onda ögat, i stället finns en avvikande föreställning om att vissa socialt ej tolererade individer (trollkunniga, lösaktiga kvinnor, romer eller liknande) genom att titta på föremål kan förta dess kraft, på svenska ofta kallat ”hågsning”. Dessa grupper var farligast främst för havande kvinnor, nyfödda barn, mjölkkor, brygd, bak med mera.

Mest nämns såklart att det är en allmänt mänsklig fördom som tagit sig många uttryck även i svensk folktro. Det är ofta fråga om ett avståndstagande eller en rädsla för människor som i något, ofta yttre avseende avviker från det ”normala” – just stämpeln att ha ont öga sattes gärna på den som t. ex. en ”motbjudande” ögonsjukdom, medan ”ond fot” eller ”ond hand” kunde bero på ett lyte i någon extremitet.

Grekers skydd?
Många greker bär, skrockfulla – en liten blå sten eller ett blått öga i hals- eller armbandet. Blått är en beskyddande färg.

onteye

Bäst ser jag med positiva tankar det jag läst, om en fråga med svar.
Någon kvinna tyckte ”jag har mer än en gång gett ett ögonkast till ungar som varit dumma mot sina föräldrar i affären, och de lägger av och börjar gråta vid första stirr vilket är att föredra mot det tidigare beteendet. Observera att det ar inte föräldrarna jag ger ögonkast till, det är avkomman.”

Svaret som gavs är bra. ”Man kan hjälpa till istället for att ge onda ögat”. Man ska försöka ge snälla ögat så ofta man kan. Om jag möter en mamma som kämpar med ett barn under armen som skrikit så att det är rött i ansiktet så försöker jag se på henne med en blick som säger ”Jag hejar på dig, kämpa på”.

Det är ingen lätt min att få till, det medges, men jag jobbar på den. Man kan också klappa på axeln när man går förbi och säga ”Vad bra du är” eller något annat, för att bekräfta den som har det jobbigt.”
Som hon även nämner är det enda man åstadkommer är ett ledsamt barn som ser vuxna som ”arga”. Sunt tänkande…

sjatte-sinnet-ogat


Kuriosa?
En långfilm, Det onda ögat (1962), Frankrike, Originaltitel L’œil du malin, svensk premiär 1970.

I alla tider har förekommit skrock, vidskepelser, minns den 13, en fredag? En dag som många med mig ser som ”en bra dag”. Folk kan tro på allt, övernaturliga saker som ej kan bevisas vetenskapligt, myter som vandrar.… 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
unt.se
therootdoctor.se
ne.se
svenskfilmdatabas.se
blogg.amelia.se
in2greece.com


2 kommentarer

Bondepraktikan gav tips om väder och mycket kan vi nyttja än idag, eller…?

Uppgifter med fakta, veta mer – är trevligt, en vän bad mig söka fakta om Bondepraktikan. ”Den fanns väl som en bondebibel och torde varit spridd och nyttjad över hela Svedala, från norr till söder? Då bör den ha skiljt sig åt i innehållet då klimatet är så olika i vårt avlånga land?”

Nyfiken som man är vill man veta, tror gör jag redan vid frågan. Så, Bondepraktikan är en av de mest spridda folkböckerna och innehåller till viss del väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten. SMHI påpekar att väderspådomar som förekommer i Bondepraktikan ibland kan ha vetenskapliga orsaker som bakgrund, men att det mesta ska ses som kuriosa.

Innehållet bestod till stor del av väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten, av vilka många troligen är hämtade ur grekiska och romerska spåböcker. Den behandlar delar av Sverige olika då väder som man analyserar är olika i norr och söder, barmark och ex snö. Om december kan man ex läsa:


Kall december med mycket snö lovar gott år. Åska i denna månad bådar både storm och regn.
Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter.
På snöigt år följer rikt år. Mycket snö betyder mycket hö.

En ensam skata förkunnar elakt väder.
Grön jul, vit påsk, och en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk.
Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år.
En våt jul gör tomma visthus och tomma fat. Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.
Om bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mera snö än köld, är det vitt bebådas mera köld än snö.


Bondepraktikan enligt Nationalencyklopedin: ”Denna har kommit att framstå – och citeras ofta i massmedia – som representativ för svensk folklore, vilket den (med de nämnda undantagen) alltså ingalunda är.” Man kan säga att bondepraktikan var en föregångare till vår moderna kalender.

bonderklipp

De spådomar om vädret som förekommer i Bondepraktikan var ändå ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut år 1508 i Tyskland. Kapitel som återkommer varje månad i nyare utgåvor (dvs efter 1897 enligt originaltexten) är Jordbruksarbete, Ladugård och stall, Fjäderfäskötsel, Biskötsel, Trädgårdsskötsel, Krukväxter samt jakt och fiske. Detta förutom prognoserna om vädret då, som är uppdelade på månader, på dagar och på talesätt i olika regioner av riket.

Många emigranter hade i Amerika-kofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.

År 1662 eller 1666 kom den ut på svenska, och utgivaren var troligtvis Andreas Johannis Arosiandrinus. Den första svenska utgåvan var i verspartierna en översättning från den danska utgåvan 1597 – den avgjort mest kända och citerade bondepraktikan är från 1875. 1733 tillades ett avsnitt om vädermärken, en del som senare kommit att bli den mest kända delen.

tjugondag_knut_etta

Konung Knut bad om hjälp att driva julen ut, står att läsa i Bondepraktikan. Den 20:e dagen efter jul är julen slut, en tradition som vi har åtminstone sedan 1600-talet. Att slänga ut granen tillsammans med en så kallad julgransplundring härstammar från 1800-talets borgerliga traditioner.

Föregångare?
Från det forntida Mesopotamien finns bevarat ett verk kallat för ”Instruktioner för bönder”, i vilket en far ger råd till sin son och arvtagare om hur denne ska sköta jordbruket på bästa sätt.

I dokusåpan Farmen på TV har man i husförhör många frågor kring vad Bondepraktikan säger. Nog kan man finna en del matnyttigt? På nätet kan du finna tips.

Följ länken: http://www.bondepraktika.se/

Källor:
bondepraktika.se
sv.wikipedia.org
smhi.se
ne.se
nordiskamuseet.se
(även bild av när man slängde ut granen)

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,