Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Skönheten som kan synas mest i södra Sverige, sommargyllingen…

sommarg

Vilken skönhet, vilken diskret fågel, som hörs mer än syns. Lär dig mer. Den är alltså sällsynt. Oftast på södra Öland och i östra Skåne. Varje år observeras sommargyllingar på skilda platser i Sverige, mest från mitten av maj till slutet av juni (förlängd vårflyttning) och så gott som uteslutande i kusttrakter, slättbygder och längs vattendrag. Arten har observerats i samtliga svenska landskap. I Sverige finns det omkring 50 häckande par av sommargylling och flertalet av dessa har Skåne som hemvist. Simrishamns kommun är ett av artens starkaste fästen.

Sommargylling (Oriolus oriolus) är en fågel i familjen gyllingar. Den är en flyttfågel som häckar från Västpalearktis till östra Sibirien och övervintrar i Afrika och norra Indien. Sommargylling är ensam art i sin familj att häcka i Europa.

Utseendet?
Sommargyllingen är stor som en koltrast men något slankare, med kortare stjärt och längre vingar. När gyllingen ses flyga i mjuka bågar mellan skogsdungar lyser den gamla hanens kropp och huvud starkt gula. Vingar, stjärt och tygel är sotsvarta och näbben klarröd. Honan har en blekare dräkt med gröngul ovansida, gula flanker och smutsvit undersida med fina mörka längsstreck, se bild. Ungfåglarna liknar honan. Sången är ett fylligt flöjtande ”fy-få-fyh-flyå”, varningslätet ett nasalt skrän ”wä-ääh”. Längden 23-24 cm.

Utbredning?
Sommargyllingen är en flyttfågel som häckar i södra och mellersta Europa, nordvästligaste Afrika i Marocko, och i Asien så långt österut som östra Sibirien. I Ryssland och Finland når den upp till den 60:e breddgraden norrut, i Västeuropa norrut till Östersjön, samt i södra Danmark och Sverige.

oriolus-oriolus

Övervintrar?
Den övervintrar i tropiska Afrika och norra Indien.

Första fynd av fågeln hos oss?
Det gjordes på hösten 1825 i Ellinge i Skåne, och första konstaterade häckningen skedde i Yddingen i Skåne 1932. Dock förekommer det uppgifter om att den ska ha häckat i Vimmerby i Kalmartrakten redan kring 1850-talet. Idag häckar den mycket lokalt på endast 8-20 områden i de nordöstligaste och sydöstra delarna av Skåne och på södra Öland. Ett antal häckningar har även konstaterats söder om Krankesjön, och söder om Vombsjön i Skåne. Arten har dock observerats i alla Sveriges landskap förutom Härjedalen.

Sommargyllingen anländer till Sverige i slutet av maj och flyttar söderut igen i augusti. Antalet häckande individer uppskattas till 100-180 och dess förekomstarea till 100-200 km². Bra kunskap för oss amatörornitologer 🙂

Se-hör:
Sommargylling Golden Oriole (Oriolus oriolus)
https://www.youtube.com/watch?v=HvWf0ggSJIY

Här länk med:
https://www.youtube.com/watch?v=26DzbBkdR78

Sommargyllingen föredrar täta, högstammiga lövskogar av ek och bok, men även tall och fuktig björkskog, helst i anslutning till vatten. Den häckar ofta nära gläntor och skogsbryn i områden med frodig undervegetation. Sommargyllingen lever av insekter, främst larver och fjärilar som plockas högt uppe i trädkronor men den äter även skalbaggar, bär och mjuka frukter. Den lägger vanligtvis 3-5 ägg som ruvas i 14-15 dagar.

so,,arghona

Status och hot
IUCN behandlar oriolus och kundoo som en art och tillsammans kategoriseras de som livskraftiga (LC). Vissa randpopulationer är hotade, däribland den svenska populationen som sedan 2015 kategoriseras som sårbar (VU) men som ligger på gränsen till att kategoriseras som starkt hotad (EN), och vars populationstrend förmodligen är negativ.

Hot mot arten utgörs av habitatförstöring genom utdikning eller utglesning av undervegetation av exempelvis betesdjur. Andra hot utgörs av luftföroreningar eller sjukdomar som minskar bladverkens täthet och sommargyllingen är mycket känslig för störning i början av häckningen.

Avslutar med en fin låt om denna skönhet med Olle.
Olle Adolphson – Sommargylling
https://www.youtube.com/watch?v=QPqXRm4WicA

Källor:
sv.wikipedia.org
youtube.com
fageln.se
artfakta.artdatabanken.se
skof.se

Fågelhandboken/Tidens förlag 1976

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Annonser


1 kommentar

Trevligt minnas från förr, felixgubbar och felixgummor, mycket hyss…

halmgube

Ja, vi vet att Tjugondag-Knut dansas julen ut! Så bjuder traditionen, Bland bortglömda eller nästintill bortglömda traditioner nämns utklädsel till askkällingar, felixgubbar, fettisdagsgubbar, julbockar, knutgubbar, lussegubbar och trettnegetter.

Vår tids ”Knut kör julen ut” den 13 januari är en rest av medeltida religiösa traditioner med den helgonförklarade danske hertig Knud Lavard som huvudfigur. Och med Knud Lavard som skyddshelgon uppstod redan på 1100-talet bland danska köpmän och hantverkare de så kallade Knudsgillena. Knud Lavard dog 1131, då firades den i Danmark, men även på några platser i Skåne S:t Knut Lavards passionsmässa just den 7 januari, vilket ursprungligen sammanföll med julhelgens slut. I samband med att Blekinge, Skåne och Halland blev svenskt flyttades Knutsdagen till den 13 januari.

Så Felixgubben!
Felixgubbar, en till Felixdagen (14 januari) knuten sydöstskånsk motsvarighet till seden. Berättelse längre ned. Enligt en uppteckning vid Etnologiska institutionen i Lund, från gränstrakterna mellan Blekinge och Nordostskåne, ”gick julaknudan från gård till gård genom byalaget på tjugondagen”. Julaknudan utgjordes av en stor träklots, som av manfolket bars till gårdarna och rullades in i stugan. Det var en stor heder, om karlarna lyckades komma undan, men stor skam för gårdens folk, om de ej lyckades fasttaga dem och bjuda dem på hederlig traktering. I varje fall skulle julaknudan föras vidare och rullas in i nästa gårds stuga tills den på detta sätt passerat hela byalaget.

På de platser i de sydsvenska landskap som en gång tillhörde Danmark där man slängde in julaknudor vid Knut, var det också vanligt att man följande dag, alltså den 14 januari, gick med Felixgubbar. Det var oftast en stor gubbe av halm, som klätts med gamla slitna kläder. Till ansikte kunde han ha en rova eller en beta och så klippte man lite tagel av hästarna och satte mustascher på gubben. Felix kunde också uppträda i en gummas skepnad.

strawman

Från byn Högseröd i Skåne berättas det att sedan man placerat Felixgubben vid en inåtgående dörr ”så knackade man på dörren eller fönstret. Sen gällde det att springa. Blev man fasttagen måste man själv gå vidare med den. Ibland ville man gärna bli fasttagen för det vankades för det mesta förplägnad.”

Om seden med gubbar funnits men istället firats dagen efter det vill säga den 14 januari har de kallats Felixgubbar. Felix är namnet i almanackan och är till minne av Felix av Nola anser man. Han var ett helgon som dog på 250-260-talet nära Neapel i Italien . Han sålde av sina ägodelar för att ge till de fattiga.

”Slut på julen och slut på ljusa och slut på ölet i alla husa!”
Så sa man förr. Nu var den stora högtiden slut för denna gång. Julen vår äldsta högtid med rötter i hedentid som firats på så många sätt med så många seder och traditioner. Julen av idag är inte som den var för hundra år sedan och den julen var inte densamma som den för tusen år sedan men jul har firats och kommer att firas.

** Har av en vän fått en berättelse, från 1950-talet, om denna Felixgubbe som nedskrivits i ett dokument av dennes far. Här kan man känna glädjen i busandet och – vad skulle ske med Felixgubben 🙂

”Nils Persson kom hem till oss. Så frågade han mig om jag hade varit med och satt Felixgubben där, men jag visste ingenting. Så berätta han att Hanna blivit rädd. Jag har inte lyckats skrämma henne så och vi har varit gifta i över 50 år sa han.”
// ”Han och jag kom överens att vi skulle göra en Felixgubbe. Jag kommer bort till dig ikväll sa Åke. Om kvällen gjorde vi så en uppstoppad med halm en gubbe.

Åke hade ett par stövlar och ett par byxor som han hade kasserat, jag bistod med en skjorta och tröja och hatt. När vi var färdiga var det en stilig gentleman med hatten lätt på svaj. Jag hade skrivit ett brev och stoppat i bröstfickan om att han var nyss hemkommen från Amerika och nu sökte jobb hos en änka. Någon lön ville han inte ha. Mat och kärvänligt bemötande fick va nog.

När vi hade klätt gubben färdig på kvällen så det första besöket var hos Per Jöns. Vi satte gubben i kostallen. När Otto, drängen, kom ut på morgonen så kasta de ut gubben genom ”mågadörren”. På eftermiddagen kom den 9-årige Per-Erik dragandes upp med cykelkärra lastad med felix.

Sent på kvällen gick Åke och jag bort till Erik Ola och satte felix på traktorsitsen i garaget. Det dröjde till den andra morgonen då satt Felix på trappan till affären.
Ja, så fick Åke och jag återigen bära gubben till ett nytt ställe. Vi kom överens om att nästa besök skulle ske hos Hjalmars Anders. Vi gick skogsvägen bort till Hjalmars gård. // Längre fram hamnar den hos Anna som var stins i Vittskövle. Jag tar med mig den, sa Anna, och satte den på tåget på en godsvagn till Småland.”

Vad som sedan framgår av skriften är att man ej vet om Felixgubbens vida äventyr fick något jobb hos en änka.

De hade så roligt med denna felixgubbe som de satte hos grannar, år efter år, när det blev annandag knut. Den ska finnas på ett museum i Lund, ett minne från tider som flytt. Bilderna som ser ut som fågelskrämmor är som ren illustration.

Källor:
blt.se
ne.se
ideellkulturkamp.com
en.wikipedia.org
svt.se
dokument av vän**

intresserad.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Spännande resmål utanför Hässleholm, Ronjas Tykarpsgrotta och andra…

tykarpResmål med historik som fascinerar är många, ett är Tykarpsgrottan som är en underjordisk kalkstensgruva med pelarsalar och gångar, som att resa tillbaka flera hundra år i tiden. Det är här, i Tykarpsgrottan, där Birk och Ronja träffas i smyg i filmen Ronja Rövardotter. 20 fladdermusarter finns i Sverige, varav 8 arter har skådats i denna grotta. I gruvan är det +8C. Rejäla skor och tröja bör man nog ha på. Kort om pris, en vuxen får betala 110 kr, barn 50 kr och de under 6 år gratis.   

Tykarpsgrottan är en f.d. kalkstensgruva med en mängd labyrintiska gångar något tiotal meter under jord som ligger vid Tykarp intill Ignaberga utanför Hässleholm. Redan under 1100-talet började man bryta kalk i Tykarp. Gruvan var i drift från 1700-talets mitt till 1888. Sedan 1950-talet har den varit en turistattraktion, men fick stänga i augusti 2010 på grund av att den saknade nödutgång. Sedan läste jag om pengar som behövdes och det var lite kris. Men i maj 2012 kunde grottan åter öppnas för turister sedan en ny tunnel och utgång byggts.

I Tykarpsgrottan har även scener från ungdomsthrillern Kullamannen samt tv-serien Snapphanar spelats in. Den nämns även i Edith Unnerstads bok Farmorsresan.

Förutom Tykarpsgrottan finns det minst fyra gruvor till i naturen runt Ignaberga. Dessa är i sämre skick, ej utmärkta på plats och besöks sällan av turister. Brytningen började i Kiabacksgruvan på 1700-talets mitt. Kiabacksgruvan har ingången i en byggnad av murad sten och torvtak. Gruvan är idag igenmurad några meter in från ingången. Bredvid ingången finns en oval kalkugn av kallmurad, ställvis sintrad sten som utvändigt är cirka 5×6 m och cirka 1.5 m djup.

Cirka hundra meter från Kiabacksgruvan finns en ingång till ett underjordiskt kalkstensbrott till. Gruvan är inte namngiven och åldern är okänd, gruvan är stängd med järngrind några meter in. Så långt in man kan se så ser den ut att vara oraserad. Bredvid vägen mellan Ignaberga och Vedhygge finns en ingång till ett underjordiskt kalkbrott i en ravin. Helt övertäckt med sten. Namn och ålder okänt.

I Vedhygge finns Vedhygge gruvkomplex som troligtvis är 140 x 120 meter. Brytningen ägde rum från 1500-talet till 1700-talets mitt. I västra delen av området finns intakta underjordiska salar men stora delar av gruvan har rasat in. Cirka 50 meter söder om området finns ytterligare ett sönderskuret område som sannolikt består av raserade gruvor. Dessa två kan höra ihop.

Den 27 juli 1749 passerade Carl von Linné och sekreteraren Olof Söderberg Vedhygge. I reseprotokollet berättas att: ”Kalk-brottet här i wästra Gyinge Härad, Eknaberga Socken, Wedhygge gård, låg öster om åkrarna och söder om wägen, på et högländt land ”. Bönderna hackade kalk i dagbrottet och gjorde gångar ”liksom kyrko-hwalf”.

Linné ska även ha påvisat faran med att man inte sparade pelare när man grävde ur. Detta gjorde man i Tykarpsgrottan som var ny när Linné gjorde sin skånska resa. Linné fick rätt, naturen ovanpå Vedhygge gruvkomplex är idag full av ”kratrar” från insjunkna delar av gruvan.

Miljön är utmärkt när man vill förflytta sig åtskilliga hundra år i tillbaka i tiden.

Kuriosa: 1987 höll dåvarande statsministern Ingvar Carlsson presskonferens om spannmålsöverskottet här. 

Källor:
sv.wikipedia.org
facebook.com
tykarpsgrottan.net
aftonbladet.se

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,