Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Lämna en kommentar

Petter försvann bara, året var 1895, platsen Skåne – vad hände…?

Petter_Persson

Vem var han, denne man? Informationen är lite, men vad som hände kan man fundera på? Han var – Petter Persson (Petrisi), född 10 september 1832 i Södra Åby församling, Malmöhus län, försvunnen 11 juni 1895. Han blev dödförklarad 1915, Han var en svensk lantbrukare och riksdagsman.


Persson var lantbrukare i Stora Isie i Malmöhus län. Han var även politiker och ledamot av riksdagens andra kammare för Vemmenhögs härads valkrets åren 1880–1886. Där var han suppleant i konstitutionsutskottet 1882–1886. År 1895 försvann Persson från hemorten, vilket rapporterades i Trelleborgs Allehanda den 28 november.sjjmbooks


Han återfanns aldrig och dödförklarades slutligen den 11 juni 1915 av Vemmenhögs härads tingsrätt. Denna info har de flesta tillgång till. Men vet vi mer?

Det sägs att han sågs senast på Äspö. När han då försvann skulle han troligen ta tåget från dess station till Stockholm. När han försvann var han såpass som 63 år. Han lämnade fru och det fanns flera barn.

Teorierna är…?
Man tror att han förmodligen emigrerade till Amerika. Något namn kan vara han – men ej säkert. På den tiden var det ej som i denna nutid där allt registreras noggrant. Emigrera vid hans ålder? Han kunde också valt resa till annan ort och därifrån skaffat sina papper, ex. Köpenhamn.

stisle

En tuff tid, hur hade han som bonde det ekonomiskt? Politiker med undansparat? Var han bevandrad i språket? En del har funderat på brott, rån, mord etc men man har aldrig funnit några spår som talar för det. Bilder från dåtid – Södra Åby, Stora Isie och Petter själv.

Vi får tro han reste iväg. ”Vid påsktiden 1895 lämnade han hemmet, och en stor familj, för att resa till Stockholm”. Hände något på vägen? Brottet som aldrig blev löst och tiden har suddat ut det som eventuellt skulle kunna ge ljus över försvinnandet. Vad tror du hände? Emigration? Utsatt för brott? Han lämnade en hel familj kanske talar mer för brott…?


CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll gärna avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
scangen.se
hitta.se
peoplepill.com

Blogginlägget nedskrivet 27/3-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lämna en kommentar

Kamratposten och dess skapare Stina Quint, grundades redan 1892..

kamratposten

Kamratposten får alla nog att tänka på ungdom och skola. Denna tidning, numer även kallad KP, är en svensk tidning grundad 1892 av folkskolläraren Stina Quint under namnet Folkskolans barntidning. Tidningen utkommer numer var tredje vecka och ges ut av Dagens Nyheter. Kamratpostens målgrupp är barn och unga mellan 8 och 15 år. .

Bakgrunden?
Folkskolans Barntidning grundades av Stina Quint, Kristina (Stina), född 13 april 1859 i Frillestad, Malmö, död 30 oktober 1924 i Stockholm. Föräldrar var indelte soldaten och lantbrukaren Ola Quint och Elna Kristina Svensdotter.

I soldattorpet där hon växte upp fanns också fyra syskon. Två av dem dog dock i det mässlingsutbrott som drabbade Frillestad i mars 1862. Stina gick i folkskolan där och därefter utbildade hon sig åren 1874–1875 vid Småskollärarinneseminariet i Landskrona. Hon arbetade sedan ett år som småskollärare i Skåne.

I Nyköping lärde Stina Quint känna Lilly Hellström, först som kollega och snart som god vän och mycket aktiv medarbetare i barntidningsprojektet. Hellströms far var bokhandlare i Nyköping med eget tryckeri och där trycktes de första årgångarna av Folkskolans Barntidning (FB). Det första numret utkom 16 mars 1892. Hellström medverkade både som översättare och författare och från och med 1911 omnämns hon som redaktör tillsammans med Quint.


Senare år?
Åren 1904-1917 bebodde Stina Quint (bild) och Lilly Hellström det herrgårdsliknande Hagen i Elfvik ute på Lidingö, där ett livligt sällskapsliv utvecklades. Stina körde själv med häst och vagn över den ibland rätt vådliga gamla Lidingöbron in till redaktionen som då låg på Artillerigatan 4.

stina quint

Senare bosatte sig paret på Östermalm och fick därmed betydligt kortare och säkrare väg till sin arbetsplats. Både Stina och Lilly engagerade sig i kvinno- och rösträttssaken, satt i styrelser och nämnder och var högt uppskattade. Stina ägnade sig på fritiden åt blomsterodling och amatörmålning.

Lilly Hellström, Elin Sofia Elisabeth född Kullberg 1866-1930, var en svensk lärare, redaktör, politiskt aktiv och feminist. Hon ingick 31 oktober 1889 äktenskap med köpmannen John Hellström, som avled samma år.


I tidningen i tidiga år?
Stina fick med sig skribenter såsom John Bauer, Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Helena Nyblom och Jenny Nyström. Tillsammans med livsledsagarinnan Lilly Hellström utvecklade hon ett ganska storslaget sällskapsliv, och de båda gjorde (och var för sig) även flera längre resor i Europa. Trivdes väl i varandras sällskap…


Kamratposten?
Första numret som Folkskolans barntidning kom ut den 16 mars 1892 i Nyköping. Tidningen innehöll berättelser av kända författare samt pyssel och gåtor. Tidningen blev direkt en succé. Att prenumerera kostade bara 1 krona och 15 öre för ett helt år!

Målet var att ge läsarna ”en bok som aldrig tar slut” och uppfostra dem till ”gudsfruktan, fosterlandskärlek, nykterhet och djurskydd”. Tidningen var svartvit och hade 4-8 sidor per nummer. Läsarbrevens avdelning hette ”Tomtebrev” och den som svarade på breven undertecknade ”Nisse tidningstomte”. Det skrevs inte heller mycket om vad som hände i ”den stora världen”.

kpp

Mellan 1939 och 1945 pågick andra världskriget, men inte ens det fick läsarna veta om i tidningen. De vuxna ansåg att barn skulle leva i en liten, skyddad värld. Barn skulle inte fråga eller prata om sådant som vuxna gjorde. Den inställningen märktes i tidningen ända in på 1950-talet.


Årtal och skeenden?
1934 började tidningen komma ut med vissa sidor i färg. Den då okända författaren Astrid Lindgren medverkade med en berättelse, ”Filiokus”. År 1943 tillkom spalten ”Visste du att …”, som förmedlade fakta. År 1950 fick tidningen ännu mer färg och bytte namn till Kamratposten. Under 1960- och 1970-talet leddes tidningen av Margareta Toss, och under dessa år fick Kamratposten en än starkare kvalitetsprofil med samhällsengagemang och stark läsarsolidaritet.

1969 öppnade Kamratposten den första svenska sexspalten för barn, ”Maj-Brith svarar på sexfrågor”, där sexologen Maj-Briht Bergström-Walan svarade på barns frågor om sexualitet och kroppen. Spalten finns kvar men heter idag ”Kropp & knopp”, och frågorna besvaras av en kurator och en expert från RFSU.

Webbplats
https://kpwebben.se

KPwebben.se, startades 1 september 2007. I oktober 2009 började KPwebben, på grund av ekonomiska problem, ta betalt för medlemskap. Communitydelen lades ner den 1 april 2012, bland annat på grund av dålig lönsamhet, och den redaktionella delen av KPwebben gjordes om. Lukas Björkman är chefredaktör sedan juni 2011. Den tidigare chefredaktören, Ola Lindholm, hade då månaden före avgått efter åtal.


Karl-Putte

Maskot?
På 80-talet blir Karl-Putte Kamratpostens maskot. Den lilla rosa masken ovan, som tecknades av illustratören Cecilia Torudd, fanns egentligen i tidningen redan på 70-talet. Men det var först nu som han fick sitt namn, efter en tävling bland läsarna. Karl-Putte (med de fina initialerna KP) var väldigt omtyckt. Ett tag hade han en egen serie.


Utmärkelser?
I november 2013 tilldelades tidningen Sveriges Tidskrifters stora pris. I januari 2014 tilldelades tidningen Psynkpriset i kategorin samhällsansvar. Nostalgi i nutid.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor. Fortfarande!

Källor:
sv.wikipedia.org
kpwebben.se
sok.riksarkivet.se
skbl.se
nyaidun.se
uu.diva-portal.org
moderatakvinnorshistoria.se

Blogginlägget nedskrivet 1/7-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Linn Hegdal vann i Let´s dance 2020, enormt duktig med danspartnern John Lundvik…

Linn-Hegdal-i-Lets-dance

En enormt stark final gav dem ”rättvist” glasskon och Linn visade sin styrka som fått John bli så perfekt. En jury som står upp är svårt slå! Visst var det jämnt hela vägen, men ingen kan väl säga fel par vann? 🙂

Vem är 24-åriga tjejen med den hesa rösten och det pikanta mellanrummet mellan framtänderna?
Jo, fakta: Linn Caroline Hegdal, född i september 1995 i Landskrona, är en svensk professionell dansare, bor också, eller är skriven i Landskrona. Adressen verkar vara mamma och pappas, en bror och en kvinnlig dansare, kanske fått lov bo där? Oavsett, samma adress.

Linn bor, är skriven tillsammans med – Magnus Hegdal (53), Caroline Hegdal (49), Veera Kinnunen (34), född i Gävle – är en svensk dansare och koreograf av finskt ursprung. Hon är känd för sitt deltagande sedan 2013 som lärare och dansare i programmet Dancing with the Stars. Brorsan (?) Ludvig Hegdal (23) bor där med.

Linn, tidigare Lets dance?
Hon medverkade i Let’s Dance 2018, vilket var hennes första säsong som hon medverkade som dansare i TV. Där var hon danspartner till Viktor Frisk och tillsammans så slutade de på en femteplats. Hon medverkade även i Let’s Dance 2019 där hon var danspartner till Lance Hedman Graaf och slutade på en tredjeplats i semifinalen, och nu 2020 etta.

Vinster?
Linn är flerfaldig svensk mästarinna i latin i Sveriges båda dansförbund, Svenska Danssportsförbundet och Sveriges Dansorganisation, tillsammans med sin danspartner Jacob Persson (ovan).

linn hegdalmkärl

Om segern 29/5-20.
”I 15 år har vi aldrig haft ett shownummer som är så varierande.”
”Linn det här är ditt bästa slutnummer av alla säsonger, och John vilken jävla känsla”, fortsatte en tagen Tony Irving.
Ann Wilson hade ännu svårare att hitta orden: ”Jag har svårt att prata nu känner jag”, sa hon med gråten i halsen.
Vinnarna var överlyckliga och härligt skåda.

Linn och kärlek?
Under Let’s Dance-säsongernas gång har det varit en hel del danspar som funnit kärleken i varandra. Linn har dansat ihop med Jacob Persson och den blommade ut i höstas. De har har känt varandra sedan de var tio år och började på samma dansskola. Sen flyttade de till Italien och satsade internationellt på dansen och så blev de tillsammans på vägen. Nu efter tävlingen har Linn sommarlov eller – semester, ihop med sin pojkvän.

Nära vän?
Kristin Kaspersen har skrivit: ”Linn Hegdal är en av dom som alltid är i mitt hjärta”. Jaha?

Linn Hegdal

Om Let´s dance?
En skräll när programmet startade – då fick vi veta att David Hellenius och Tilde de Paula Eby slutar som programledare. Nytt par kan man fundera över? Flera på TV kring nyhetsprogram kan nog passa. 🙂

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor.

Källor:
sv.wikipedia.org
hant.se
annwilson.se
expressen.se
mrkoll.se
nojeslivet.newsner.com
ratsit.se
it.m.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 30/5-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Tore Hedin tog död på 10 personer, Hurvamorden, året var 1952…

Tore_Hedin_police

Han var populär i Tjörnarp, den unge ambitiöse fjärdingsmannen Tore Hedin. Ja, en dåtida polis utan utbildning. För sedan april det året har den 24-årige Hedin tjänstgjort som extra ordinarie fjärdingsman i Tjörnarp, en ort med 600 invånare i Brönnestads landsfiskal-distrikt.

Problemet är att han saknar utbildning som polis – och nu vill man besätta tjänsten med en utbildad, ”riktig” polis. Han är en renlevnadsman som inte har några problem att avstå både sprit och tobak, men hans stora vurm för bilar gör att han ständigt byter till nyare och finare modeller, har totalt förstört hans ekonomi.

Dramat 1952?
22 augusti – I Sveriges största morddrama dödas tio personer i Skåne av Hedin, då en avskedad polis som sedan dränker sig själv. Han avskedades för att ha misshandlat sin fästmö då hon ville bryta förlovningen, och mördade sedan henne samt hennes chef och sina egna föräldrar, samt sex personer på ålderdomshemmet i Hurva, som han därefter brände ner. I ett avskedsbrev erkänner han också rånmord på en kvarnägare 1951.

Faktabiten?
Tore Hedin, född 7 januari 1927 i Stora Harrie församling utanför Kävlinge, död 22 augusti 1952 i Bosarpasjön, Häglinge (självmord), var en svensk polis (fjärdingsman) och gärningsman i de så kallade Hurvamorden, där han mördade tio människor för att sen själv ta sitt liv genom att dränka sig.

Tore Hedin1

Hur började hans liv?
Han växte upp som lite av en enstöring. Tore Hedin är enda barnet till småbrukaren Per Alfred Hedin och hans 17 år yngre hustru Hilda Maria. Tore växer upp på föräldrarnas gård i Annelöv, utanför Landskrona.

Redan som 16-åring hade han gjort sig skyldig till mordbrand då han hade brutit sig in i Gustavshills bryggeri i närheten av föräldrahemmet i Annelöv och stulit foder till familjens hästar. För att dölja spåren efter brottet tände han eld på bryggeriet. Tre år senare skall han ha stulit en motorcykel och lämnat den i Åsum. De följande åren jobbar hans pappa extra som byggnadsarbetare.

Han säljer gården i Annelöv och den lilla familjen flyttar till ett hus i Kvärlöv i Saxtorp, en bit närmare Landskrona. Tore hjälper sin far att rusta huset till en riktig mönstergård. Han är mycket fäst vid sina föräldrar och även som vuxen besöker han dem ofta.

17 år gammal tar han värvning vid A3 i Kristianstad, vid Wendes artilleri. Som stamanställd militär är han ”både energisk och lydig”, men han vill mer än han kan.


1950-talet för Hedin?
Under början av 50-talet genomgick han en underbefälsutbildning på regementet A 3 i Kristianstad, där han kom att lära känna den person, Gunnar Johansson, som i framtiden otroligt nog skulle utreda hans brott. Beskrivningen av Hedins person som givits av denne är att han var uppskattad, trevlig och verkade snäll, men han ansågs redan då som udda.

Efter genomförd utbildning fick Hedin tjänst som fjärdingsman. Just Gunnar Johansson, då polis i Hurva, visste att 24-åriga Ulla Östbergs liv var i fara. Han föreslog att han och hans kollega skulle bevaka ålderdomshemmet där hon arbetade och bodde, men fick nej av landsfiskalen. Tre dagar senare mördades hon.

Morden?
Sitt första mord begick Hedin den 28 november 1951 klockan 02.30 i Tjörnarp, då han efter att ha spelat poker med sin vän kvarnägaren Johan Folke Allan Nilsson, slog ihjäl denne och stal dennes pengar. Vid tillfället kom Hedin över 4 369 kronor, varefter han vid tretiden på natten tände eld på huset de hade befunnit sig i för att dölja spåren. I egenskap av fjärdingsman utredde Hedin själv brottet tillsammans med kriminalare och ett medium, Olof Jönsson (detta var första och enda gången som ett medium användes i en svensk brottsutredning).


Hurvamorden:
Det brott som Hedin gick till historien för var dock de så kallade Hurvamorden som skedde natten till den 22 augusti 1952. Namnet Hurvamorden kommer från ålderdomshemmet i Hurva, vilket Hedin satte eld på. Bakgrunden till det som hände den aktuella natten var det svek som han ansåg sig ha blivit utsatt för av sin före detta flickvän Ulla Östberg. Hon hade nämligen anmält honom för den misshandel som hon utsatts för någon vecka tidigare, då han under hot försökte tvinga henne att ta honom tillbaka.

Kärleken till Ulla?
Den 1 mars 1952 förlovar sig Tore Hedin med Ulla Östberg, 23, som han umgås med sedan något år tillbaka.
Ulla Östberg är mörk och slank och liksom Tore från Skåne. Men hon har inte alltid haft det så lätt. Bara sju månader gammal tas hon om hand som fosterbarn av lantbrukaren Olof Pålsson och hans hustru i Revinge. Sedan sex år tillbaka arbetar hon som biträde vid Hurva ålderdomshem. Ulla är den första kvinnan i Tore Hedins liv.

Hedin tar livet av henne, med en yxa som krossar hennes bakhuvud. Två gånger slår han. Ulla Östberg hinner aldrig vakna. Under några få timmar natten till den 22 augusti mördade Hedin nio personer och blev därigenom den mest ökända massmördaren i svensk kriminalhistoria.

toreh

Självmordet:
Efter att ha fullföljt sina planer begav sig Hedin till Bosarpasjön i Häglinge socken. Han parkerar sin gröna Renault vid en liten sommarstuga, inte långt från strandkanten.

”Men då ska den vita ekan guppa tom där ute på sjön. Då ligger mannen i slips och sommarkostym på botten av Bosarpssjön. Han har stenar fästa vid kroppen, som tyngder. Över det barnsliga ansiktet vilar i denna stund en sällsam frid och ett inre lugn. Allt är över nu. Det är slut. När vattnet tränger in i boetten till armbandsuret på hans vänstra handled stannar visarna. Klockan är 04.06 fredagen den 22 augusti 1952.” Hans kropp dras upp ur sjön efter självmordet. Det är polisman N O Oldskog i Sösdala och kapten Bengt Carlheim-Gyllenskiöld från skånska pansarregementet som hittar kroppen tio meter från en vassrugge, bara sjuttiofem meter ut i det långgrunda vattnet. Han är ungefär 1,80 lång, blond, med finnar, ett runt, barnsligt ansikte.

Efter:
Han lämnade ett självmordsbrev i sin bil efter sig. Detta skedde någon gång efter klockan fyra på natten. Hedins avskedsbrev lyder som följer:
Telefonen ringer, polisen springer och letar efter mig, men mej hittar dom ej. Men min övergivna bil har ni hittat nu och det är ju ändå något och vill ni gissa en gåta så leta i det våta ifall ni tror att jag är där. // Avslutas: Glad, lugn och beredd går jag i döden, ty allt har nu uppfyllts, ty nu är allt uppfyllt.

Tore Hedin
Mördare
adress: okänd
P.S. Mina föräldrar dödade jag för att dom skulle få slippa att se och lida för vad jag nu gjort. D.S.


Spekulationer i media:
Tidningarna spekulerade om olika orsaker till Hedins beteende, som schizofreni, sinnessjukdom, gengasförgiftning med mera. Flera tidningar ställde också frågan hur en person som denne kunde bli polis. Det medium, Olof Jönsson, som var med vid utredning av det första mordet fick också utstå en hel del häckel i pressen. Men Jönsson, som flyttade till USA 1953, hävdade senare att han deltagit i utredningen av Hurvamorden 1952, inte Tjörnarpsmordet 1951.

Han ska då ha pekat ut Hedin som gärningsman. Hedin kunde emellertid inte förhöras eftersom han var försvunnen. Jönsson hävdade också att Hedin i sitt självmordsbrev skrivit att det bara var en tidsfråga innan mediet Jönsson skulle avslöja honom.

Många minns den i TV-serie:
Erst-Hugo Järegård spelade Tore Hedin i mini-serien Skånska mord (1986). Avsnittet har titeln ”Hurvamorden”.

Böcker: År 2018 publicerades boken Sveriges värsta massmördare : gåtan Tore Hedin av Johan Persson.

Källor:
sv.wikipedia.org
aftonbladet.se
watson.ch
bilderisyd.se (Ulla Östberg)
sydsvenskan.se

Blogginlägget nedskrivet 7/12-19

 


Skönheten som kan synas mest i södra Sverige, sommargyllingen…

sommarg

Vilken skönhet, vilken diskret fågel, som hörs mer än syns. Lär dig mer. Den är alltså sällsynt. Oftast på södra Öland och i östra Skåne. Varje år observeras sommargyllingar på skilda platser i Sverige, mest från mitten av maj till slutet av juni (förlängd vårflyttning) och så gott som uteslutande i kusttrakter, slättbygder och längs vattendrag. Arten har observerats i samtliga svenska landskap. I Sverige finns det omkring 50 häckande par av sommargylling och flertalet av dessa har Skåne som hemvist. Simrishamns kommun är ett av artens starkaste fästen.

Sommargylling (Oriolus oriolus) är en fågel i familjen gyllingar. Den är en flyttfågel som häckar från Västpalearktis till östra Sibirien och övervintrar i Afrika och norra Indien. Sommargylling är ensam art i sin familj att häcka i Europa.

Utseendet?
Sommargyllingen är stor som en koltrast men något slankare, med kortare stjärt och längre vingar. När gyllingen ses flyga i mjuka bågar mellan skogsdungar lyser den gamla hanens kropp och huvud starkt gula. Vingar, stjärt och tygel är sotsvarta och näbben klarröd. Honan har en blekare dräkt med gröngul ovansida, gula flanker och smutsvit undersida med fina mörka längsstreck, se bild. Ungfåglarna liknar honan. Sången är ett fylligt flöjtande ”fy-få-fyh-flyå”, varningslätet ett nasalt skrän ”wä-ääh”. Längden 23-24 cm.

Utbredning?
Sommargyllingen är en flyttfågel som häckar i södra och mellersta Europa, nordvästligaste Afrika i Marocko, och i Asien så långt österut som östra Sibirien. I Ryssland och Finland når den upp till den 60:e breddgraden norrut, i Västeuropa norrut till Östersjön, samt i södra Danmark och Sverige.

oriolus-oriolus

Övervintrar?
Den övervintrar i tropiska Afrika och norra Indien.

Första fynd av fågeln hos oss?
Det gjordes på hösten 1825 i Ellinge i Skåne, och första konstaterade häckningen skedde i Yddingen i Skåne 1932. Dock förekommer det uppgifter om att den ska ha häckat i Vimmerby i Kalmartrakten redan kring 1850-talet. Idag häckar den mycket lokalt på endast 8-20 områden i de nordöstligaste och sydöstra delarna av Skåne och på södra Öland. Ett antal häckningar har även konstaterats söder om Krankesjön, och söder om Vombsjön i Skåne. Arten har dock observerats i alla Sveriges landskap förutom Härjedalen.

Sommargyllingen anländer till Sverige i slutet av maj och flyttar söderut igen i augusti. Antalet häckande individer uppskattas till 100-180 och dess förekomstarea till 100-200 km². Bra kunskap för oss amatörornitologer 🙂

Se-hör:
Sommargylling Golden Oriole (Oriolus oriolus)
https://www.youtube.com/watch?v=HvWf0ggSJIY

Här länk med:
https://www.youtube.com/watch?v=26DzbBkdR78

Sommargyllingen föredrar täta, högstammiga lövskogar av ek och bok, men även tall och fuktig björkskog, helst i anslutning till vatten. Den häckar ofta nära gläntor och skogsbryn i områden med frodig undervegetation. Sommargyllingen lever av insekter, främst larver och fjärilar som plockas högt uppe i trädkronor men den äter även skalbaggar, bär och mjuka frukter. Den lägger vanligtvis 3-5 ägg som ruvas i 14-15 dagar.

so,,arghona

Status och hot
IUCN behandlar oriolus och kundoo som en art och tillsammans kategoriseras de som livskraftiga (LC). Vissa randpopulationer är hotade, däribland den svenska populationen som sedan 2015 kategoriseras som sårbar (VU) men som ligger på gränsen till att kategoriseras som starkt hotad (EN), och vars populationstrend förmodligen är negativ.

Hot mot arten utgörs av habitatförstöring genom utdikning eller utglesning av undervegetation av exempelvis betesdjur. Andra hot utgörs av luftföroreningar eller sjukdomar som minskar bladverkens täthet och sommargyllingen är mycket känslig för störning i början av häckningen.

Avslutar med en fin låt om denna skönhet med Olle.
Olle Adolphson – Sommargylling
https://www.youtube.com/watch?v=QPqXRm4WicA

Källor:
sv.wikipedia.org
youtube.com
fageln.se
artfakta.artdatabanken.se
skof.se

Fågelhandboken/Tidens förlag 1976

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


1 kommentar

Trevligt minnas från förr, felixgubbar och felixgummor, mycket hyss…

halmgube

Ja, vi vet att Tjugondag-Knut dansas julen ut! Så bjuder traditionen, Bland bortglömda eller nästintill bortglömda traditioner nämns utklädsel till askkällingar, felixgubbar, fettisdagsgubbar, julbockar, knutgubbar, lussegubbar och trettnegetter.

Vår tids ”Knut kör julen ut” den 13 januari är en rest av medeltida religiösa traditioner med den helgonförklarade danske hertig Knud Lavard som huvudfigur. Och med Knud Lavard som skyddshelgon uppstod redan på 1100-talet bland danska köpmän och hantverkare de så kallade Knudsgillena. Knud Lavard dog 1131, då firades den i Danmark, men även på några platser i Skåne S:t Knut Lavards passionsmässa just den 7 januari, vilket ursprungligen sammanföll med julhelgens slut. I samband med att Blekinge, Skåne och Halland blev svenskt flyttades Knutsdagen till den 13 januari.

Så Felixgubben!
Felixgubbar, en till Felixdagen (14 januari) knuten sydöstskånsk motsvarighet till seden. Berättelse längre ned. Enligt en uppteckning vid Etnologiska institutionen i Lund, från gränstrakterna mellan Blekinge och Nordostskåne, ”gick julaknudan från gård till gård genom byalaget på tjugondagen”. Julaknudan utgjordes av en stor träklots, som av manfolket bars till gårdarna och rullades in i stugan. Det var en stor heder, om karlarna lyckades komma undan, men stor skam för gårdens folk, om de ej lyckades fasttaga dem och bjuda dem på hederlig traktering. I varje fall skulle julaknudan föras vidare och rullas in i nästa gårds stuga tills den på detta sätt passerat hela byalaget.

På de platser i de sydsvenska landskap som en gång tillhörde Danmark där man slängde in julaknudor vid Knut, var det också vanligt att man följande dag, alltså den 14 januari, gick med Felixgubbar. Det var oftast en stor gubbe av halm, som klätts med gamla slitna kläder. Till ansikte kunde han ha en rova eller en beta och så klippte man lite tagel av hästarna och satte mustascher på gubben. Felix kunde också uppträda i en gummas skepnad.

strawman

Från byn Högseröd i Skåne berättas det att sedan man placerat Felixgubben vid en inåtgående dörr ”så knackade man på dörren eller fönstret. Sen gällde det att springa. Blev man fasttagen måste man själv gå vidare med den. Ibland ville man gärna bli fasttagen för det vankades för det mesta förplägnad.”

Om seden med gubbar funnits men istället firats dagen efter det vill säga den 14 januari har de kallats Felixgubbar. Felix är namnet i almanackan och är till minne av Felix av Nola anser man. Han var ett helgon som dog på 250-260-talet nära Neapel i Italien . Han sålde av sina ägodelar för att ge till de fattiga.

”Slut på julen och slut på ljusa och slut på ölet i alla husa!”
Så sa man förr. Nu var den stora högtiden slut för denna gång. Julen vår äldsta högtid med rötter i hedentid som firats på så många sätt med så många seder och traditioner. Julen av idag är inte som den var för hundra år sedan och den julen var inte densamma som den för tusen år sedan men jul har firats och kommer att firas.

** Har av en vän fått en berättelse, från 1950-talet, om denna Felixgubbe som nedskrivits i ett dokument av dennes far. Här kan man känna glädjen i busandet och – vad skulle ske med Felixgubben 🙂

”Nils Persson kom hem till oss. Så frågade han mig om jag hade varit med och satt Felixgubben där, men jag visste ingenting. Så berätta han att Hanna blivit rädd. Jag har inte lyckats skrämma henne så och vi har varit gifta i över 50 år sa han.”
// ”Han och jag kom överens att vi skulle göra en Felixgubbe. Jag kommer bort till dig ikväll sa Åke. Om kvällen gjorde vi så en uppstoppad med halm en gubbe.

Åke hade ett par stövlar och ett par byxor som han hade kasserat, jag bistod med en skjorta och tröja och hatt. När vi var färdiga var det en stilig gentleman med hatten lätt på svaj. Jag hade skrivit ett brev och stoppat i bröstfickan om att han var nyss hemkommen från Amerika och nu sökte jobb hos en änka. Någon lön ville han inte ha. Mat och kärvänligt bemötande fick va nog.

När vi hade klätt gubben färdig på kvällen så det första besöket var hos Per Jöns. Vi satte gubben i kostallen. När Otto, drängen, kom ut på morgonen så kasta de ut gubben genom ”mågadörren”. På eftermiddagen kom den 9-årige Per-Erik dragandes upp med cykelkärra lastad med felix.

Sent på kvällen gick Åke och jag bort till Erik Ola och satte felix på traktorsitsen i garaget. Det dröjde till den andra morgonen då satt Felix på trappan till affären.
Ja, så fick Åke och jag återigen bära gubben till ett nytt ställe. Vi kom överens om att nästa besök skulle ske hos Hjalmars Anders. Vi gick skogsvägen bort till Hjalmars gård. // Längre fram hamnar den hos Anna som var stins i Vittskövle. Jag tar med mig den, sa Anna, och satte den på tåget på en godsvagn till Småland.”

Vad som sedan framgår av skriften är att man ej vet om Felixgubbens vida äventyr fick något jobb hos en änka.

De hade så roligt med denna felixgubbe som de satte hos grannar, år efter år, när det blev annandag knut. Den ska finnas på ett museum i Lund, ett minne från tider som flytt. Bilderna som ser ut som fågelskrämmor är som ren illustration.

Källor:
blt.se
ne.se
ideellkulturkamp.com
en.wikipedia.org
svt.se
dokument av vän**