Du kan allt om Sveriges största insjöar, de tre första 🙂 Jaså, du kan…de fem första? Jag ger dig de tio största OCH det svåra, de största på plats 11-20. Den du 🙂 Fakta? I Sverige finns nära 100 000 sjöar som är större än en hektar, 10 000 m2. Antalet sjöar och sjöarealen förändras över tid på grund av bland annat landhöjningen, sjösänkningar, indämningar, erosion och igenväxning. Sjöytan varierar också under året, bland annat på grund av reglering av sjöarna.
Sveriges största insjöar, placering och areal (km²).
1. Vänern – 5 450 km2 – på plats nr 26 av världens största, också Europas tredje största insjö. 2 .Vättern – 1 886 3. Mälaren – 1 073 – ordet Mälaren betyder “grovt grus”. Det är en gammal sjö med början redan på 1300-talet. 4. Hjälmaren – 464 5. Storsjön – 458
De du kunde! 🙂
—————————
6. Torneträsk – 331
7. Siljan ovan – 293 – Den bildades då en meteorit slog ned för över 365 år sedan. 8. Hornavan – 262 – Sveriges djupaste insjö. 9. Akkajaure – 260,2 10. Uddjaure – 248,8
Så, för proffsnördar och de som gillar frågesport.
16. Åsnen – 147,5 17. Ströms Vattudal – 145,7 18. Stora Le/Foxen – 136,1 19. Skagern – 132,2 – sjö på gränsen mellan Värmland, Närke och Västergötland; största djup 77m. 20. Sommen – 131,9 – belägen på gränsen mellan Östergötland och Småland. Sjön har genom åren trafikerats av åtskilliga ångbåtar, varav en fortfarande finns kvar, den gamla vedeldade Boxholm II, som gått på sjön sedan 1904.
Sveriges 100:e största sjö: 100. Abelvattnet – 32,6 – sjö i Västerbottensfjällen, mellan Södra Storfjället och Arefjället. Abelvattnet är en ca 1 mil lång och 2 km bred sjö och ligger sydväst om Tärnaby. Sjön är reglerad och nås via en väg upp från Björkvattnet. Bild nedan.
Den västra delen av sjön är lappvatten och markeras med bojar på land. Sjön håller ett fint öringsbestånd där öringen är speciell såtillvida att den leker i själva sjön och alltså inte i något vattendrag. Regleringen gör att sjön kan variera upp till 15 meter vilket givetvis påverkar var man fiskar beroende på vattenstånd.
Källor; sv.wikipedia.org ne.se smhi.se kurser.se
Blogginlägget nedskrivet 4/10 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Nej, det vet du inte! Kanske fiskare så möjligen? Från början. Cyclothone är ett släkte av små självlysande djuphavsfiskar. Är det mesta fisken? Vilken art finns det mest av?
Jo, det är denna – självlysande anonyma art i släktet Cyclothone. De lever på 200-900 meters djup och blir fem-tio centimeter långa. Fiskarten är inte bara den vanligaste fisken, utan hamnar även i topp bland övriga ryggradsdjur. Cyklotonfiskar.
Om släktet? Cyclothone, ett släkte av små djuphavsfiskar som ingår i familjen Gonostomatidae. Släktet innehåller 13 bevarade arter av självlysande, allmänt kända som ”borstmunnar” eller ”borstfiskar” på grund av deras gemensamma egenskaper – med vassa, borstliknande tänder. Dessa fiskar är vanligast i den mesopelagiska zonen av havet.
Svårförstått betyder ofta viktigt 🙂 Forskare har tidigare uppskattat att de här fiskarna är mycket vanliga, att deras sammantagna biomassa är lika stor som världens alla andra fiskars biomassa tillsammans. Nu visar resultat från ekolodsundersökningar att det finns tio gånger mer Cyclothone-fiskar än tidigare uppskattningar.
Hur många det finns, cirka? En kvadriljon individer (dvs. en miljon miljarder uttryckt enkelt). Ingen idé räkna på fingrarna!
Lever i…? Atlanten, Indiska och Stilla havet: i tropiska och subtropiska vatten. Cyklotonfiskar kan inte överleva när de kommer upp till ytan och kan därför inte observeras levande i laboratoriemiljö. Anledningen är att de lever på det djup där vattnet är kallt, cirka 4-5 plusgrader och de ej tål det varmare vattnet vid ytan.
En art: Storfjällig rundkäftfisk (Cyclothone microdon) är en långsträckt fisk med kraftigt huvud och mycket stort gap. Den storfjälliga rundkäftfisken är mycket vanlig på djupt vatten (vanligen håller den sig inom 500 – 2 700 m) i de flesta av världens hav, där den framför allt lever av hoppkräftor. Det är förhållandevis vanligt att hanen byter kön till hona när det är brist på de senare.
❤ Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 9/2-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Man kan ju undra, varför äta groda? Är det något gott? Jag testar ej, låt djuren leva i frihet. Jaså, inte 🙂 Vet man vad det smakar? Smak och konsistens är likt kycklingkött. Grodlår är en delikatess med stor efterfrågan, något som har resulterat i att grodpopulationen blivit lidande i länder som Frankrike, Italien och Belgien. Och det finns andra arter utomlands men som svensk eller nordbo möter du nog den ätliga.
Faktadelen? Ätlig groda (Pelophylax kl. esculentus) är en delvis fertil hybrid mellan gölgroda och sjögroda som förekommer i Europa. Namngivet av Linné 1758.
Knepiga fakta man måste skriva 🙂 Ätlig groda är inte en art, utan en delvis fertil hybrid, en så kallad klepton eller synklepton (kl.), mellan gölgroda (Pelophylax lessonae) och sjögroda (Pelophylax ridibundus). I naturen parar sig honor av ätlig groda oftast med hanar från någon av stamarterna, varför hanar av ätlig groda sällan lämnar avkomma genom detta sexuella urval, sägs det. Tillväxten hos ätlig groda är något snabbare än hos stamarterna.
Utseende på grodan, bilder finns 🙂 Hanarna blir 5–9 cm långa och honorna 6–11 cm, vilket betyder att det är en relativt storvuxen groda, och den grönaste av gröngrodorna. Den är utpräglat grön i färgen med svarta fläckar, vilket skiljer den från andra Rana-grodor i Sverige, som oftast är bruna.
Mitt på ryggen löper en ljusare linje, dessutom finns på vardera sidan av ryggen en tydlig körtellist. Simhuden når ut till alla tårna och ögonen är tätt placerade uppe på huvudet. Vid den innersta baktån finns en tuberkel, vars form och storlek kan användas för att skilja den från andra närstående former av ”gröngrodor”, såsom gölgroda och sjögroda.
Dess läte påminner lite om knarrande ankor. Dess färg kan variera. och lever främst i våtmarksområden, sjöar och långsamt, rinnande vattendrag. Den kan även förekomma i konstgjorda vattensamlingar som dammar och bevattningskanaler.
Vad kommer namnet utav? Dess svenska trivialnamn har den fått utifrån det delvis felaktiga antagandet att det är just den grodan vars bakben äts, framför allt i Frankrike, i form av maträtten grodlår. I själva verket är alla Rana-arter ätliga och bidrar till maträtten kan man läsa, utan källhänvisning. Men jag vet man äter fler sorter, men ta en i sänder.
Ätliga grodan – finns var? Den är framgångsrik i sydvästra Skåne och ökade hade sin utbredning på 60-70 talet. Den har även påträffats i östra Småland och Östergötland samt fanns/finns troligen utplanterade ätliga grodor i Åkeshov (Judarsjön), på ön Kungshatt i Mälaren och i Fyrisån vid Uppsala. En avvikande population fanns även vid Österlen. Dessa såg mest ut som sjögrodan (R. ridibunda) och är till största sannolikhet utdöda nu.
Utomlands: Ätlig groda finns i stora delar av Europa med undantag för de allra sydligaste delarna, och följer i stort stamarternas utbredning. Den saknas dock i stora delar av Balkan, i större delen av Italien, med undantag av Podalen, samt i Skandinavien utom delar av Danmark och södra Sverige. Österut förekommer den fram till Ryssland. Den har introducerats till Spanien och Storbritannien.
Leta i Danmark eller Skåne? Ja, grodlårsfantaster (usch) – bör veta att i Danmark förekommer den sällsynt och lokalt på Jylland, likaledes sällsynt på Fyn men mera vanlig på öarna söder därom, mera glest på Själland samt ett antal mindre öar, av vilka Bornholm är den största.
Svensk ätlig groda? Det är osäkert om det svenska beståndet av ätlig groda utgör en reliktpopulation eller om den kommit från annat land ursprungligen. Från att ha varit okänd i Sverige upptäcktes den av Anders Retzius i Gusums bruk i Östergötland på 1820-talet och några år därefter av baron M von Düben i trakterna av Börringesjön i Skåne. Under de följande åren påträffades den på fler håll i sydvästra Skåne. Linné fixade namnet dock.
I Sverige sägs den är inplanterad, på Öland. Så sent som på 1990-talet förekom även små populationer på Österlen, vid Flohult i Småland och vid Fyrisån söder om Uppsala, men dessa är troligen utdöda. I sydvästra Skåne ökar den dock. Alla groddjur är dock fridlysta i Sverige.
Ekologin? Ätlig groda lever av leddjur, sniglar, maskar, grodor och grodyngel, ödlor och i mindre utsträckning fågelungar och möss. Kannibalism förekommer.
Läst, 2014. Sjukdomar? ”En ny grodart har etablerat sig i Blekinge. Men allt är inte positivt med den lilla krabaten. Under det året fick Länsstyrelsen kännedom om att gröna grodor har observerats i några dammar i närheten av Kallinge, men det finns uppgifter om att de har observerats under flera år tillbaka.
I Skåne har de ätliga grodorna på vissa håll konkurrerat ut andra groddjur eftersom de ätliga grodorna konkurrerar om födan och även äter de andra grodorna. Dessutom finns risken att groddjuren för med sig sjukdomar (Chytyridsjukan) som har orsakat kraftiga minskningar hos flera groddjursarter i andra länder, vissa har till och med dött ut.”
Nykomlingen hit, som kan vara införd eller ha följt med den vass från Polen som planterats in i dammarna i Kallinge, är inte en helt oproblematisk art. Värst är då som sagts, den äter andra grodor. Ja, nu vet du. Lika sugen på grodlår?
Zenzationella Människor Et Facto 