Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2680 inlägg.


Tuppen gal kuckeliku, kan den klockan – och varför gapar den så högt…?

tuppa

Kuckeliku blev jag fundersam över, vadan detta uttryck? Idén väcktes efter en tupplur. Vad betyder det? Varför? Jo, nästan alla vet att tuppar skriker – kuckeliku, fast det kallas gal. Detta är en (onomatopoesi) en interjektion som används om man vill beskriva hur tuppar låter (när de gal). Nu vet man att tuppen behöver inte ens märka att morgonljuset är på väg, den vet om att det är gryning på gång ändå. Fast varför gal den då?

Anledningen överhuvudtaget tros främst vara för att markera sitt revir. Enligt forskarna är det här bevis för att tuppens morgonsång till stor del styrs av en stark biologisk klocka som är inprogrammerad i generna. Tydligen låter tuppar olika i olika länder. Nja, det stavas olika fonetiskt som galandet. På engelska: ”cock-a-doodle-doo”, finska: ”kukko kiekuu” (ordagrant: tuppen gal), franska: ”cocorico” och ex. tyska: ”kickeriki”. Jaha!

vitupp

I delar av Europa användes tuppen förr otäckt nog i sökandet efter drunknade. Man rodde ut på vattnet med en tupp i båten och om båten befann sig över den döda kroppen sägs det att tuppen började gala.

Och varje tupp har också en helt egen röst. Hur kraftig rösten är har samband med storleken på hans kam. Den tupp som har störst kam är oftast den mest dominanta och gal också både högre och oftare än de andra. Tuppars ovanligt kraftiga röstresurser beror för övrigt på att moderna tamhöns härstammar från fåglar, som ursprungligen levde i mycket tät djungel. På sådana platser hörs en vacker och melodiös sång inte särskilt långt.


Mer om tuppen.
Den är en helig fågel bland vissa germanska folkgrupper och enligt nordisk mytologi satt den guldfjädrade tuppen Gullinkambe (”guldkammen”) högst upp i Yggdrasil, världsträdets, topp. Inför Ragnarök, jordens undergång, skulle han väcka einhärjarna, det godas förkämpar, i asarnas Valhall. Två andra tuppar gol hos jättarna i Järnskogen resp. i underjorden hos Hel. Tuppen i Järnskogen kallades Fjalar men tuppen hos Hel är inte namngiven, men beskrivs som klarröd.

tupphona

På tidiga kristna gravar avbildades tuppen som symbol för uppståndelsens gryning, precis som en ny dag gryr vid tuppens galande. Vindflöjeln i form av en tupp högst upp på kristna kyrktorn, den så kallade kyrktuppen, symboliserar förkunnandet av kristendomen ”den andliga gryningen”. Vindflöjlarna är gjorda så att tuppen vrider sig mot vinden, det symboliserar hur de kristna står upp för kristendomen och mot dess fiender. Tuppen är aktuell, påskhelg. Nu vet ni mer…

Källor:
sv.wiktionary.org
svt.se
sv.wikipedia.org
norran.se
expressen.se
illvet.se

 


1 kommentar

Avaträsk, en liten ort i södra Lappland du aldrig hört talas om…?

avatvinter

Nog har vi många små orter, jag har själv varit i Dorotea bl.a. men denna tror jag ej, där dock en vän bor.

Orten är Avaträsk, som är en småort i Dorotea kommun i södra Lappland i Västerbottens län. Omkring Avaträsk finns fyra mindre byar: Fjälltuna, Måntorp, Bränna och Tvåtjärn. Höjdläget är 305 meter över havet, arean 55 hektar och 2010 bodde här – 78 invånare.

Den förste som bokfördes som bofast i byn var en man som hette Nils Nilsson-Fjällmark, som flyttade till Avaträsk 1744. Sedan bodde han här med sin familj ensam i 20 år innan den andra åbon bosatte sig här, han hette Ifwar Eliasson och kom från Rörström. År 1890 byggdes byns första skola, och fyra år senare var landsvägen genom byn färdig. 1907 togs den första telefonen i bruk, och Avaträsk fick elektrisk belysning år 1919.

Byn ligger längs väg 1052 mot Borgafjäll, ca en mil nordväst om Dorotea. Byn Avaträsk är utdragen på längden eftersom den ligger med Nils-Bersberget på ena sidan och Avaträsksjön på den andra. På 1920-talet etablerades den första taxirörelsen i byn, i form av en bybo som körde en T-Ford. När Avaträsk var som störst fanns i byn tre affärer och ett flertal pensionat och kaféer. Byn har idag ett levande föreningsliv, där Avaträsk Framtid, som bildades 1995, fungerar som centralförening med huvudsakligt mål att främja byns överlevnad.

Enligt sägen skall den första åbon vara Båtsmannen Elias Mattson från Rörström. Han uppförde en stuga, men bodde bara en sommar här. Lapparna hotade, så han måste fly härifrån. Detta område var ju vad som senare kallades ”Avaträsk Lappskatteland”.
De första nybyggarfinnarna från Rörström eller någon annan plats, var troligen de som gav sjön namnet, då de på sina långväga fångstfärder kom till denna sjö. De tyckte väl att härifrån var en vid utsikt, och därför kallades sjön för Avaträsket, Ava på finska betyder vidsträckt utsikt.

avat

Namnet Dorotea fick församlingen och byn efter Gustav IV Adolfs gemål. Befolkningen i Avaträsk och byarna häromkring bestod av folk från olika håll. Det var finnar, jämtar och sörlänningar, men någon rasblandning med lapparna förekom sällan, därför att motsättningarna i levnadsförhållandena var allt för stora. Även såg och kvarninrättningar byggdes, i första hand i Kvarnbäcken där de första åborna haft sin kvarn. Det sista såghuset där revs så sent som på 1930-talet.

Landsvägen genom byn blev klar sommaren 1894. Största folkmängden hade Avaträsk under 1930-1940–talet, då bodde ca 700 personer här. Idag noterade jag en som besöker orten, nämligen Kajsa Bergkvist. Hon reser till sina morföräldrars hembygd. Landskapsdjur: Fjällräv. Specialiteter enligt Kajsa ovan: Vilt och fisk.

Roy Westman gjorde sin sista arbetsdag efter 50 år på posten. Han är uppvuxen i Avaträsk, familjen hade jordbruk och skog och som grabb drömde han om att bli jägarmästare. Först sorterade han post på tåget medan det rullade mot Stockholm eller Boden. Järnvägspost blev lantbärare. Som nu ska vara över.

Källor:
sv.wikipedia.org
doroteabyar.nu
svt.se
allehanda.se


Ovanliga härfågeln förebådar krig och sägs varna människor…

harfagl

En märklig fågel som få känner till. Härfågeln (Upupa epops) är en fågel inom familjen härfåglar och återfinns i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika. Härfågeln är 28 centimeter lång och väger 55-80 gram. Den har en karaktäristisk och kraftfullt färgad fjäderdräkt i svart, vitt och orange och – när den är exalterad reser den en fjäderplym på huvudet. Även dess läte är vittljudande och distinkt.

Härfågeln är nära besläktad med tättingarna. Den Europeiska populationen flyttar på hösten och återkommer i april – maj. Arten etablerade sig sent som häckfågel i Sverige – under första halvan av 1800-talet – men försvann återigen omkring 1920. En senare återetablering verkar nu till största delen vara över och det är osäkert om fågeln överhuvud taget häckar i Sverige. Den ses oftast på Öland. Härfågeln togs därför i Sverige upp på 2005 års Röda listan som akut hotad (CR).

I 2010 års lista anges den som nationellt utdöd. Men den kan ses regelbundet – 2013 läste jag att ett fåtal häckningar förekommit och enstaka fåglar ses då och då ända uppe i Norrland. I maj 2014 har härfåglar iakttagits på Öland, i Bohuslän, Uppland, Ångermanland, Norrbotten och Östergötland.

Dess udda utseende gör att den finns i mytologi och folktro. Den har i flera äldre källor beskrivits som rädd och ängslig, även – av en del som orädd. Många berättelser finns om att den varnar människor. Den omskrivs i grekisk mytologi och i klassisk kinesisk poesi brukar härfågeln beskrivas som en budbärare från himlen, som ofta bär nyheter om våren.

I Schweiz trodde man förr att man kunde bota snuva om man drack askan av en härfågel blandat med vin. I Tusen och en natt står det att läsa att man kan få vem som helst att berätta sina hemligheter genom att placera ett härfågels-hjärta under huvudet på personen när denne sover. Det berättas i Koranen att Kung Salomo hade med en härfågel på sina resor eftersom den hittade underjordiska källor med vatten. Och även – enligt sägnen förebådar den att det ska bli krig.

Det är fågelns läte som har givit den dess vetenskapliga namn ”upupa” vilket är latin och användes redan av Aristoteles. Även dess engelska trivialnamn ”hoopoe” är ljudhärmande. Dess svenska namn, som härstammar redan från medeltiden, har också uppstått ur dess läte.

”Härfågel” skulle vara en förändring av ”oäringsfågel”, som härleds från äring, vilket betyder ”årets skörd”. Oäring innebär sålunda ett missväxtår, och i folktron har härfågeln ansetts förebåda både krig och svält då dess läte tolkades som: ”Upp! Upp! Upp! Ut! Ut! 2014  läste jag, då hade den sedan Valborg uppehållit sig i Bjälbo by, väster om Skänninge, en tätort belägen norr om Mjölby i Östergötland-  och den har lockat åtskilliga betraktare. Nu vet vi det 🙂

Källor:
corren.se
sv.wikipedia.org
sverigesradio.se


Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , ,

intressant.se