Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE MÅNDAG, ONSDAG, FREDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2640 inlägg.


Vilka djur äter mycket – och – om rovdjur, fakta och kuriosa…

Äta bör man för att må bra och sålunda äter djur en del. Hur mycket, vem äter mest, kan man ej annat än fundera över. Storleken på djuren är viktig, och mer aktiva djur behöver mer. Men vi ska se lite över vilka som äter en del.

Djur är inte mycket för fasta mattider, bord och bestick. Förutom djurets egen fysik spelar även omgivningen en roll. Djur i en kall miljö äter generellt mer än djur som lever på varma ställen. I allmänhet har fåglar störst aptit eftersom de är små, har hög kroppstemperatur och en hög aktivitetsnivå, även om aptitnivån kan variera rejält från en art till en annan.

Rovdjur?
Det kallas alla djur som äter kött.
Trollsländan över, är den mest framgångsrika jägaren, eftersom den fångar 95 % av sitt byte.


Valar?
En blåval till exempel petar i sig en halv miljon kilokalorier i en munsbit, det är ganska mycket men å andra sidan är blåvalen ganska stor.

Kaskeloter ovan, är storätare och äter omkring 3 % av sin kroppsvikt varje dag. Kaskeloten är den största tandvalen och därmed världens största tandförsedda djur. Kaskeloter dyker vanligtvis mellan 300 och 800 meter, ibland ända ner till 2 000 meter, för att söka efter mat.

Sådana dyk kan pågå under mer än en timme. De äter flera arter, bland annat jättebläckfiskar, kolossbläckfiskar och åttaarmade bläckfiskar samt olika fiskar som demersala rockor, men huvuddelen av deras kost består av mellanstora bläckfiskar. Runt 15 meter kan en hane bli.


Kolibrier å andra sidan äter upp till åtta gånger sin egen kroppsvikt – per dygn, men eftersom den bara väger ett par gram blir det inte så mycket. Jämfört, du väger 80 kg och kan äta runt 600 kg mat på en dag.
Och – soldatmyran – äter som ALLT som kommer i vägen.


Rovdjur?
Rovdjuren är tillbaka i den svenska faunan. Från 1960-talet och framåt har Sverige framgångsrikt drivit ett arbete som gör att hoten mot björn, varg, järv, lodjur, fjällräv och kungsörn har minskat.
Det som utmärker rovdjuren är deras specialiserade tänder, rovtänder, som tillsammans bildar en kraftig sax för styckning av till exempel kött.


De fyra stora är en populär benämning på Sveriges fyra största rovdjursarter: lo (Lynx lynx), varg (Canis lupus), brunbjörn (Ursus arctos) och järv (Gulo gulo).

När man istället pratar om de fem stora rovdjuren inkluderas även kungsörn.
Antal rovdjur i Sverige är cirka 700 stycken.

Källor
illvet.se
sv.quora.com
sv.wikipedia.org
123fakta.com
tv4.se
naturvardsverket.se
nrm.se
djurskyddet.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 15/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Mården eller skogsmård känner vi alla till, men allt om och kring …

Martes martes1
Mården känner nog alla till, men frågor runt detta djur som, hur många arter finns det i Sverige? Hur gammal kan den bli? Vad lever den av och var? Vad kan den blandas ihop med? Svaren betar vi av 🙂

Mård – på latin Martes martes, egentligen heter den skogsmård, djur som lever i skogen. Närmaste släkting är sobel. Övriga nära släktingar inom släktet är stenmård, amerikansk mård och japansk mård. I regioner där mårdens utbredningsområde överlappas med sobelns (Martes zibellina) revir har hybrider av båda arter dokumenterats. Sobeln är lik men har större öron och längre och tätare päls.

Var finns den?
Den är ett mellanstort rovdjur i familjen mårddjur som förekommer i större delen av Europa, förutom på Island, men i delar av västra Asien, ex. i Portugal och i större delen av Grekland. I Storbritannien förekommer den endast lokalt, främst i de norra delarna. Utbredningsområdet sträcker sig österut till västra Sibirien och söderut till östra Irak och norra Iran.

När rävskabben började uppträda i Sverige ökade antalet mårdar. Speciellt i södra Sverige observerades en markant ökning. I samband med detta tog mården nya markområden i anspråk. När rävstammen återhämtade sig gick antalet mårdar åter tillbaka.

Finns var i Sverige?
I Sverige förekommer den i skogar över hela landet förutom på Gotland. I Sverige finns uppskattningsvis knappt 100 000 mårdar (2009). Mården har många bon i sitt revir. Det är främst håligheter i träd.

Hur låter mården? Länk, video.
https://www.riistainfo.fi/sv/videor/mardens-late/

Hur den ser ut?
Dess päls är mörk, brun eller brungrå med en ljus gulvit haklapp och den har en yvig svans. Vinterpälsen är tjockare och mera silkeslen och fötternas sulor täckta med päls under vintern. Mården har doftkörtlar vid buken och analkörtlar. Långa klor hjälper arten när den klättrar i träd. Oj, klättrar i träd. Ja, den är en skicklig klättrare men föredrar trots det att vistas på marknivå. Mården trivs bäst i varierad, gammal skog där tillgången på föda är stor. Mården undviker öppna ytor och jagar inte på öppna fält, eftersom risken för upptäckt är större där. Den trivs inte i samma område som räv.

Martes martes2

Storlek?
En fullvuxen mård mäter 35–58 centimeter, därtill kommer svanslängden på 16–28 centimeter. Variationen mellan olika populationer är ganska stor. Vikten ligger på 1,5–2,2 kilogram för hanen och honan lite mindre. Så runt 2 kg.
Hur gammal kan den bli?
I naturen kan mården bli omkring 10 år gammal – och i fångenskap når den 15 och mer sällsynt 17 års ålder.

Vad är mårdens föda?
Mården kan ta förvånansvärt stora byten som skogshöns men även leva på frukt och bär och – gnagare, ekorre, hare, fågelägg, insekter m.m.

Parning?
Parningssäsongen äger rum i juni till augusti. Vanligen får de tre ungar (2-6) och ungarna föds i mars till maj. Ungarna som föds i boet är i början blinda och hjälplösa. De öppnar sina ögon efter 34 till 38 dagar och börjar kort efteråt med fast föda.

Jagad?
Mården har jagats under mycket lång tid för skinnets skull, och av håren görs penselborst. Jakt sker med fällor och vid snö kan den även spåras till sin daglega. Den kan hotas i vissa regioner av skogsavverkningar och ibland faller mården offer för åtgärder som egentligen ska begränsa andra rovdjur. Hela beståndet anses däremot vara stabilt och mården listas av IUCN som livskraftig. Mården anses inte hotad i Sverige och jakt är tillåten säsongsvis.

Historiskt?
Arten förekom i Sverige under vikingatiden vilket indikeras av att ben från djuret hittats i Svarta jorden i Birka.

Nyhet?
Läst att år 2018 skedde detta:
”En ny däggdjursart för Sverige har bekräftats. En mård som sköts i en hönsgård i Skåne tidigare i år har bedömts vara en stenmård. Det är första fyndet i landet, enligt Svenska Jägareförbundet. Stenmården är något ljusare än vår vanligare skogsmård. Framför allt har den en vitare haklapp än skogsmårdens som är mer gulaktig, men stenmården kan också skiljas på något ljusare nos och att trampdynorna är utan hår.”


mardhunden

Mårdhunden?
Mården ska inte blandas samman med mårdhunden, där den senare inte är ett mårddjur utan ett hunddjur, på bilden ovanför. Den är ännu sällsynt i Sverige. Mårdhunden har kommit till Sverige via Finland, dit mårdhunden invandrat från Ryssland. Mårdhunden är en så kallad invasiv art, en art som sprider sig från sitt ursprungliga område till nya områden där den inte har några naturliga fiender.

I den nya livsmiljön kan de snabbt etablera sig och bilda stora populationer. Mårdhunden äter stora mängder bytesdjur som fåglar och groddjur. Så – i områden med många mårdhundar kan därför fågellivet och groddjuren bli hotade. Inte bra.

Mårdhunden farlig?
Läste om en man som blev attackerad i Luleå-trakten och den hoppade bl.a. upp och bet honom. Mårdhunden är känd för att spela död när den utsätts för fara, en snillrik försvarsmekanism. Men den här mårdhunden valde en annan och betydligt aggressivare taktik. ”Den gick till angrepp och bet i skorna så att det gick hål. Inte nog med det. Sedan började mårdhunden hoppa och hugga mot mannens ben.”

Mården, söt men inte alltid så rar (mot mindre djur) …

Källor:
sv.wikipedia.org
sva.se
riistainfo.fi
hn.se
natursidan.se
nsd.se

Blogginlägget nedskrivet 11/10-19

Obs blogginlägg med ÅSIKTER är ej mina om så ej anges. 🙂

 


En spännande och händelserik plats, Serengeti National Park, i Tanzania…

Seronera, Serengetis hjärta

Äventyr, en plats att besöka för den resvana kan vara denna nationalpark. Serengeti nationalpark ligger i norra Tanzania och är verkligen omfattande och täcker ett stort område, siffrorna variera dock. Den är i alla fall den till den till ytan näst största i Tanzania. Parken upptogs 1981 på Unescos världsarvslista.

Serengeti, namnet härstammar från Maasai-frasen (massaj) ”siringet” som översatt blir ”oändliga slätter, utvidgat område”. Den är en av världens mest kända nationalparker, större är bara viltreservatet Selous längre söderut. Den är den djurmässigt bästa parken i norra Tanzania och på grund av sin kvalitet ett självklart huvudresemål året om.


Kortfattat kan Serengeti sägas bestå av stora grässlätter i söder, akaciesavann i mitten, trädsavann i norr, samt växlande trädsavann och slättområden kantade av låga berg i väster. På många håll förekommer kopjes – granitöar – som med sin vegetation och sina klippor är populära tillhåll för många slags djur, inte minst de stora katterna. De största floderna kantas av galleriskogar, dvs av områden med höga träd och tämligen tät undervegetation.

Tack vare sitt rika djurliv är Serengeti huvudresmålet på många safariresor i norra Tanzania. Också fågellivet är bra, och landskapet i de södra och centrala delarna är det typiska savannlandskap som många reser till Afrika för att få se. Bitvis kan vägen dit vara i riktigt dåligt skick, med gupp, hål, dålig beläggning och tvättbräda. Restiden från staden Arusha, varifrån de flesta safarier utgår, till centrala Serengeti är cirka sju timmar.

serengeti-national-par

Om du vill undvika att färdas på dåliga vägar är safariflyget ett bra alternativ. Med flyg når du Serengeti på cirka en timme från Arusha. Det går dagliga flyg till de centrala (Seronera), norra (Lobo) och västra (Grumeti) delarna av parken.

Parken gränsar till Kenya i norr och det kenyanska viltreservatet Masai Mara. Mycket stora mängder med gnuer och zebror vandrar mellan parkerna. Under större delen av året finns hjordarna i Serengeti.

Historia?
Britter kom till Serengeti i början av 1900-talet och jagade lejon vilket gjorde att lejonen blev sällsynta i området. År 1929 blev ungefär 2 000 km2 av Serengetis nuvarande område till viltreservat. 1940 blev området skyddat. År 1952 fick Serengeti nationalparksstatus och området utökades 1959. I hundratals år hade massajer bott i området innan europeiska utforskare kom till platsen 1982.

Djur i parken?
Serengeti är unikt för sin stora koncentration av savannlevande djur där gnuernas vandring är en imponerande syn. Där finns omkring 30 arter av gräsätare som gnu (cirka 1,5 miljoner), zebra, afrikansk buffel, giraff, elefant, thomsongasell, grantgasell, topi, vårtsvin, flodhäst och koantilop. Serengeti har ett litet bestånd av den akut hotade svarta noshörningen. Hyenor ses ofta och brukar höras på nätterna.

I Serengeti finns 13 arter stora rovdjur. Några rovdjur är lejon, leopard, fläckig hyena , gepard, schakal och krokodil. Den starkt hotade afrikanska vildhunden finns i parken men ses sällan. Några av djuren som ses ofta är giraffer, som äter skott och blad i kronorna på akacior, topiantiloper, som betar gräs i öppen terräng, och hjordar med impalor, som oftast ses i områden med gles trädsavann. Vattenbockar, koantiloper, vårtsvin och afrikanska bufflar är inte heller ovanliga. Elefanter förekommer ibland i Seronera, men hjordarna rör sig över mycket stora områden.


Seronerafloden, är en av få floder som är vattenförande året om, löper genom Seronera och är en annan orsak till att det finns gott om djur i området. Vissa djur kommer för att dricka, medan andra, som flodhästar och krokodiler, lever i floden. Lejon kommer för att jaga bland de drickande djuren. Där finns också många fågelarter, alltifrån storkar och hägrar till småvadare. Tack vare den goda tillgången på vatten kantas floden av träd.

serengeti1

Fåglar?
I parken har också drygt 400 fågelarter siktats. Några exempel är struts, koritrapp, sekreterarfågel, rödnackad savannlärka och kronvipa. Dessutom finns en mängd rovfåglar som segelflyger i lufthavet som exempelvis gycklarörn.


Senare år?
2010 presenterade Tanzanias regering planer på att dra en stor väg igenom den norra delen av nationalparken. Vägens planerade dragning skulle innebära att gnuernas och zebrornas stora årliga vandring skulle behöva korsa vägen två gånger om året. Regeringens motiv för vägbygget är att den är nödvändig för att utveckla området väster om parken.

Planerna har väckt mycket kritik där kritikerna främst lyfter fram ett hot mot ekosystemet i termer av att klippa vandringsrutter, trafikolyckor, ökat tjuvskytte, mer människor och infrastruktur. Men – även röster från ekologhåll som är positiva till vägbygget börjat höras. Dessa röster gör gällande att Serengeti inte kan överleva om lokalbefolkningens ekonomiska utveckling förhindras.

När ska man resa dit?
För att se gnuhjordarna är december till juli den bästa tiden. Om man istället vill se rovdjur är tiden från juni till oktober bäst, men undvika de stora regnperioderna i april och maj.

Källor:
sv.wikipedia.org
savannen.com
safariresor.se
independenttravelcats.com

Datum för nedskrivning av inlägget 15/7-19.