Paraply är bra mot regn, dess historik och tips vid åska…

Flera årstider kan man behöva paraply, hösten kanske mest, men även sommar? Ett
bärbart och utfällbart regnskydd.

Historiken?
Vanligt sedan mitten av 1700-talet, av franska parapluie, bildat efter parasol, ’parasoll’, med sol utbytt mot pluie, ’regn’. Även kallad paraflax eller regnskärm, som är en anordning som ska skydda från regn och består av en hopfällbar skärm med handtag. En liknande anordning som främst är tänkt att ge svalkande skugga mot solen kallas parasoll. Vid regnväder kan ett paraply vara både ett alternativ och komplement till regnkläder. Särskilt vid utomhusaktiviteter kan regnkläder vara att föredra.

Paraplyer (liksom parasoller) var i bruk redan hos forntidens assyrier, egyptier och kineser, men då förbehållna endast åt furstar och andra högt uppsatta personer. Det förmodligen tidigaste beviset för parasollets existens kan ses på ett monument från dåvarande Mesopotamien, daterat till 2 400 före Kristus. Därifrån spred sig bruket av parasollet såväl österut, till Indien, Kina etc, som västerut till medelhavsområdet. Parasollet var på den tiden ett tecken på status. Det var ofta stort och hölls av bärare över faraoner, adelsfolk och andra viktiga personer.

I Kina klädde man det på 400-500-talet med oljat papper för att göra det vattenavstötande. År 1340 rapporterade ett påvligt sändebud om hur indierna använde sig av ett tältliknande tak, fastsatt vid en käpp och uppfällbart som skydd mot sol och regn. I Europa började paraplyer komma till användning på 1500-talet.

Efterhand följde uppfinningen silkesvägarna västerut till England och Frankrike där de började dyka upp under 1600-talet men knappast användes i större utsträckning förrän på 1700-talet, och då främst av kvinnor. Män höll sig fortfarande mest till slängkappor för att hålla regnet borta. Men runt 1700-talets andra hälft fattade man plötsligt storheten med paraplyet och populariteten spred sig snabbt.

En tidig beskrivning av det paraplyet finns i Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719), där han gör sitt eget paraply av djurhud som skydd mot regn och sol. Detta gjorde att de tidiga paraplyerna länge kallades för ”Robinson”, både i Frankrike och i England. Redan i slutet av 1700-talet började paraplyet se ut ungefär som det gör nu – ihopfällbart med en ställning i stål. De tidigare modellerna var gjorda i trä, men dessa visade sig väldigt svåra att fälla ihop när det hade regnat.

Det moderna paraplyet, i form av oljat canvastyg på ett stålskelett, skapades 1852 av Samuel Fox – huvudsakligen för att göra sig av med ett överskottslager av stöttor till damkorsetter, sägs det. Det engelska umbrella härstammar från latinets ”umbra”, som betyder skugga. Dagar med blåst kan man ofta se trasiga paraplyer ligga utmed gator, billiga tål ej alltid den kraften…

Paraplyet har dessutom använts som vapen. En av världen största på området, Swaine Adeney Brigg, har tidigare haft modeller med både svärd och pistoler i. Dessa tillverkas naturligtvis inte längre. En exilbulgar; den avhoppade författaren Georgi Markov blev mördad med ett paraply. En spion från den bulgariska underrättelsetjänsten stack spetsen på ett specialtillverkat paraply som injicerade honom med det dödliga giftet ricin. Ett liknade vapen kan även ses i James Bondfilmen ”From Russia with Love”.

En tidningsnotis då – från Luleå. ”Fredag den 13:e – då slog blixten ner och rev sönder mannens paraply.” Själv klarade han sig oskadd från åskdramat på Luleå golfklubb. Det kan ha varit en mindre laddning som gick in paraplyet och följde paraplyets blöta yttre för att sedan gå ner i marken. Det kan ha varit paraplyet som räddade honom.

Känt paraply är Ankpelle (Jefferson) – Dr Snuggles talande paraply som även används som hoppstylta. Doktor Snuggles vet alla är en nederländsk-tysk-brittisk animerad TV-serie för barn.

Några tips vid åska:
På ett öppet fält där du inte kan nå skydd: sök efter en svacka, ställ dig på knä och böj dig framåt med händerna mot knäna. Lägg dig inte på marken – då ökar risken på grund av stegspänningseffekten. Ställ dig inte under träd – uppsök hus eller bil. Ta bort metallföremål i anslutning till kroppen. De kan orsaka brännskador. Bada och simma inte. Blixten kan slå ner i vattnet. Väldigt många idrottare utsätts ofta för en del risker, det har hänt dödsfall. Så var försiktiga…

Källor:
alltomvetenskap.se
sv.wiktionary.org
sv.wikpedia.org
nsd.se
manolo.se
smhi.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om paraply, åska, oväder, regn, väder, åska, umbrella, snuggles, crusoe, fakta, mode,

Fruntimmersveckan betyder regnväder. Varför namnet och hur började det?

Fruntimmersveckan betyder ruskväder. Det lärde jag mig som liten, oväder, regn. Vad stämmer och varför? För fruntimmersveckan tjatas det om varje sommar – som om det är något märkvärdigt med sex kvinnonamn i rad i almanackan, men det är långt ifrån rekord i genussammanhang. Mer om det senare.

Veckan historiskt?
Fruntimmer låter ålderstiget. Och det gäller veckan mellan 18 och 24 juli för detta. Det kommer sig av att alla dagar utom en är det kvinnor som har namnsdag. Faktum är – att veckan börjar med att Fredrik har namnsdag 18 juli, sedan tillägnas följande sex namnsdagar uteslutande kvinnor: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Att Fredrik fick komma med i gänget var för att det behövdes en extra dag för att göra veckan fulltalig. Sju som vi vet.

Fruntimmersveckan började både i Sverige och Finland ta form under medeltiden, då man firade fyra kvinnliga helgon: Sankta Margareta av Antiochia (20 juli), sankta Praxedis (21 juli), sankta Maria Magdalena (22 juli) och sankta Christina av Bolsena (24 juli). År 1698 tillkom Sara 19 juli (efter Abrahams hustru), och 1755 togs Praxedes bort 21 juli, till förmån för Johanna, som tidigare haft namnsdag 15 december.

---

Det första skriftliga belägget för fruntimmersveckan är från 1870. Själva benämningen ”fruentimret” finns belagd sedan 1560, då i betydelsen frustugan, kvinnogemaket. Det kom sedan att användas om alla kvinnor boendes i frustugan och hovfruntimret var lika med alla damer i den kungliga uppvaktningen. I slutet av 1700-talet kallades även enskilda förnäma kvinnor för fruntimmer. Så fint var det då?

När Sverige efter Finska kriget förlorade Finland till Ryssland 1809, började namnsdagskalendrarna utvecklas olika. År 1827 togs sankt Apollinaris av Ravenna bort från 23 juli och ersattes med Emma i den svenska namnsdagslängden, för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar (I):s och Josefinas andra barn, som föddes detta år och som skulle heta Emma om det blev en flicka, enligt kronprinsessan.

Det blev dock en pojke, Prins Gustaf, men Emma infördes ändå på det datumet och det blev sex kvinnonamnsdagar i rad. Enligt Svenska Akademiens ordbok dök ordet ”fruntimmersveckan” först upp 1870 i F. Tholanders tillägg till Anders Fredrik Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), vilket tyder på att det då var ett accepterat begrepp.

I Finland plockades Apollinaris bort från 23 juli först 1868, men ersattes där med det mer ryska flicknamnet Olga. Sedan skedde ytterligare en ändring 1929 i den finska namnsdagslängden, då Fredrik ersattes med flicknamnet ”Riika” (kortform av Fredrika) den 18 juli, vilket 1950 ändrades till den vanligare stavningen ”Riikka”.

Fruntimmersveckan, tidigare även benämnd flickveckan.
Så den manliga motsvarigheten? Namnforskarna brukar kalla den gubbtian och det är den mellan Lucia och Eva, tio dagar – inte ett kvinnonamn så långt ögat når.

Bondepraktikan?
Enligt den gamla bondepraktikan är denna vecka lite extra regnig, även med svenska sommarmått mätt. Och regnig är den, eftersom den infaller under den nederbördsrikaste delen av året.

Men det är inte sommarens regnigaste vecka: enligt SMHI:s statistik är den sista veckan i juni och den första i augusti värre. Ja, semesterfirare har koll! 🙂

Enligt Finlands meteorologiska instituts statistik infaller helt regnfria fruntimmersveckor i medeltal en gång på tio år, och lika många regniga fruntimmersveckor, då det regnar under alla sex eller sju dagarna. I medeltal regnar det under tre eller fyra av fruntimmersveckans dagar. Exempel på år där fruntimmersveckan varit helt regnfri i Sverige är 1901, 1947, 1955 och 1959.

Nu vet ni om detta fenomen! Dags byta namn? 🙂

Källor:
dn.se
sv.wikipedia.org
aretrunt.se
aftonbladet.se
unt.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Fruntimmersveckan, ord, uttryck, väder, regn, fakta, kvinnor, namn, finland, saol, almanacka,