Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2900 inlägg. Carpe diem.


Psykiatrikern, läkaren Herman Lundborg var rasforskare, året 1910…

Herman Lundborg1

Herman Lundborg var en uppburen person i samhället. Många beundrade honom och såg upp till honom. En expert och ledare för forskningen var Herman Bernhard Lundborg, född 1868 i Väse, Värmland, död 1943 i Östhammar. Han var – rasbiolog, läkare, professor och chef för det nystartade Statens institut för rasbiologi i Uppsala 1921-35. Faktum är att Sverige i början av 1900-talet var världsledande på det rasbiologiska området. Vid denna tid var det också rent vetenskapligt intressant och han fick utmärkelser, så med senare års insikt blir ju det annorlunda och anses nära – rasism. Han reste alltså runt och mätte skallar, i en tid då allt såg annorlunda ut och nutida sunda förnuft (?) ej fanns…


Rasbiologen och hans familj?
År 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala. Under ledning av professor Lundborg bedrevs under flera år rasbiologiska studier på olika människotyper i Sverige, forskning som hade rashygieniska motiv. var en svensk läkare och rasbiolog. Han var son till majoren Herman Emanuel Lundborg (1834-1888) och Maria Vilhelmina Löhman. Herman Lundborg var gift första gången 1900 med Thyra Peterson (1868-1931) från Stockholm och andra gången 1936 med Maja Kristina Holste (1893-1968) från Jukkasjärvi.


Studier?
Herman Lundborg studerade i Stockholm och vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Lunds universitet, först zootomi och allmän morfologi, och därefter via psykiatrin och neurologin, ärftliga sjukdomar. Dessutom studerade han embryologi och marinbiologi i Bergen, psykiatri i Nederländerna och kriminalpsykologi i München.

Därtill gjorde han flera studieresor till andra länder, bland annat Estland. Han blev medicine kandidat i Stockholm 1887 och medicine licentiat i Lund 1901 och medicine doktor i Lund 1902. År 1903 blev Lundborg docent i psykiatri och neurologi samt hospitalsläkare i Uppsala, 1915 docent i rasbiologi och medicinsk ärftlighetsforskning och formellt, 1922 professor och chef vid Statens institut för rasbiologi.

Herman Lundborg2


Lundborg pensionerades 1935 och efterträddes då av Gunnar Dahlberg som varit hans assistent 1922-1924. Lundborg – blev 1933 vice president i International Federation of Eugenics, hedersledamot av Vetenskapsakademien i New York 1935 och hedersdoktor i Heidelberg i Tyskland 1936.

Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. Hans forskning medförde ex att han upptäckte sjukdomen som idag är känd under namnet Unverricht-Lundborgs sjukdom. Lundborgs upptäckt ledde till att kusinäktenskapen upphörde. Sjukdomen är mycket sällsynt, men förekommer också i Finland. En sida av saken.

Hans arbeten?
Ett av hans mest lästa arbeten i rasbiologi var en undersökning av svenska värnpliktiga och han skrev populärvetenskapliga verk i ämnet, bland annat Rasbiologi och rashygien (1914), Svensk raskunskap (1927) och Västerlandet i fara (1934). Flera översattes till tyska och en del till engelska. Hans rasideal var den svenska allmogen och dess avkomma. En viktig bit av hans teorier grundades på genealogi. Teorierna om att den svenska rasen degenereras och – att det fanns mindervärdigt rasmaterial i befolkningen som aktivt måste bekämpas resulterade i tvångssteriliseringar och inrättandet av Statens institut för rasbiologi.


Andra menar att rasbiologins tillämpning i praktiken, med tvångssteriliseringar och statligt understödd rasforskning, skedde efter institutets inrättande, och de styrker detta med datering av lagar och rasstudier och menar att de minskade anslagen berodde på kritik från utlandet och dåliga tider. Att Lundborg spelade en avgörande roll råder det dock enighet om. Han hade under 1910-talet gjort sig känd som rasbiolog genom sina mätningar och undersökningar av den svenska och samiska befolkningen. Lundborg bedrev under sin tid vid institutet sin verksamhet främst i de nordliga delarna av Sverige.


Undersökningarna, som gick under namnet ”Lappundersökningen”, ingick inte i institutets egentliga verksamhet.
Eftersom en stor del av befolkningen i norra Sverige var en blandning av samer, svenskar och finnar fångade det Lundborgs intresse. Han ville hitta bevis på vilka förödande följder rasblandningar kunde få. Både barn och vuxna blev noggrant mätta och undersökta och även fotograferade. Lundborgs forskning kritiserades eftersom att han inte kunde redovisa några egentliga resultat.

”Under resorna i Lappland fanns alltid unga kvinnor med som assistenter. I allmänhet samer eller finsktalande. En del var hans älskarinnor. Några blev gravida.// I Uppsala väntade hans hustru Thyra på väg mot sammanbrott. Rasbiologens dubbelliv med de underlägsna. Hans privata liv var som ett slags intimisering av en större politisk idé.”// (x)

herma1

”1926 kom hans lappländska älskarinna Maria Isaksson, på bild, till Uppsala. I hans pärmar var hon definierad som ”blandras”, antagligen med samisk och så kallad östbaltisk karaktär, som det hette. Hon installerades på institutet som städerska – det är förfärligt att läsa. Ett år senare föddes deras gemensamma barn. Alla förstod läget. Hans trovärdighet som rasbiolog och hätsk fiende till all rasblandning raserades obevekligt, dag för dag. Till sist återstod ingen alls.”// (x)

Herman Lundborg1

Älskarinnans hämnd:
”Maria var stark och företagsam. Det verkar faktiskt ha varit hon som genom sin blotta närvaro som ”rasblandad” rev ner hela det svenska rasbiologiska forskningsprojektet, som en underbar hämnd mot hela skiten. Till sist gifte de sig. Han avled 1943. Hon flyttade in i det uppstädade Rasbiologiska institutets vaktmästarbostad.”

Tyskt samarbete?
Han blev en förebild för de tyska rasbiologer naturligt, de som skulle lägga grunden till Förintelsen under naziregimen. Hans kontakter med tyska universitet vilade på gemensam övertygelse. Men – i motsats till sina kolleger i München, som med tiden fick viktiga uppdrag i det nazistiska dödsmaskineriet, var han inte fixerad vid judarna utan vid samerna.

Böcker:
Hans rasteoretiska böcker blev mycket beundrade av flera, men i dag torde dessa kunna ses som exempel på en rasistisk självgodhet – i kombination med nationalism och nymalthusianism. Och än idag finns högerextrema rörelser som fortfarande vill dela in människor i raser med olika värden. År 1958 övergick Statens rasbiologiska institut i Institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet.

Källor:
sv.wikipedia.org
expo.se
ne.se
samer.se
expressen.se (x)
nt.se

Blogginlägget nedskrivet och uppdaterat 29/12-19


Gotlandsstövaren är en svensk jakthund, erkänd sent och aningen ovanlig…

630-gotlandsstovare

En hund jag ej visste om, som följt hundar hela mitt liv. Okej, jakthundar är väl inte mitt val men läs – en ras som finns i fåtal. Gotlandsstövare är en svensk hundras från Gotland. Liksom övriga stövare är den en drivande hund för jakt på hare och räv.

Gotlandsstövare är erkänd som en egen ras av Svenska Kennelklubben (SKK) och Nordisk Kennelunion (NKU), men inte av FCI. Rasen är mycket ovanlig och det föds bara ett fåtal kullar per år. Den är en del av det svenska kulturarvet och rasklubben arbetar aktivt för att bevara rasen.

Gotlandsstövare1

Gotland har i minst tvåhundra år haft en egen jakthundras, ganska liten gulbrun stövare med mer eller mindre vitt på tassar, bringa, hals, huvud och svans. Gotlandsstövaren är tillsammans med smålandsstövaren de äldsta av nu levande svenska stövarraser. Gotlandsstövaren är en lantras som inte är präglad av utställningsavel. Den var vanlig på gotländska bondgårdar fram till 1950-talet.

Gotlandsstövaren har först på senare tid blivit erkänd som ras. Numera finns den spridd även i övriga Sverige, huvudsakligen i de södra delarna. Rasen har avlats för funktion (jakt) och inte efter ett standardiserat utseende. Ursprungligen importerad från Tyskland vilka senare uppblandades med olika svenska stövarraser. gotstov

Gotlandsstövaren är en drivande jakthund för jakt på hare och räv. Rasen fungerar även som sällskapshund – mjukt, vänligt lynne, förutsatt att man tar hänsyn till dess starka jaktlust och stora rörelsebehov. Den är en frisk hundras utan speciella hälsobesvär. Hundar av rasen kan uppnå en så hög ålder som 14–17 år.

Gotlandsstövaren Allie med sina första kull, del 2. Astuens kennel
https://www.youtube.com/watch?v=0LTmOOdEQ2M

Rasen har en stark jaktlust och är byggd för att jaga under långa pass i skog och mark. Den är normalt mjuk och vänlig och kan koppla av när det inte är jakt. Den kräver mycket motion och stimulans för att må bra.

Gotlandsstövare2

Gotlandsstövaren har kort, gulbrun päls med vita tecken på huvud, hals, bringa, ben och svans. Mankhöjd på hanar är 48–56 cm och vikt är för hanar 16–23 kg – tikar mindre. På grund av att rasen inte avlats efter enhetligt utseende finns ganska stor variation. Pälsvården är lättskött och – den badas vid behov.

I början av 1980-talet återstod endast ett 20-tal rastypiska hundar. 2009 finns cirka 110 hundar i rasen, varav ett 30-tal på Gotland. 2014 – föddes bara sex valpar som tillhör rasen, trots korsningsförsök med en norsk ras.

Källor:
skk.se
sv.wikipedia.org
hundstunden.se
sverigesradio.se
vovve.net


Sveriges värsta järnvägsolycka, räknat till antal offer, i Getå…

Geta2

Jag minns då jag som liten grabb besökte platsen med farsan som växt upp några mil därifrån. Man kunde då ana en riksväg som gick nära vattnet, Bråviken, ovanför gick tåget och det såg lite väl nära ut. Var är vi och när?

Händelsen?
Den inträffade 1918 och det var den omskrivna – järnvägsolyckan i Getå, (Åby) i Östergötland. Det var höst, den 1 oktober – i nuvarande Norrköpings kommun. Det är den hittills svåraste olyckan i svensk järnvägshistoria sett till döda då minst 42 (41?) personer dog! Tåg 422 störtade utför banvallen. 41 personer skadades dessutom. Av de ungefär 170 personer som fanns på tåget – rapporterades också fem personer saknade

Det exakta antalet omkomna har inte fastställts. Olyckan skedde på grund av ett jordskred i ler- och gruslager i en brant sluttning ned mot Bråviken där järnvägen hade anlagts. De första tecknen på att något höll på att hända var när hållplatsvakten vid Getå mellan 18.33 och 18.40 hörde dallringar i telefonledningarna. Ungefär 18.50 passerade en bryggskjuts platsen utan att märka något ras. Mellan 18.52 och 18.55 hade lerlagren under banvallen gett vika och ett ras inträffat. Ungefär 18.55 hade telegrafnätet som går längs järnvägen brutits.

Strax efter jordskredet tåget bestående av lok med tio vagnar som spårade ur och föll ned på en landsväg bredvid banvallen. Vid urspårningen var hastigheten uppskattningsvis 65–70 kilometer i timmen. Ångloket F 1200 spårade ur, åkte ned på landsvägen och blev liggande på höger sida. De två sista vagnarna stod kvar på spåret, restaurangvagnen blev stående i 45 graders vinkel mellan banvallen och landsvägen, medan övriga vagnar förstördes.

geta

Lokföraren Wahlström slog i huvudet när olyckan inträffade och fick en hjärnskakning, men tog sig ändå ut ur loket. Konduktören Ström var vid olyckan i sista personvagnen, och tog sig ut och träffade vid loket lokföraren, som berättade att eldaren Carlsson låg begraven under kolet.

Svår olycka, varför?
Det stora antalet omkomna berodde inte främst på urspårningen i sig utan på att glödande kol satte eld på vagnarna där många passagerare satt fastklämda. Den geotekniska undersökningen av olycksplatsen som gjordes hade stor betydelse för utvecklingen av geotekniken i Sverige.

Vid platsen längs den gamla landsvägen mellan Åby och Sandviken finns nu en minnessten. Den 10 oktober 1918 begravdes 15 namngivna omkomna samt omkomna som inte kunde identifieras på Norra kyrkogården i Norrköping. Över samlingsgraven står en fem meter hög sten i röd granit.

getavykort

Kuriosa?
1923 skedde ett nytt jordskred på samma plats vilket orsakade att bilvägen längs Bråviken rasade.
Ångloket F 1200 (finns bevarat på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle).
3 (av 10) vagnar var oskadade vid olyckan, alla skrotade, den sista år 1963.

Näst värsta?
Malmslätt, också Östergötland – 16 juni 1912:  6 år tidigare, den med näst mest vad jag sett. 22 personer dog och 12 skadades när ett internationellt snälltåg körde in i ett stillastående persontåg. Bland de omkomna fanns författaren August Strindbergs dotter Greta von Philp (1882–1912), hennes man Henry von Philp överlevde. Olyckan skedde på missförstånd av en stationskarl.

Källor:
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org
lerumstidning.se
janne.goldnet.nu