Hur många dagar har våra månader, lär ut ramsan av Hans Jacob Seseman, eller…

Trettio dagar har november,
april, juni och september,
februari tjuguåtta allen,
alla de övriga trettioen.

Ja, en ramsa de flesta av oss hört som ska lära oss om våra månaders antal dagar. Den heter 30 dagar har november, och är en gammal ramsa, som man använder för att räkna ut hur många dagar månaderna har enligt julianska och gregorianska kalendern. Den är ursprungligen engelsk, och heter på engelska Thirty Days Hath September”.

Vilka månader har 31 dagar och vilka har 30? Finns det något knep för att hålla koll på hur många dagar en månad har? Ja, det finns det! Denna som kommer nedan är lättast.

---

Man kan också minnas att en månad, februari, har 28 dagar (29 vid skottår). Så: 30-dagarsmånader – är endast fyra av tolv månader: April. Juni. September. November. Lär dig de fyra bara 🙂

---

Vanlig är ”knogmetoden” enligt bilden. Ta bort tummarna och räkna varje knoge och en för varje mellanrum.
Så: Första knogen: Januari, 31 dagar. Första mellanrummet: Februari, 28 dagar. Andra knogen: Mars, 31 dagar. Andra mellanrummet: April, 30 dagar. Tredje knogen: Maj, 31 dagar. Tredje mellanrummet: Juni, 30 dagar. Fjärde knogen: Juli, 31 dagar.

Andra handen:
Första knogen (högerhand): Augusti, 31 dagar. Första mellanrummet: September, 30 dagar. Andra knogen: Oktober, 31 dagar. Andra mellanrummet: November, 30 dagar. Tredje knogen: December, 31 dagar. (Två över räknas ej).

Ramsan i början – på engelska lyder en variant av ramsan:
Thirty days hath September, April, June, and November. All the rest have thirty-one, Excepting February alone, And that has twenty-eight days clear, And twenty-nine in each leap year.

Bakgrund till ramsan?
Den har lång historia. En medeltida version har hittats ur Harley 2341 från 1400-talet, och finns i British Library:

Thirtey days has November,
Aprile, June, and September:
Of twyecescore-eightt is but eine,
And all the remnante be thrycescore-eine.
O’course Leap yare comes an’pynes,
Ev’rie foure yares, gote it ryghth.
An’twyecescore-eight is but twyecescore-nyne.

I senare versioner har ofta september och november bytt plats i ramsan, så att september i stället nämns först.

Vår svenska översättning?
Den svenskspråkiga översättningen är gjord av den som pekoralist ansedde räkneläraren, men också nonsensversens fader, i Vadstena Hans Jacob Seseman, född 6 september 1751 på Alms rusthåll i Tingstads socken, Östergötland, och publicerad i hans Brudskrifter 1851. Hans var från 1793 lärare vid apologistskolan här i Vadstena. ”Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri…”

Seseman var en mer än måttligt originell herre men gjorde goda insatser som läroboksförfattare (matematik). Hans poetiska skapelser var dock hopplösa, det tyckte redan Sesemans samtid. Men idag kan vi läsa de sesemanska skaldestyckena och njuta av deras oavsiktliga komik. Han avled 19 april 1819.

Bakgrund?
”Hans blev intagen på Jönköpings trivialskola, och han lyckades, den obemedlade ynglingen genomgå denna genom att, så snart han det förmådde, uppehålla sig genom meddelande af undervisning åt yngre kamrater. Sedan han 1774 blifvit student i Uppsala, kvarstannade han därstädes någon tid. Nödgad att förskaffa sig sitt uppehälle genom undervisning i enskilda hus, fortfor han därmed i många år.

Han sökte förgäfves 1777 en docentur i aritmetik, men konsistoriets afslag å hans ansökan var åtföljdt af den förklaringen, att »det gärna skulle se honom till häradsskrifvare eller någon dylik räkenskapssyssla befordrad.»

Sedan han genom en på eget förlag 1779-83 utgifven lärobok Arithmetica eller räknekonst dokumenterat sig såsom kunnig i antydda ämne, fick han, på förord af Schröderheim, anställning såsom apologist och kollega vid trivialskolan i Vadstena 1791, hvilken anställning han dock icke tillträdde förrän 1793. Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri och tillbragte de sista åren i Stockholm, där han snart blef af hvar man känd på grund af sitt egendomliga yttre och sina originella vanor och där afled han.

Själf tillade han sig titeln »aritmethices magister» och lärer verkligen varit skickligi räknekonsten. Sin ryktbarhet vann han genom sina rimmerier, hvilka sannolikt blifvit föga bemärkta, om ej Schröderheim upptäckt dem och sökt utveckla dem till allmänhetens förlustelse. Samme man tros äfven haft sin hand med vid redaktionen af H:s samlade kväden, hvilka utkommo under titeln: Brudeskrifter med mera af och öfver samt utgifna af arithmeticus magistern och apologisten Hans Jakob Seseman och sedan blifvit omtryckta i Hansellis samling af äldre skalders arbeten.

Förutom den förenämnda räkneboken, innehållande ett philosofiskt, mathematiskt curieusitets cabinett, inrättadt och prydt med utvalda och angenäma samt eftertänksamma propositioner i räkne- och mätekonsten, utgaf han en Algebra eller högre och naturligare samt allmännare räknekonst 1791-93.”

En ramsa?
Man bör ej äta krita
allt uppå denna jord.
Men städse sig beflita
att hålla sina ord.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor.

Källor:
sv.wikipedia.org
vadstenabibliotek.wordpress.com
(läst tips: Kim Torvanger )
tidochdatum.se
runeberg.org

Blogginlägget nedskrivet 2/6-20

En utomordentlig ordakrobat, var Lennart Hellsing, minns…

Barnvisor och ramsor, ord som dyker upp när namnet Hellsing når mig. Han måste jag berätta mer om, en fascinerande man som om man läser på var lite lätt blyg och fårordig, men privat kunde vara en riktigt rolig prick 🙂

Lennart?
Paul Lennart Hellsing, född 5 juni 1919 i Västanfors, död 25 november 2015 i Stockholm, som var författare och översättare. Du känner väl till Krakel spektakel, Bagar Bengtsson och Herr Gurka? Ramsorna om dessa figurer i barnböcker skrev han i över 65 år om. Han erhöll Gulliver-priset 1971 och har tidigare suttit i Svenska barnboksakademien.

Han växte upp upp i stadsdelen Västanfors i Fagersta, och från fem års ålder växte han upp hos morföräldrarna. Han tyckte inte så mycket om att gå i skolan. Skolfröken undrade vad det skulle bli av honom som skrev så dåligt.
”Jag ska bli författare”, svarade han.

Från start utbildade han sig till ingenjör och arbetade på ett tekniskt laboratorium, han ansåg en författare skulle ha provat olika yrken. Då blev det lättare att kunna leva sig in i hur andra människor har det. Sen jobbade han även på kontor, fabrik, bokhandel och skrev för en tidning. När han gjorde lumpen bodde han i ett tält uppe i Norrland

Vad kom fantasin ifrån?
Möjligen ifrån sin mormor. När Lennart var liten berättade hon ett slags rytmiska dikter för honom på engelska, som kallades nursey rhymes. Han lärde sig många av dikterna utantill och tyckte att rytmen gjorde dem spännande. Idéer till berättelser fick han till exempel genom att titta ut genom fönstret och se på livet där utanför. Ibland kom han på en mening som han sedan utvecklade. Han brydde sig också om viktiga samhällsfrågor, som miljön och klimatet.

Trollkarlen från Indialand (med text) med Sara Eng
https://www.youtube.com/watch?v=e40hl-099a4

Han var till hundra procent solidarisk med barn som grupp, och förstås mycket älskad av sina fem egna ungar. Men i det praktiska familjelivet var han ganska disträ och inte så särskilt närvarande. Det var i rättvisans namn inte heller barnens mor, skådespelaren Yvonne Lombard, men båda fanns där alltid tryggt i bakgrunden.

Det var andra barn-nära vuxna, som stod för kontinuitet och ”blåsa på knäna”. Och så ”dubbel-naturen” 🙂 Han kunde på fester gärna dansa på bordet och höll lysande roliga tal. Han tvekade heller inte att sticka av från mängden utan klev fram genom livet iförd orange linnekostym och bredbrättad hatt. Hustrun kallade honom ”min sagoprins. 🙂

Giftermål?
Lennart Hellsing var gift 1947-1952 med den finska operasångaren Maaria Eira och – från 1953 fram till sin död med skådespelaren Yvonne Lombard. Hellsing var bosatt i Stockholm och fick i äktenskapet med Lombard fem barn, bland andra författaren Susanna Hellsing, konstnären Petter Hellsing och författaren Jöns Hellsing.

Lennart Hellsing-sällskapet
http://www.hellsingsallskapet.se/

Lennart har diktat om staden ”Annorlunda” i ”Krakel Spektakel”:

I Annorlunda
där är fyrkanter runda
där har ringar fyra kanter
där är glasbitar diamanter
där har de flintskalliga lockar
där niger pojkar, flickor bockar
men annars är det mesta bara
som det brukar vara.

Debuten?
Lennart debuterade år 1945 med diktsamlingen Akvarium och utkom samma år med barnboken Katten blåser i silverhorn. Han var även en van översättare, bland annat av engelska barnkammarrim. Utöver av Ströyer har Hellsings böcker även illustrerats av bland annat Stig Lindberg, Fibben Hald och Ulrica Hydman-Vallien.

Citat av Lennart Hellsing:
”Jag tänker mycket på framtiden. På hur livet kommer fortsätta genom mina barn och barnbarn. Däremot tänker jag sällan på min egen död. Min känsla är framför allt förvåning: Tänk att jag överhuvudtaget lever!”

Han avled 96 år gammal, hans bortgång var helt åldersrelaterad och författaren ska ha varit pigg ända in i slutet.

Furstar och stormän som styrer och ställer
har svårt att få lämpliga skor när det gäller.

Bra för offentliga matliv och pratliv
men inte rymliga nog för privatliv

Smorda och borstade av tabloider
går de lätt vilse med skavsår som svider

Byt då till tofflor, tystlåtna och nätta
Skobyte kan ställa saker till rätta._

Källor:
tidningengrundskolan.se
sv.wikipedia.org
barnensbibliotek.se
expressen.se
rabensjogren.se
svd.se

Allt om skvaller, från forntidsmänniskan till nutida skvallerbyttor…

Skvaller är ett ord med negativ klang, vi har nog alla stött på det. Men finns det någon historik om hur det uppstod? Okej, konsten att skvallra är lika gammal som mänskligheten själv. Skvaller är nämligen inte en så ytlig företeelse som man kan tro. Den har utvecklats av forntidsmänniskan under miljoner år till ett ytterst effektivt instrument, för vår överlevnads skull. Under medeltiden betydde ordet skvaller inget mer än att prata, men numera, enligt Nationalencycklopedin, ”löst prat som sprids från person till person”.

Skvaller = idelt prat och spridning av rykten om andras privata och personliga affärer. Synonymer: sladder. Besläktade ord: skvallra, skvallrig.

Tidskriften Scientific American Mind har tittat närmare på fenomenet skvaller ur ett evolutionsperspektiv. Tidningens visar att skvallrandet är en sinnrik social apparat som vi har utvecklat för att både kunna konkurrera och samarbeta på samma gång. Och vi är alla medskyldiga, eftersom vi alla skvallrar. Utom jag 🙂

Först en definition. Skvaller är när vi sprider personliga detaljer eller omdömen i förtroende om personer som inte är närvarande. Det kan verka omoraliskt, men som många andra mänskliga fenomen har skvallret en »god« och en »ond« sida. Till det goda hör att skvaller är ett sätt för en grupp att lära ut sina oskrivna umgänges­regler.

Det påminner ständigt om hur viktiga gruppens normer och värderingar är och belönar strävanden efter jämlikhet och enighet. Förr liksom nu handlade social intelligens om att kunna förutsäga och påverka andras beteende. Vem är pålitlig nog att anförtro sig åt? Vem kan bli en användbar vän, allierad eller partner att bilda familj med?

De forntidsmänniskor som var fascinerade av andras privatliv visade sig med tiden vara mer framgångsrika än de ointresserade. Därför är det deras gener som har förts vidare till oss. Vi är alltså naturligt programmerade att bry oss om och komma ihåg detaljer om enskilda individer.

Till de onda sidorna hör att skvaller i sin råaste form är en hjärtlös strategi för den som vill förbättra sitt eget rykte och gynna sin välgång på andras bekostnad. Det vi kallar skvallerpress visar ofta på att man använder ”skruvade, sammansatta fakta med egna värderingar”, ibland konstruerade helt. Vi skvallrar också helst om individer med högre rang och social status än oss själva, samt dem i liknande ålder. För gruppen är skvallret en metod att hålla nere de individer som avviker eller blir för dominanta. De bestraffas med förlöjligande omdömen och utfrysning. Att bli utstött ur flocken var direkt livsfarligt på stenåldern.

Vår reptilhjärna har inte hunnit anpassa sig, utan tror att alla bekanta ansikten är våra egna vänner. Forskarna säger att kvinnor och män skvallrar lika mycket, men på delvis olika sätt. Männen föredrar att skvallra om andra män, men håller koll även på kvinnorna. Kvinnor, däremot, skvallrar nästan uteslutande om andra kvinnor.

Skvallerbytta bing bång?
Ett nedvärderande uttryck av okänt ursprung om någon som springer omkring och avslöjar hemligheter, oftast av mindre vikt, men som inte borde spridas. Oftast använd som retsam barnramsa med en enkel melodi. Den äldsta kända dokumenterade varianten på ramsan är från 1677 och inleds med orden ”Skvallerbytta, rådstuguklocka”. Ordet skvallerbytta användes redan på 1500-talet om någon som inte kunde behålla information som delgivits i förtroende. Den kompletta texten som vanligen används av barn:

Skvallerbytta bing bång,
går i alla gårdar,
slickar alla skålar
när han/hon kom till prästen
fick han/hon smäll på käften……..

”Skvallerbytta bing bång” har hundratals år på nacken. Ett fornnordiskt ord var skvaldra som i prata, slamra, skvaller – på isländska – högröstat tal.

I Bibeln är skvaller en synd, att skvallra är att döma, en uppgift som endast tillkommer Gud och hans ombudsmän i prästkappor. Skvaller (film) – en amerikansk film från år 2000. Skvaller (pjäs) – av Neil Simon. Skvallertidning – en pejorativ term för en tidning, ofta veckotidning, som mestadels skriver om kändisars privatliv.

Skvallerspegel, reflexionsspegel, spegel med ett eller vanligen två snedställda glas, anbringad på utsidan av en fönsterbåge på sätt som låter gatulivet iakttagas inifrån.

Mer synonymer?
Skvallermoster, sladdertacka, sladderhane, pratmakare, hyena, angivare, tjallare.
Vi är nog helt överens att ordet är negativt och vi får alla försöka strunta i det. Vi vet ju… 🙂

Källor:
chef.se (Martin Kreuger).
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
svd.se
runeberg.org
ne.se
aftonbladet.se
easytrans.org