Har du sett Idol i år? Idol 2018 är TV-programmet Idols fjortonde säsong i Sverige. Jag har i alla fall sett Vanja, fräck på scen och hon tog ut svängarna. 🙂
Hon är ny i musikens värld, medialt så informationen inte det mesta. Men – hon är – Vanja Rut Engström. Född i juni 2000, bor i Näset på Lidingö, 18 år, är uppvuxen i Sverige men hennes föräldrar kommer från Finland, med rötterna i Nykarleby.
Hennes föräldrar, Erik Anders Östen Engström 55 år (född i just Nykarleby och flyttade till Sverige 1993) och Betsy Ångerman-Engström 54 år, båda jobbar med/inom film, TV-produktion. Vanja har en bror – William.
Citat Vanja: ”Jag har all min släkt i Finland och jag bodde i Åbo när jag var elva år och gick i skola där i några månader. Då lärde jag mig lite finska fraser”, enligt Vanja, som räknade upp de ord och fraser hon kan.
”Idol”-Vanja förberedde sig i veckor på hatet! Tre veckor innan det första ”Idol”-avsnittet sändes började hon läsa på om hur man bäst hanterar näthat. Sedan kom det. Hon valde bära läppstift i starka kulörer för att bevisa för tittarna att hon inte kompromissar med sig själv. Vanja som nu är bland de sista elva finalisterna i Idol. Tyvärr åkte hon ut igår 12/10-18. Men kommer synas mer av 🙂
Vanja tycker om: bandet Queen och artisterna Silvana Imam och Beatrice Eli.
”Jag är en person som tar livet lätt och vill ha kul när jag gör saker” säger Vanja och vi får se var hon dyker upp framöver. På Instagram kan man följa henne och kanske behöver hon mogna några år för att hitta sin plats i musiken?
Carin Gerhardsens kriminalromaner om teamet vid Hammarbypolisen har noggranna detaljer och personer man minns. Carin är född i december 1962 i Katrineholm, föddes som Carin Behrman i Katrineholm. Hon spelade saxofon i ett punkband, Flensost, med namn som Svenne Nielsen på sång, Nompa på bas och Carin Behrman på sax. De ansågs av någon spela i ska-punkig stil och – från Flen, som bland annat var förband åt KSMB.
Nu bor hon på Östermalm i Stockholm med maken Ken Gerhardsen och två barn, och skriver på heltid. Hennes mamma var lärare, specialiserad på svenska och engelska och hennes far var domare och författare till de grundlagar som reglerar yttrandefriheten. Carin är därför uppvuxen med språket samt våldsbrott.
Hon tävlade i pingis med flera sporter, och – gick sedan vidare och utbildade sig till matematiker vid Uppsala universitet och den deckarintresserade Gerhardsen inledde sin andra omgång som författare i London, där hon blev utmanad av en vän att skriva en bok. Resultatet blev den filosofiska romanen På flykt från tiden som publicerades 1992. Den handlar om en man som blir hållen som gisslan i fyra år i Beirut, men fick inga större framgångar och hon fortsatte jobba som IT-konsult, där hon bl.a. hjälpte till att utveckla det svenska GSM-nätet.
När förlagen visade sig tveksamma skickade hon in tre manus i samma bokserie – det som skulle bilda Hammarby-serien. Den första, Pepparkakshuset, gavs ut 2008, och uppföljaren Mamma, pappa, barn, gavs ut 2009. Alla har kriminalkommissarie Conny Sjöberg på Hammarby polisstation på Söder i Stockholm i centrum. Den hyllade serien har översatts till mer än tjugofem språk och belönats med flera priser.
Ur hennes ”Hennes iskalla ögon”: ”Snön vräker ner i ett fruset Stockholm. Under samma dag försvinner två kvinnor, oberoende av varandra. Bägge lever i till synes ordnade förhållanden, men när kriminalkommissarie Conny Sjöberg och hans mannar skrapar på ytan av familjeidyllen framträder en helt annan bild.
Båda kvinnorna har levt under mental press, och ingen av dem saknar skäl att frivilligt ge sig av. Men den dramatiska upptäckten av en död kropp ger all anledning att tänka om.”
Fritiden då? När hon är ledig tycker hon om problem-lösningar som korsord och sudoku, spela golf och resa. Hon spelade bordtennis på elitnivå och har handicap 12,6 i golfen. Hon överlevde när hon en gång blev jagad av en rasande elefant i djungeln i Indien. Hon tittar också om att titta på sport på tv och älskar också matlagning.
Sista tre böckerna: Hennes iskalla ögon, 2013, Tjockare än vatten, 2014, vinnare av Stora Ljudbokspriset som bästa kriminalroman 2014, utsedd av Apple/iTunes till 2014 års bästa skönlitteratur – och – Falleri fallera falleralla, 2015 – alla finns på ljudböcker.
Och Carin vann Bokbloggarnas Litteraturpris” 2010, med sin tredje novell i Hammarby-serien, ”Vyssan lull”. Utsedd till ambassadör av Katrineholms kommun 2015.
Blir det mer deckare? Spänning lär hon skriva om, men osäker på vad ännu.
Nyfikenheten fick mig söka info, musik man hör och vill veta mer om. Så, Nike Maria Markelius, Nike-Nojja, född i augusti 1962 i Stockholm, idag boende i Farsta Strand. Nike är en svensk musiker och sångerska. Instrument: Trummor, sång och gitarr. Hennes döttrar är – Aili och Alva Markelius.
Mamman är Katrin Markelius och hon är dotterdotter till arkitekten Sven Markelius. Hennes far föddes på Kreta och var redan gift med en annan kvinna när Nikes mamma blev gravid. Han försvann när hon var i sjätte månaden.
Hennes mor var med i en av de första feministiska grupperingarna inom Grupp 8 med paroller för fri abort och lika lön för lika arbete. Nike Markelius prydde ett omslag av Kvinnobulletinen som nioåring. Hon bar på ett plakat med texten ”Daghem åt alla barn” som hon stolt lyfte mot himlen.
Nike Markelius träffade sin far två gånger 1990 och sedan var han borta igen. Under alla uppväxtår fick hon inte en enda julklapp eller födelsedagspresent av honom. I sin självbiografi berättar Markelius att hon är bra på att välja fel män och att hon som faderlös drivits av oresonlig kärlekslängtan och ”omedvetet valt att åtrå det oåtkomliga eller det omöjliga eller rent av destruktiva”.
”Hennes mamma var ung när hon blev gravid med Nike, kärleksbarnet. Eller ”frukten av ett vänsterprassel”, som Nike skrattande konstaterar.”
Nike & Röda Orkestern var en rockorkester som växte fram för att skapa vacker & kraftfull musik där samarbetet med olika textförfattare var centralt och själva idén om att ge plats åt olika människors syn och reaktion på vår samtid. 2012 bildade Nike Markelius bandet Nike & Röda Orkestern, som samma år släppte sitt debutalbum Det står skrivet.
Citat Nike: ”Jag kände redan mitt första levnadsår att min röst bar med en råstyrka som en urkraft ur djupet av mitt inre.”
Nike är/var trummis och sångerska i bl.a Tant Strul och är initiativtagare, producent och konstnärlig ledare. Var tidigt aktiv i Oasen, en kulturförening i Rågsved som var verksam under slutet av 70-talet och början på 80-talet.
Stora förändringar sker i världen och i Sverige och det finns ett behov att skildra tiden vi lever i ur olika perspektiv. Gruppen ville verka som motkraft mot orättvisor och snedfördelning av samhällets gemensamma resurser. De spelade ihop sedan år 2010. Som med kraft för hjärtats, solidaritetens och rättvisans röda färg.
Nike & Röda Orkestern var ett samarbetsprojekt mellan olika textförfattare och kompositör/ musiker där de då i bandet skapar nya möten i sångerna. Gruppens medlemmar då: Lotta Partapuoli: gitarr, Nike Markelius: sång och gitarr, Mia Kempff: bas, Johannes Nordell: trummor och – hemorten Stockholm.
Nike var trummis i punkbanden Usch och Tant Strul. Efter deras splittring har hon bland annat ingått i duon Nike Gurra tillsammans med Gurra från Ebba Grön, startat skivbolaget Diva tillsammans med bl.a. Malena Jönsson, sysslat med barnteater i barnteatergruppen Tant Sol, trummis i bandet The Shining samt även i bandet Aunt Fuzz tillsammans med Kajsa Grytt och Liten Falkeholm. Hon arbetade även som teatermusiker i flera uppsättningar på Dramaten, Radioteatern och Södran.
Tant Strul var ett av de mera betydelsefulla svenska new wave-/punkbanden. Gruppen splittrades 1985. Nike Markelius (Nike Nojja) – spelade då trummor.
Aktuellt. En ny skiva med nya samarbeten gavs ut i november 2014 och fick namnet Vi är alla. Några av de tonsatta författarna är Bruno K Öijer, Göran Greider, Susanna Alakoski, Jenny Wrangborg, Amanda Ooms, Mian Lodalen och Eva Fuchs.
Hon arbetar även numera som skribent, krönikör och artikelförfattare med en egen kultursida i samhällsmagasinet Syre.
Nike Markelius spelar trummor i bandet Juka Soma & the Future of Chemistry som spelat live sen 2014 och som släpper sin första skiva under våren 2016. Under 2017 kommer Markelius med en ny solo-skiva. Dessutom verkar det som bandet Nike & Röda Orkestern ännu spelar ibland, såg senast 2014.
”Trumslag hjärtslag” är titeln på Nike Markelius självbiografi. Det är en tjock bok på drygt 450 sidor. Hon har mycket att berätta om sina år med punkband som Tant Strul och uppväxten, för att inte tala om den uppmärksammade artikeln från Dagens Nyheter i januari 2013 om hur sjuka personer ska ”stressas att bli friska” i borgerlighetens Sverige.
Zenzationella Människor Et Facto 