Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

Kvinnokämpen Kerstin Hesselgren var den första kvinnan i riksdagen…?

hesselhatt

Valtider och många är exempelvis de kvinnor som var först och kämpade sig fram, trots majoriteten av män. Så vem var den första kvinnan i riksdagen? Svaret som ges är – Kerstin Hesselgren, rätt. Men går man igenom noga så? Läs 🙂

Bakgrund:
Efter årtionden av kamp fick de svenska kvinnorna åren 1919-1921 äntligen rätt att rösta och väljas till politiska uppdrag. Men förhoppningarna om ett snabbt politiskt genombrott grusades. Kvinnorna utnyttjade inte sin rösträtt i den utsträckning som många hade hoppats på och i de första demokratiska riksdagsvalen. Så – 1921 tog endast fem kvinnor plats i riksdagen. De fem var liberalerna Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm, socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.

Vår Kerstin?
Kerstin Hesselgren, född 4 januari 1872 i Hofors, Gästrikland, död 19 augusti 1962 i Stockholm, var en svensk yrkesinspektör och politiker (liberal). Kerstin kom från en läkarfamilj i Hofors kommun i Gävleborgs län. Hon var utbildad sjuksköterska och skolkökslärarinna. Var 1890 på flickpension i Schweiz.

Tillbaka i Sverige gick hon en sjuksköterskekurs i Uppsala och en utbildning i kirurgi som gjorde att hon 1895 utexaminerades som Sveriges första kvinnliga fältskär, ett yrke som redan då var på utdöende. Stort!

Kerstin_Hesselgrelit

Hennes far var läkare. Och trots att hon räknades som en fin familjeflicka fick hon på nära håll uppleva klassmotsättningarna och fattigdomen både på bruket och i skogsbyarna. Hon följde ofta med när pappa Gustaf reste runt med häst och vagn för att besöka sina patienter och det fick henne tidigt att fundera över livets orättvisor.

Kerstins mamma var liberal, ja nästan radikal, åtminstone för att vara en doktorinna på 1800-talet, och hon uppmuntrade sin dotter att utbilda sig och bli en självständig yrkeskvinna. Kerstin ville helst bli läkare, men hon ansågs för klen för detta påfrestande arbete. På skilda utbildningsvägar letade hon sig dock fram till att bli vad hon själv kallade ”hälsoapostel”. Sin verkliga livsuppgift fann hon först som yrkesinspektris, men dessförinnan hann hon bli pionjär på andra arbetsområden.

Som bostadsinspektris blev hennes uppgift att försöka rensa upp i dåtidens bostadselände i Stockholm. Hon ville utdöma hela hus, hela kvarter som människoovärdiga och lyckades väl delvis, men fick i stort sett nöja sig med att lära folk hålla fukt, mögel och löss ifrån sig. Hon strödde dessutom sina råd över spädbarn och diskbänk, över skulorna i farstun och dasset på gården. Ofta blev hon surt mottagen av dem hon ville hjälpa, men oftare ledde hennes råd till förbättrade förhållanden.

Förutom att vara politiskt aktiv arbetade hon som yrkesinspektris. Hon jobbade då med att förbättra villkoren för kvinnor på arbetsmarknaden.

Så detta – vem var första kvinnan i riksdagen?
Fakta – Kerstin från Hofors var inte den första – utan den andra – kvinnan som valdes in i Sveriges riksdag. Hon utsågs ju till ledamot av första kammaren vid ett möte på eftermiddagen den 12 september 1921. Dagen innan, söndagen den 11 september, var det val till andra kammaren i större delen av landet. Bland annat i Sörmland där godsägaren Elisabeth Tamm från Fogelstad tog ett mandat för de frisinnade. Alltså en dag före Kerstin Hesselgren.

Fredagen den 16 september fortsatte andrakammarvalet och då röstades ytterligare tre kvinnor in av väljarna i Stockholm och Göteborg. Så när riksdagens båda kamrar samlades strax efter nyår 1922, fanns där fem kvinnor som alla kunde göra anspråk på titeln ”Sveriges första riksdagskvinna”. Men den som valdes in allra först var faktiskt Elisabeth Tamm. Japp!

Tamm blev riksdagsledamot 1922-1924 för Södermanlands läns valkrets. Kerstin – under en tid ordförande i Svenska Kvinnors Vänsterförbund – satt ensam i första kammaren. Hon invaldes i kammaren samtidigt som socialdemokraterna Nelly Thüring och Agda Östlund samt högerpartisten Bertha Wellin.

Kerstins jobb?
Arbetet i riksdagen: Hennes främsta område var socialpolitik. Hon drev frågor om gifta kvinnors rätt att arbeta, sexualundervisning i skolorna, moderskapsersättning och sänkta straff för abort. Hon arbetade även internationellt och deltog i internationella arbetsorganisationens konferenser och som svensk delegat vid NF.

Hesselgren satt ex. i första kammaren 1922–1926 för Göteborgs stads valkrets och 1927–1934 för Örebro läns valkrets, och i andra kammaren 1937–1944 för Stockholms stads valkrets. 1922–1923 representerade hon Liberala samlingspartiet, 1924–1934 och början av 1937 var hon frisinnad vilde och 1938–1944 var hon ledamot för folkpartiet. 1939–1944 var hon vice ordförande i andra lagutskottet i riksdagen, vilket gjorde henne till den första kvinnan i ett utskottspresidium i Sveriges riksdag. Mycket årtal. Men viktigt.


Hesselgren arbetade även internationellt. Hon medverkade som expert och delegat vid Internationella arbetsorganisationens konferenser samt som svensk delegat vid NF 1933–1935, 1937 och 1938.

hesselgren

1921. Frisinnade landsföreningen var riksorganisationen till riksdagspartiet liberala samlingspartiet. 1923 splittrades de i två nya partier och Kerstin Hesselgren och ett halvdussin andra, bland annat Elisabeth Tamm, valde inte sida utan bildade en egen riksdagsgrupp. De kallade sig ”frisinnade vildar” (nämnt ovan).

Kerstin var rikskänd redan innan hon blev politiker, tänk uppmärksamheten. Frågor hon förde fram om utbildning för kvinnor, kvinnors rätt till statliga tjänster – och med lika lön som män. Hon ville också tillåta sexualupplysning och preventivmedel och arbetade för att sänka straffen för fosterfördrivning, alltså aborter. Emilia Broomé i Stockholms stadsfullmäktige var hennes politiska mentor och många socialpolitiska frågor Hesselgren drev återfinns redan hos Broomé.

Livets slutskede?
Fröken Kerstin Hesselgren avled 19 augusti 1962, 90 år gammal, på Sophiahemmet i Stockholm. Begravd på Ovansjö kyrkogård i Kungsgården, Gästrikland.


Kuriosa om tidiga kvinnor politiskt i Finland:
Vid riksdagsvalen år 1907 valdes 19 kvinnor till riksdagsledamöter. Av dem var nio från arbetarpartiets listor och tio från centern och högerpartierna. Dessa kvinnor arbetade i sina egna partier för att förbättra kvinnornas ställning och främja sociallagstiftningen men de deltog även i annat lagstiftningsarbete.

Härigenom skapade de en tradition som fortsätter än idag: kvinnorna i Finland är inte intresserade av ett särskilt kvinnoparti. Dessa kvinnor var aktiva inom flera livsområden och flera av dem var sådana offentliga personer som partierna gärna valde till sina kandidatlistor.

Källor:
sv.wikipedia.org
metro.se
arbetarbladet.se
helsinki.fi
svenskhistoria.se
sok.riksarkivet.se
hoforshembygdsforening.se

Annonser


Lämna en kommentar

När kom vår flagga till, varför, utseendet och – fem andra länders…

svensk-flagga

Att ett land har en flagga som symbol har blivit så vanligt, att det numera nästan ses som en del i steget mot suveränitet för nya länder att anta en flagga. Samtliga självständiga stater i världen har idag en flagga. Flaggan som enande symbol blev vanlig i slutet av 1700-talet. Självständigheten efter den amerikanska revolutionen – och franska revolutionen år 1789 – markerade att staten inte längre var furstens privata egendom utan grundad på landets medborgare.

En form av nationsflagga användes av handelsrepublikerna Genua och Venedig i början av 1200-talet. Genom att segla under furstens flagg visade man att fartyget också stod under hans beskydd. Av nuvarande nationsflaggor är den danska Dannebrogen, dokumentariskt belagd från 1397, troligen den äldsta. Läran om flaggor och fanor kallas vexillologi.


Sveriges flagga? Hur uppstod den och färgerna?

Först lite fakta – den är världens näst äldsta flagga. Den ska alltid ha proportion 5:8. Endast militären och konungen får använda den tretungade svenska flaggan. De officiella färgerna i Sveriges flagga är “ljust mellanblå” och “guldgul”. Sedan 1982 är det inte olagligt att flagga när man vill eller att glömma ta ner flaggan.


Historien bakom?

Det som karaktäriserar den svenska flaggan är det gula korset ovanpå blå bakgrund. En del historiker hävdar att Sveriges flagga härstammar från Karl Knutsson Bondes personliga sigill medan andra hävdar att det rör sig om en motståndsflagga gentemot Danmark.

Detta var på mitten av 1400-talet och det som talar för denna teori är det faktum att Karl Knutsson Bondes färger anses ha varit gul och blå. I hans personliga sigill finns där en del som liknar ett gult kors. Sverige låg dessutom i krig med Danmark under den här perioden och därför är det inte orimligt att kungen valde en snarlik flagga, fast med sina egna färger.

Under det nationalromantiska slutet av 1800-talet hade flaggandet blivit betydligt vanligare. Det var först nu som den svenska flaggan började användas vid diverse allmänna tillställningar, inte bara som en symbol för staten och dess maktutövning. Flaggan kom att bli en symbol för fosterlandet.

Men ursprunget för denna folkliga flaggning var kungligt. Prins Oskar (sedermera Oskar II) hade hissat flaggan på sommarslottet Sofiero utanför Helsingborg redan på 1860-talet. Sedan han flyttat in på Stockholms slott 1872 började han också flagga där. Bruket spreds över landet, nu skulle det flaggas vid alla möjliga festliga tillfällen. Färgerna ljusades upp.

Helsingborg var också födelseplatsen för en annan viktig händelse i den svenska flaggans historia. Här bodde nämligen en flaggintresserad man vid namn Oscar Tapp. Han ansåg att den svenska flaggan var på tok för dyster. Den blå bottenfärgen var vid den här tiden betydligt mörkare än dagens och det gula korset gick snarast i orange.

Lagom till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse 1894 kunde Tapp hissa sin betydligt gladare nyskapelse på fästningstornet Kärnan mitt i staden. Denna ljusare flagga blev en succé och kom bland annat att dominera flaggningen vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm tre år senare.


Lagstiftningen?

I början av 1900-talet fanns således en rad olika varianter på den svenska flaggan. Detta kunde statsmakterna inte stilla åse. Man ingrep och skapade genom flagglagen 1906 ordning i kaoset. Lagen omarbetades senast 1982 och där anges att den svenska flaggans färger ska vara ”ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset”.

Vi vänder oss utomlands, fem länder, spännande tydningar.   🙂

Bangladesh

Bangladesh:
Deras flagga består av en röd skiva som vilar på en grön bakgrund något närmare den inre kanten än den yttre. Det röda symboliserar den uppåtgående solen, men även det blod som offrades för självständigheten. Det gröna står för den frodiga naturen. Flaggan bygger på en tidigare flagga som användes under självständighetskriget 1971, där en karta över landet ingick.

Israelflagga

Israel:
Deras flagga är vit med två blå band och en centralt placerad davidsstjärna. Stjärnan har varit en judisk symbol sedan medeltiden, och utformningen med de två blå ränderna mot vit botten bygger på den traditionella judiska bönemanteln tallit. Flaggan antogs 1948 och den blå färgen kommer från den mycket gamla textilfärgen tekhelet, och som användes för att färga in de rituella tofsar (tzitzit) som alla manliga judar skulle bära. Tofsarna knyts kring hörnen på bönemanteln tallit. Färgen utvanns av en särskild snigel som på hebreiska kallas hilazon. Färgen har haft mycket stor symbolisk betydelse för judendomen och användes redan i templet i Jerusalem, bland annat för översteprästens yttre kläde.

Den här textilfärgningsmetoden har egenskapen att nyansen påverkas i hög utsträckning av om tyget utsatts för solljus eller inte, vilket gör att nyansen kan variera från ljusblått till mörklila. Detta fenomen kan eventuellt vara en förklaring till varför många äldre israeliska flaggor varierar så pass mycket i nyans.

japan

Japan:
Deras flagga är vit med en röd rund skiva som symboliserar den uppgående solen. Flaggan antogs första gången i januari 1870 då den hade proportionerna 7:10. Utseendet fastställdes 1999 då proportionerna ändrades till 2:3.

Flaggans officiella namn är nisshoki eller ”solflaggan”, men de flesta använder namnet hinomaru, ”solens skiva”, som egentligen refererar till den röda solskivan. Symbolens ursprung är okänt, men man vet att krigadeln buke ofta målade liknande symboler på solfjädrar redan på 1200-talet. Den tidigaste bekräftade förekomsten av själva flaggan var slaget vid Sekigahara 1600, där den var en befälssymbol hos trupperna som kämpade för shogunen av Tokugawaätten.

Flaggans vita bakgrund står för renhet och ärlighet, och den röda färgen kan tolkas som en symbol för upplysthet, integritet och värme.

south_Africa

Sydafrika:
Sydafrikas flagga antogs i april 1994 och har formgivits av den sydafrikanske statsheraldikern Frederick G. Brownell. Tidigare hade man bett allmänheten att komma med förslag på en ny flagga, men man ansåg att inget av de inlämnade förslagen var tillräckligt bra.

Flaggan har två lika breda röda och blå band delade av ett grönt liggande gaffelkors (det som ser ut som ett horisontellt Y) vars armar slutar på kortsidan. Mellan armarna finns ett svart triangel som skiljs från armarna av smala gula band. De röda och blå banden separeras från det gröna bandet av smala vita band.

Det röda, blå och vita skall symbolisera landets europeiska arv, då dessa färger förekom i de båda boerrepublikernas flagga och dessutom återfinns den i brittiska flaggan. Grönt, gult och svart har hämtats från befrielserörelsen ANC:s flagga, som antogs 1917. Gaffelkorset står för att Sydafrikas europeiska och afrikanska rötter förenas inför framtiden. Proportionerna är 2:3.

ethiopia

Etiopien:
Deras flagga är horisontellt tredelad med band i grönt, gult och rött. Mitt på flaggan finns en blå cirkel med ett gult pentagram. Flaggan antogs i februari 1996 och har proportionerna 1:2. Färgerna i Etiopiens flagga blev under 1900-talet symboler för den afrikanska frigörelsen från de gamla kolonialmakterna, och kallas (tillsammans med svart) för de panafrikanska färgerna.

På Jamaica sågs Etiopien från kejsar Haile Selassies trontillträde 1930 som ett politiskt och religiöst föredöme, och via den jamaicanska tolkningen har färgerna också kommit att symbolisera rastafarirörelsen. I den ursprungliga etiopiska tolkningen står grönt för jorden och framtiden, gult för fred och kärlek, och rött för styrka. Symbolen i mitten av flaggan symboliserar enighet och mångfald. Färgerna tolkades ursprungligen även som en symbol för den heliga treenigheten, och dessutom för landets tre provinser.

Färgerna grönt, gult och rött användes för första gången 1895 av kejsar Menelik II (1889-1913). Till en början användes tre separata vimplar istället för en rektangulär duk, ursprungligen med den röda färgen överst. Den nuvarande etiopiska flaggan antogs 1991 efter att den socialistiska Menghistu-regimen störtades. Många etiopier erkänner inte den nya flaggan med den blå skivan och pentagrammet, utan använder den tidigare flaggan.

Så bakom alla en historia, alla vars färger har sin betydelse.

Källor:
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
popularhistoria.se
swedishnomad.com
riksarkivet.se


Lämna en kommentar

Valet 2018 – om partierna, bildande, dess ledare och budgetar…

partierna

Nu var det dags igen, rösta – efter media överöst oss med information och alla partier lovar guld och gröna skogar? Alla vill – men få säger vad de SKA göra. Vården. Kriminaliteten. Äldre. Mest aktuellt diskutera och – invandringen.

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år. För att kunna bli ledamot måste man ha rösträtt och vara nominerad av ett politiskt parti.


Riksdagspartier 2018.

Först bildat?
Socialdemokratiska arbetar partiet introduceras av August Palm i Sverige 1881.
Liberalerna bildar ett ”radikalt vänsterparti” 1895 (senare Folkpartiet).
Moderata samlingspartiet bildas av högermän 1904 som riksorganisationen Allmänna valmansförbundet.
Centerpartiet bildas 1914 – som Bondeförbundet.
Vänsterpartiet uppstår som Socialdemokratiska vänsterpartiet (Vänstersocialisterna) 1917.
Kristdemokraterna bildades 1964, KDS.
Miljöpartiet, de gröna bildas 1981.
Sverigedemokraterna bildas 1988.

Partiledare f.n. som varit längst tid?

riksdag

Sverigedemokraterna (SD) är ett nationalistiskt och socialkonservativt politiskt parti. Partiledare är sedan 2005 Jimmie Åkesson.
Liberalerna (L), tidigare Folkpartiet liberalerna och dessförinnan Folkpartiet, är ett socialliberalt politiskt parti. Partiledare är sedan 2007 Jan Björklund.

Centerpartiet (C), även kallat Centern, är ett socialliberalt och grönt politiskt parti. Partiledare är sedan 2011 Annie Lööf.
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), vanligen Socialdemokraterna (S), är ett socialdemokratiskt politiskt parti. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Arbetarepartiet – Socialdemokraterna. Partiledare sedan 27 januari 2012 är Stefan Löfven.

Vänsterpartiet (V) är ett svenskt socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Partiledare är sedan 2012 Jonas Sjöstedt.
Kristdemokraterna (KD) är ett kristdemokratiskt och socialkonservativt politiskt parti, partiledare är sedan 25 april 2015 Ebba Busch Thor.

Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, har en kvinnlig och en manlig partiledare, benämnda språkrör, vilka (sedan maj 2016) är Isabella Lövin och Gustav Fridolin.
Moderata samlingspartiet (M), vanligen Moderaterna och ibland Nya Moderaterna, är ett liberalkonservativt politiskt parti. Partiledare är sedan 1 oktober 2017 Ulf Kristersson.

Ett udda inslag i nutid bland partier?
Djurens parti (DP), är ett svenskt djurrättsparti, bildat 14 februari 2014 på initiativ av den finländska journalisten, författaren och hållbarhetskonsulten Johanna Parikka Altenstedt. Partibeteckningen registrerades hos Valmyndigheten den 19 februari 2014. I valen 2014 vann partiet inga mandat i någon folkvald församling. Partiet vill föra in djurfrågor i politiken och verka för en mer miljö- och djurvänlig kött- och pälsindustri.

Partibudgetar 2018?
Det kostar många miljoner att bedriva valrörelse. Partiet med den största valbudgeten har nästan sju gånger mer att spendera än det riksdagsparti med minst pengar. Och ett av förra valets förlorarpartier har fått se sin budget minska med nästan 60 procent.

Mest i årets val storsatsar Sossarna – bland annat på digital reklam och tv-reklam. Enbart annonsbudgeten är 70 miljoner kronor enligt uppgifter från partihögkvarteret. 100 miljoner kronor är en aningen hemlig siffra, men är det parti som har överlägset mest pengar att satsa i 2018 års valrörelse.

bigOriginal

Minst?
I valet 2014 backade Liberalerna från 7,1 procent till 5,4 procent, och det avspeglas rejält i hur stor valbudgeten är i årets val. Från 35 miljoner kronor 2014 till 15 miljoner i år. Näst lägsta budgeten hos Miljöpartiet som har kunnat öka sin budget med tre miljoner jämfört med 2014 och satsar totalt 18 miljoner kronor. Det är i sin tur snäppet mindre än Vänsterpartiets valbudget på 18,7 miljoner kronor.

På söndag, kan ni alltså rösta i vallokaler, om ni ej förtidsröstat. Jag brukar sällan ha egna åsikter, men eftersom jag känner av resultatet ska ni få det i förskott. 🙂

M går framåt och – alliansen blir störst då S går tillbaka något. Sd ökar men hamnar åter som vågmästare. Inget parti hamnar under 4%-gränsen och F! hamnar runt 3%. Tror du annorlunda så tyck 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
riksdagen.se
di.se
Bok Faktakalendern 2018


Lämna en kommentar

Oksana Shachko, kontroversiell feminist i Femen, konstnär, har tagit sitt liv…

oksanas

Feminist och kontroversiell, men stark och med en vilja som få. Jag syftar på kämpen Oksana Shachko, 31 januari 1987-23 juli 2018, en ukrainsk konstnär och aktivist med FEMEN. Hon som var en av grundarna till den feministiska aktivistgruppen i april 2008, tillsammans med Anna Hutsol och Alexandra Shevchenko, en grupp som offentligt protesterade i olika länder mot sexuellt utnyttjande, ojämlikhet i inkomst och politik i den romersk-katolska kyrkan bland andra orsaker. Vanligen protester man med blottade bröst, gärna vid invigningar och inför folk med makt. Men det har sitt pris?


Oksana Chatchko föddes i Khmelnytsky, en typisk Sovjetstad i den västra delen av Ukraina, i en ortodox familj. Hennes föräldrar arbetade båda på en fabrik och när Sovjetunionen kollapsade stängde fabrikerna och de förlorade båda sina jobb, i en kontext av en politisk och ekonomisk kris. Man kan förstå känslan hos folk.

År 1995 gick Oksana Chatchko på Nikosh-skolan, normalt avsedd för vuxna och känd för sin undervisning i ortodoxa ikonografi. Hon tog examen från denna skola och hennes tidiga konstverk utställdes i flera kollektivutställningar i Ukraina och i USA. Vid tolv års ålder började hon måla fresker, arbetade heltid i den ortodoxa kyrkan. Hon uttryckte sedan en önskan att gå med i ett kloster och bli nunna – men hennes mamma och hennes familj övertygade henne att inte göra det.

Senare, vid 14 års ålder, avsade hon sig den ortodoxa kyrkan och religionen och blev ateist och ansåg de ortodoxa prästerna betedde sig mer som köpmän än Guds företrädare. Hon fortsatte att måla för att leva. År 2000 gick hon med på Khmelnytskys fria universitet för att studera filosofi, vilket ledde till ett djupt intresse i ämnet. På den här tiden började hon känna sig upprörd över bristen på utrymme tillägnat kvinnor för att uttrycka sina idéer och kreativitet.

Hon startade, med andra studenter, ”Centrum för nya perspektiv”, en organisation som bekämpar korruption och för studenträttigheter. Vid denna tid träffade hon Hutsol och Shevchenko. Hon angav senare i dokumentärfilmen Jag är Femen att den här erfarenheten ändrade felaktigt hennes politiska och filosofiska uppfattningar och gjorde henne till en aktivist som kämpade för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet.


Oksana hade skadats många gånger, med ex. flera attacker av säkerhetsstyrkor kopplade till Vladimir Putin, enligt källor. Medlemmar av FEMEN, inklusive Oksana, fängslades vid flera tillfällen. Förmodligen var det värsta som hände under 2011, när en grupp aktivister krävde att politiska fångar släpptes i den vitryska huvudstaden Minsk. Oksana och två andra kvinnor kidnappades av vitryska KGB , togs till en skog, med huva över huvudet, indränkta i olja och varnade att bli brända, men de nekade och då togs knivar fram men inget medgivande gav de om att de skulle sluta. Lämnades öde hittades de senare av folk och fick hjälp.

Oksana-Shachko

Många med förföljelser och hot så fick – Oksana beviljad politisk flyktingstatus 2013. Bodde i Paris, Frankrike.

Slutet på hennes egen kamp?
Man fann Oksana död i sin lägenhet i Paris tidigt måndagen den 23 juli 2018.
”Oksana hade många utställningar, kända, rika vänner. Under de senaste två åren försökte hon begå självmord två gånger, säger närstående. Tyvärr var det tredje försöket framgångsrikt.”

Vännen Anna Hutsol sa: ”Vi sörjer tillsammans med alla släktingar och vänner” och tillade att hon väntade på ”den officiella versionen från polisen”. Obduktion ej känd.

Femen-medlemmen Alisa Vinogradova berättade för nyhetsbyrån Central European News: ”Vi är chockade och väntar på obduktionsresultaten.” Hennes nära vän Valeriy Puzik skrev på Facebook:
”Jag har känt dig sedan du var 16 år och jag kunde aldrig föreställa mig att du skulle ta ditt eget liv … Du var från en annan planet, en komet som flyger. Jag minns en handfull minnen om dig, RIP ”

Det fanns ingen omedelbar kommentar från Paris polis eller åklagare om hennes död och något för att bekräfta dödsorsaken. Från nära håll nämns hängning.

Femen?
Sedan den grundades i Kiev 2008 har Femen-rörelsen vunnit ryktet i Europa för sina ställen – vanligtvis topplösa protester – mot könsturism, homofobi och religiösa institutioner. Shachko var en av tre, fyra feminister som för ett decennium sedan grundade Femen i Ukraina, den östeuropeiska staten involverade i en bitter territoriell tvist med Putins Ryssland, som övertog Krimhalvön med militärstyrka 2014.

Femen organiserade regelbundet topless protester mot reaktionära regimer och de institutioner som stöder dem. Metoden kan diskuteras, men modet, viljan att förändra.

Oksana-Shach1

Sista tiden?
Vid tiden för sin död koncentrerade sig Shachko på sina konstverk, kallade Iconoclast: Ortodoxa ikoner som målades traditionellt, på vilken hon introducerade transgressiva detaljer för att konfrontera religiös dogma med feministiska, politiska eller humanistiska budskap. Shachko hade sin första solutställning i Paris i maj 2016.

Oksana, en kvinna som levde med oddsen emot sig.

Källor:
thesun.co.uk
huffingtonpost.com
heavy.com
en.wikipedia.org


Sveriges fattighus, ålderdomshem, hemtjänst, läs historien… Del 2-2

skovdeaighus

Fortsättningen på ålderdomshem, hur blev det?
Något riktigt ”hem” fick det dock inte bli, bara mer hemlika. För ålderdomshemmet fick inte vara något eftersträvansvärt, inte vara för trevligt – då det skulle uppmuntra människor att slarva med sin försörjning. Därtill skulle råda strikt ordning på ålderdomshemmen och de intagna fick inte lämna ”hemmet” utan tillstånd. För övrigt berövades man både rösträtt och befintlig egendom om man togs in på ålderdomshem.

Framåt i tiden, perioder där man sökte lösningar. I slutet av 1920-talet började ex. Stockholms församlingar med stöd från staden att bygga hyreshus med små lägenheter riktade speciellt till gamla. I mitten av 1930-talet fick cirka 75 procent av alla äldre någon form av pension. 1939 års börjar staten stimulera byggande av så kallade pensionärshem genom statsbidrag.

Under 1940-talet började äldre som kunde försörja sig själva, men som hade otillfredsställda vårdbehov, att frivilligt söka sig till ålderdomshemmen. Där kunde de till en självkostnadsavgift få plats som helinackorderingar. Mot slutet av mellankrigstiden utgjorde helinackorderingarna 17 procent av de boende på ålderdomshemmen. Per Albin Hansson (s) menade att klassbegreppet var alldeles för inskränkt. I stället borde socialdemokratin riktade sig mot bredare folklager – man skulle eftersträva folkhemmet där alla fick plats.

Ansgarskyrka

1945 lades förslag om folkpension fram – man skulle få alla pensionärer att klara sin försörjning utan att behöva anlita fattigvården. Ivar Lo-Johansson och senare Gunnar Sträng var för att de äldre skulle kunna få hjälp i hemmen och sluta slitas upp från sina rötter. Under 1950-talet började allt fler kommuner bedriva hemsamarit-verksamhet för äldre, alltså utan statsstöd. 1957 fanns hemtjänst i 666 av landets 1036 kommuner och i början av 1960-talet saknade enbart 26 kommuner hemtjänst för äldre. 1964 beslutas att snabba insatser krävs för att bygga ut sjukhemmen, inventera och förbättra bostäderna för äldre och mer hemtjänst. Nå hur gick det?


1987 menar man i princip att alla, oavsett vårdbehov, bör leva i sina hem. Samtidigt ökar man ambitionerna: äldreomsorgen ska nu också tillfredsställa de äldres sociala välbefinnande, rätt till vård och omsorg vid behov, samt att vården och omsorgen ska fördelas jämlikt. Dock, i slutet av 1980-talet var drygt 73 000 äldre personer socialt isolerade.

Idag har det blivit ovanligare än tidigare att äldre personer får plats på ett äldreboende (vanligen kallat särskilt boende). Istället blir det vanligt med någon form av hemtjänst. Andra alternativ till den egna bostaden är vad som ibland kallas för seniorboende eller trygghetsboende, till vilka inget biståndsbeslut krävs. Äldreboende kan vara av olika typer och även demensboende.

Rätten till god omsorg är det som basuneras ut idag och därför kan det kännas tryggt att veta att alla har lagstadgad rätt till den omsorg och vård som behövs. Rättighet?
Stödet ser olika ut beroende på vilka behov man har och det kan vara – allt från hemtjänst till omsorg dygnet runt. HUR den sköts på olika håll, i stad och på landsbygd varierar och svaret blir individuellt.

hemtja--nst-personer

Hemtjänsten är behovsprövad (biståndsbedömd). Det innebär att du måste ansöka om hjälp och att en handläggare från kommunen (biståndshandläggare) kommer att utreda och bedöma ditt behov av hjälp (bistånd) samt besluta vilket stöd du får. Vilket kan variera beroende på vilken enskild tjänsteman du får.

Idag diskuteras mycket äldrevården, de svagas röst hörs ju mindre. Valet 2018 kan handla om vården vs flyktingar. Hemtjänsten som jag under år haft insyn i, anser jag kan vara både bra och dålig – allt blir som lotteri. Äldreboende varierar likaså, läkare ses alltför sällan och kan väldigt lite om patienter mer än en snabbkontroll i journaler. Språkliga barriärer finns också. Hur de sämst ställda i ett samhälle har det visar dess ”landets storhet”? 😦

Källor:
abc.se
1177.se
sv.wikipedia.org
seniorval.se


Sveriges fattighus, ålderdomshem, hemtjänst, läs historien… Del 1-2

Backstuga_Torss_sn._1904

1904 Fattigstuga

Ivar Lo-Johanssons devis var ”hemvård i stället för vårdhem”. Vården, omskriven, jag tänkte koncentrera mig på att söka mest kring äldrevård, hur man hjälpte de gamla då och – en del nu. Under 1300-talet kan man tala om att de första tecknen till en svensk äldrepolitik började märkas av. Från landets ledning utgick påbud om att ålderdomens problem skulle lösas privat, av släkt och familj. För dem som inte hade jordegendomar eller i övrigt föll utanför de privata lösningarna hade också embryon till en åldringsvård utanför familjen lagts: öppen fattig/ åldringsomsorg i socknen genom fattigtiondet och institutionaliserad åldringsvård på hospitalen, dit de vanföra, smittosamt sjuka och tokiga kunde skickas.

Först i de nationella landslagarna i mitten av 1300-talet stadgas att familjen och släkten måste försörja sina anförvanter. Vi hade således från nationens ledning fått ett påbud att vård av de äldre inte skulle belasta samhället; det var familjens ansvar.

fattigstugan


Bland bönderna utvecklas från 1400-talet och framåt metoderna att trygga sin ålderdom. I stället för att rotera mellan olika släktingar börjar fler att överlämna gården till en arvinge redan under sin egen livstid mot att de äldre garanteras försörjning och bostad på egendomen – det så kallade undantaget. Under 1600-talet blir det allt vanligare att övertagandet regleras i ett kontrakt – så att de äldre garanterat skall få sin utkomst även om osämja skulle uppstå med de som tagit över gården, oftast den äldste sonen. AnsgarskyrkaI 1734 års lag blir undantaget juridiskt och med detta kunde föräldrarna dra sig undan många år innan deras arbetsförmåga avtagit. De kunde leva på undantag i gott och väl 15 – 25 år. Vi kan säga att de äldre genom sina egendomar kunde köpa sig en tryggad ålderdom. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet klingar undantagen ut i Sverige. I stället sålde föräldrarna gården och betalade sedan sitt uppehälle med förräntningen på kapitalet.

I 1763 års lag blir det strängare krav, ”även af ålderdoms skröplighet” skall nu tillföras fattighusen medan hospitalen förebehålls dårar samt människor med smittsamma eller obotliga sjukdomar. Med 1847 års fattigvårdslag skedde för första gången så att det blev en utpräglad skyldighet för socknen att bedriva fattigvård.

Kommunerna började bygga fler fattigstugor efter 1847 års lag, men det var ej några trevliga inrättningar. ”De var ofta mycket små, och bestod vanligen av ett eller ett par rum, där ett tiotal gamlingar av båda könen bodde tillsammans. Möblemanget kunde utgöras av väggfasta sovbänkar. En stor öppen spis fungerade som ljus- och värmekälla. I en del fall rörde det sig om hus av större format, och då kallades det fattighus. Såväl fattigstugorna som fattighusen var mer att betrakta som en form av kollektivt boende för gamla och orkeslösa än som egentliga vårdinrättningar”.

Ålderdomshemmet) Backalund, 1892-1928

Först 1913 antogs en pensionsförsäkring av riksdagen, en på många sätt framsynt försäkring. Den skulle omfatta hela folket, inte minst viktigt, den omfattade också kvinnorna. Nu skulle den påverka så ”att gamla skulle få en värdigare ersättning än den som fattigvården gav”. Ålderdomshemmen skulle således reserveras för fattiga åldringar. De var med andra ord i första hand en lösning för gamla som inte kunnat spara pengar och som inte hade privata nätverk att landa i. De var försörjningsinrättningar där man så att säga fick boende och någon form av omvårdnad på köpet.

Del två fortsättningen om ålderdomshemmen och – fram till nutiden.

Källor:
abc.se
1177.se
sv.wikipedia.org
seniorval.se