Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer!


Sillkungfiskarna skapar berättelser om havsormar, den som är den längsta benfisken…

sillku

Denna gigantiska fisk antas vara källan till havsormlegender från hela världen, men i Japan har den en annan betydelse. Traditionellt tror japanerna att se en strandad fisk av dessa är ett tecken på en överhängande jordbävning. Märkligt nog, att året före Fukushima-katastrofen hamnade mer än ett dussin av dessa djuphavslevande varelser på land. En sort av dessa, den gigantiska Regalecus glesne, är den längsta benfisken, som växer upp till 8 meters längd.


Det vanliga namnet i utlandet är årfisk (oarfish) – en mycket lång, smal silvrig havsfisk på djupt vatten, med en djupröd ryggfena som löper längs med kroppen. Namnet tros vara en hänvisning – antingen till deras mycket sammanpressade och långsträckta kroppar, eller till tron att fiskarna ”ror” sig genom vattnet med sina bäckenfenor. Släktnamnet Regalecidae kommer från latinets regalis, som betyder ”kunglig”. Stränder med årfiskar efter stormar, och deras vana att dröja kvar vid ytan när de är sjuka eller döende, gör årfisken till en trolig källa till många havsormssagor. Men vi tror ej på sagor.

Utseende och som mat?
Fenstrålarna är mjuka och kan vara upp till 400 st. eller fler. Även om de större arterna anses vara viltfiskar och fiskas kommersiellt i mindre utsträckning, fångas årfiskar sällan levande; deras kött är inte väl ansett för att ätas på grund av dess geléartade konsistens.
Hos vissa årfiskar som hittats kan änden av svansarna se stubbliknande ut; detta är sannolikt konsekvensen av självamputering som tros vara en försvarsmekanism mot rovdjur. Den äter normalt – krill och andra små kräftdjur, samt småfiskar och bläckfiskar.

sillkans

Miljö?
Årfisken tros leva i de havsskikten, som sträcker sig från 200 meter till 1 000 meter och ses sällan på ytan. Några få har hittats fortfarande knappt levande, men vanligtvis dör den om en flyter upp till ytan. De skaffar lite muskelmassa och för om möjligt kunna överleva i grundare, turbulent vatten.

Den stora – jätteårfisken:
Denna sillkung (Regalecus glesne) är en art av Oarfish av familjen Regalecidae. Det är en oceanodrom art med en världsomspännande utbredning, exklusive polarområden. R. glesne är världens längsta benfisk och dess fysiska egenskaper och dess böljande simsätt har lett till spekulationer om att det kan vara källan till många ”havsorm- iakttagelser.

sillkf

Jätteårfisken och den besläktade R. russelii kallas ibland för ”jordbävningsfiskar” eftersom de populärt tros dyka upp före och efter en jordbävning. Som gått att läsa. Foton visar en fisk som borde vara svår steka i pannan….

Källor:
en.wiki
instagram.com
youtube.com
en.wikipedia.org
saob.se


Om covid-19, tänk på alla: Handhygien och håll avstånd.
Blogginlägget nedskrivet 6/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Finns det några ormar som kan flyga, för några trivs väl med höjder…?

flyger ormar2

Ormar – hur tänker man mer än långa, smala, ringlande, giftiga och knappast i luften? Lite är fel, kanske fördomar – och också ormar kan vara spännande. Men kan de flyga? Nej…? Jo, i alla fall om man menar glidflyga. Det finns fem arter av paradissnokar, Chrysopelea, annat namn på släktet flygormar, som kan hoppa och glidflyga mellan träden. Alla lever i tropiska regnskogsområden i bland annat Indien, Sri Lanka, Malaysia och Indonesien.

Namnet?
Paradissnokar – formar om kroppen under själva glidflykten, de plattar ut sig så att de får en lyftkraft av luften som strömmar emot dem, som en halvcirkel. De kan inte vinna höjd genom eget arbete i luften som t.ex. fåglar kan, den typen av flygning finns det inga ormar som kan. Men de hoppar inte bara, genom sin platta form i luften kan de glidflyga från ett träd till nästa.

flygahrysopelea ornata

”Flygkonsten”?
Flygormar glidflyger mellan träden genom att kasta sig ut från en gren och breder ut revbenen så att kroppen blir plattare, vilket ökar luftmotståndet och minskar fallets hastighet så att de bärs längre genom luften. I Sydostasiens regnskogar kan de glidflyga upp till 30 meter mellan träden. Ormen använder antagligen slingrandet för att ta tag i luften, precis som vi kan ta tag i vattnet när vi simmar.

Storlek?
Paradissnokar blir mellan en knapp meter och upp till 1,5 meter långa som mest. De har ganska svagt gift.
De ingående arterna i släktet är slankt byggda och har mycket varierad färgteckning. Den minsta arten, Chrysopelea pelias, blir cirka 60–70 centimeter lång. Den största arten är Chrysopelea ornata som når en längd på över en meter och som kan bli upp till omkring 130 centimeter lång.

flyger ormar1

Flygormar anses inte utgöra någon större fara för människor. Ormarna jagar i träden. Till deras byten hör små däggdjur, däribland fladdermöss. Dessutom jagas fåglar, ödlor och grodor. Och nej, de finns ej i Sverige….

Källor:
faktabanken.nu
ne.se
terrariedjur.se
sv.wikipedia.org
svt.se


Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 25/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Livsfarlig är den okända, mongoliska jättemasken, dold i marken…

mongoliskorm

En film fick mig fascinerad. Den handlade bl.a. om ett djur – som jag kände jag ville veta mer om. Detta gäller den mongoliska dödsmasken eller ormen och det finns inga bevis på dess existens, men man kan tro på det, saker finns som människan ej vet om.

Den gömmer sig i sanden och attackerar eventuella förbipasserande byten genom att spotta starkt frätande syra över dem. Kryptozoologi är läran om djur som inte finns, ex. yetin och Loch Ness-odjuret, eftersom man ifrågasätter rapporter och vad människor vittnat.

Den mongoliska varianten är en jättelik giftmask som sägs leva i Gobiöknen, även nämns de öde områdena vid den kinesiska gränsen, det finns många vittnesmål som ger stöd för att den verkligen finns. Upp mot fyra meter lång påstås den vara, rosaröd till färgen om mest påminnande om en tarm på rymmen. Det lokala namnet är allghoi (eller orghoi), khorkhoi som betyder ”blodfylld tarmmask” p.g.a. att den ska se ut som en kotarm. Det finns ett antal rapporter av de lokala mongolerna, att masken skulle ha egenskaper som att spy upp ett gult gift som är dödligt, och att den kan döda på avstånd genom att använda sig av en elektrisk stöt. Man antar att den ligger i dvala större delen av året, utom under juni och juli.

Vissa tror att varelsen egentligen är en reptil på grund av det torra klimatet. Från Gobiöknen kommer berättelserna om denna, som också säga ibland ha taggar som sticker ut i båda ändarna. Ivan Mackerle leder ett tjeckiskt team som har letat efter masken tre gånger. Under den andra expeditionen försökte Mackerle lura ut masken från sanden med sprängämnen, men misslyckades. Han återvände 2004 och flög den här gången lågt över öknen för att filma stora ytor, men expeditionen kunde inte fånga några spår efter masken på film. 2005 gjorde en annan expedition liknande sök finna den.

Vetenskapsmän och forskare fängslas av tanken på ett djur som skildrats av mongoliska nomader i hundratals år. Det kan vara en tidsfråga innan någon lyckas bevisa dess existens. Den mest närliggande förklaringen som finns är att en benlös ödla av släktet Amphisbaenidae lever i området och att det är sådana vittnena sett. Ödlan passar in något så när på beskrivningen av olgoi-khorkhoi, om man bortser från maskens dödliga egenskaper. Gul färg sägs attrahera masken.

Enligt ögonvittnen från tv-kanalen Nat. Geo. Wild säger man att den gräver synliga spår i marken. En del myter säger att den spottar blod, andra att den är dödligt giftig bara. Ögonvittnen säger att ändarna såg likadana ut. Även en professor, Roy Chapman Andrews, samtalade med mongoliska tjänstemän och fick höra att att alla visste att den fanns och kunde beskriva den i detalj, men ingen av dem hade någonsin sett masken själva.

mongoliskorm

I folktron finns naturligtvis masken och många berättelser om hur den dödat djur och människor i öknen finns i omlopp. Något infångat exemplar finns inte, fotografier som är trovärdiga saknas också. Loren Coleman var den första som nämnde masken i boken Cryptozoology A to Z.

Den senaste expeditionen skickades ut 2006 – 2007 av reality TV-serien ”Destination Truth”, som producerades av bröderna Mandt. Och masken nämns i en fiktionhistoria skriven av Ivan Yefremov. Bilden är en målning tolkad av konstnären Pieter Dirkx av den mongoliska dödsmasken. Kan vi tro på UFO:s så varför ej?

Källor:
sv.wikipedia.org
skepticism.ifokus.se
fantasifigur.bloggo.nu
alltomvetenskap.se
paranormal.nu