Originalen i Göteborg, kallade Dalta och Dalten, hade pengar, men ”slarvade”…?

Daltegubben eller Dalten, föddes 29 september 1857 i Tengby Tvet Västergård, Tegneby, Orust, Bohuslän, under namnet Martin Alfred Olsson, men tog sig senare namnet Tengby. Han var en välutbildad och berest man, tillsammans med hustrun Matilda Dahlin från Kärnö (född i Annedal i Göteborg).

---

Hans tidiga år?
Elev vid Billströmska folkhögskolan foto nedan. Mogenhetsexamen vid Lunds Privata Elementarskola 1881. Juridisk-filosofisk preliminärexamen, hösten 1881. Arbete på gummiplantager i Brasilien. Därefter arbetade han i Colombia och Bolivia. Letade därefter guld i Nordamerika.

Tillbaka i Göteborg 1885 med en mindre förmögenhet. Gifte sig med Matilda Dahlin nämnd ovan (född Dahlén) från Kärnö i Kville, 21 augusti 1887 i Haga, Göteborg. Bosatte sig på Snickaregatan 12, en fastighet som ägdes av hans fru. Efter tre veckor for Martin Alfred tillbaka till Amerika. Efter några år var han hemma igen.

Udda?
När de fick en dotter 19 februari 1891 döptes hon till Prima Chrispina Ultina Miralda Sibertina (född av ”okända” föräldrar!!) och 28 november 1892 fick de en dotter som döptes till Sekunda Miriam Filia Vista Saleijda (född i Haga). Prima dör efter 18 dagar i magkatarr. Deras andra dotter Sekunda dör i hjärnhinneinflammation endast tre och en halv månad gammal.

Tydligen hade makarna dålig ordning på sina affärer, och dömdes 1924 efter myndigheternas granskning till böter (åklagaren hade krävt fängelsestraff). De tog domen hårt och började uppträda alltmer frånvänt och särpräglat. De struntade i omgivningen, började klä sig slarvigt och blev i Göteborg kända under namnen Dalta och Dalten.

---

Död och – partner?
Sedan Dalten 1931 blivit änkling träffade han som 78-åring den 47-åriga Thea Eriksson, som flyttade hem till honom som hushållerska.

Dalten avled själv 6 oktober 1944 och efterlämnade då 1 436 964 kronor. Vid begravningsmiddagen på Palace drack de 27 gästerna 17 liter vin, 3 liter svart Renault och som avslutning 60 groggar. Dalten avled – då boende på Snickaregatan 12 i Göteborg – vid 87 års ålder.

Daltas Röv?
Har du sett det som förr kallades Daltas Röv – ornamentet som pryder hörnet av Övre Husargatan 23. Huset som Egg & Milk ligger i ägdes då av Dalta och Dalten, radioprofilen Tomas Tengby är en släkting nämns. Foto ovan.

Martin och Matilda ligger begravda på Östra kyrkogården, Göteborg (källa Bengt A Öhnander.)

Källor:
stadsbiblioteket.nu
javanen.se
facebook.com
geni.com

Blogginlägget nedskrivet 21/12-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Kalle Glader var ett original i Göteborg, även om flera med namnet förekom…

Visst har vi svenskar många original, i Göteborg har vi kända som Sten-Åke Cederhök, Sonya Hedenbratt, Hagge Geigert m.fl. senare kanske artister som Håkan Hellström och andra nyare kändisar. Men vi har också en hel del mindre kända göteborgs-original. En del lokala, en del tragiska. Men alla har de gemensamt att de lämnat ett avtryck hos oss. Jag tänker då och då berätta om en del, många finns för lite källor att lita på, men en del är spännande.

---

Jag börjar med en i våra trakter runt Göteborg är känd till namnet. ”Han” kallades Kalle Glader. Vad vet man?
Enligt folk som varit med i en del fall så var hans riktiga namn – Gustaf Adolf Andersson, född 1870 på en gård nära Kungälv, i Kareby och död 22 februari 1951 på Lillhagens sjukhus efter en längre vistelse på Fjällbohemmet. Årtalen bör vara rätt, men det finns lite variation på dem. 🙂

Så, på 1890-talet bodde han i Olskroken. Var Kommunalarbetare i Göteborg. Ett original, stor, fryndig och stark. Det säger ”alla”. Som grovarbetare hade han väldiga kroppskrafter som han visade bl. a. genom att lyfta bilar. Han ville alltid visa hur stark han var. Han spände sina muskler och grimaserade samtidigt. Detta ska vara den kändaste Kalle Glader.

---

En annan Kalle Glader dök upp: 1958.
”Kalle Glader var också med och plockade potatis iförd blåbyxor, rutig arbetskorta och slips! Vid 1/2 3-tiden varje dag så ville Kalle gå hem fast arbetsdagen ännu inte var slut. Alla undrade varför. Det visade sig att Kalle precis hade skaffat sig TV och ville hem och titta, men det enda program som visade kl 3 var barnprogrammet Andy Pandy!

Många år senare träffade jag på Kalle på Bredsättra loge, där det var dans. Kalle passade på att i en paus hängande med ena armen runt en bjälke, spela en trudelutt på sitt munspel. En härlig syn.” Skrev en som kände till honom, en man med tre (?) bröder. Men åtskilligt senare än den första.

---

Minne jag har:
”Hemma runt 1960 i Johanneberg, Göteborg hade vi en som kallades Kalle Glader med. Han kom varje år och plockade nypon i vår park i någon timma på våra få buskar. Han var klädd som i svart kostym, verkade vara kanske 1,90 meter lång, svart hatt och stora tänder, förmodligen löständer – han såg glad ut därav namnet. Såg han oss sprang han efter oss en bit fast vi enbart tittade, så muttrade han något som ”försvinn, med er!!
Han kom plötsligt på sin svarta, stora herrcykel och försvann lika snabbt efter ha fixat nypon i någon säck.”

---

Jag rekommenderar en bok, köpa eller låna. I boken, som antagligen finns på bibliotek i Göteborg, finns många namn från förr. Bengt A. Öhnanders bok Götebosska gubbs å gumms. Från A till Ö finns de förtecknade i boken – både originella människor som för länge sedan är döda men också de som levt ganska nyligen.

Kalle Glader så igen:
Han fick namngivet en spårvagn i Göteborg år 1992 – Kalle Glader (849). M29 är en fyraxlig boggiespårvagn som byggdes i 60 exemplar med nummerserien 801–860. Spårvagnarna levererades av Hägglunds i Örnsköldsvik till Göteborgs Spårvägar mellan åren 1969 och 1972. En vagn du ser på bild ihop med en bild där Kalle syns…

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor. Fortfarande!

Källor:
minabibliotek.se
synonymer.se
megalaser.se
vartgoteborg.se
zh-cn.facebook.com
stadsbiblioteket.nu
robro.se
goteborgssparvagar.se
sv.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 1/7-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

John Eriksson sågs av många i Göteborgs innerstad, ”Fiolmannen”…

Fortfarande kallas de som ”sticker ut” som anses ”annorlunda”, som original. Vad man väljer är upp till var och en, men jag tycker de som vågar gå sin egen väg är värda beröm. Under mina år i arbete har jag stött på en mängd människor som varit spännande, lite udda tack vare det och flera har jag lärt känna. Flertalet av omskrivna tillhör en tid när samhället lät många hamna utanför samhället, då de ”överlevde” på egen hand.

Mannen jag ska berätta om såg jag många gånger, sommartid och vid hög ålder, ofta brunbränd, hade bråttom, gummiskor minns jag, ofta en grön tunn jacka och en fiollåda i handen. Han bar gummiskor för att han inte ville bära skinn från djur.

Vem var han?
John Eriksson, känd som fiolmannen, föddes i juni 1896 i Ytterby, död i januari 1991 i Nylöse, Hjällbo. Han sågs i många år vandra på stadens gator med sin fiollåda. Han var son till Erik Fredriksson, född 1860 i Askekärret, Rödbo, Göteborg, och som avled 1939, 78 år gammal, i Ytterby. Modern var Hilda Amalia Andersdotter, född 1864, i Ytterby, avled 1932 vid 68 års ålder i Ytterby. Hon ska ha varit mor till 9 barn varav en var John.

När man läser om ”Fiolmannen” stöter man på folks olika minnen.
Som: ”Alla kände mannen med fiollådan. Alla som rörde sig i centrala Göteborg hade sett den magre mannen som hastade fram med sin fiollåda i ena handen. Jag minns att han var barhuvad, håret var ganska långt, nuddade kavajen.” // ”…. har också hört talas om att det skulle vara just smörgåsar i lådan. Problemet är ju med dessa herrar att det gick mycket rykten. Skulle vara intressant att höra om det finns någon som har sett lådan öppen.”

// ”John kunde spela fiol. Min hustru har hört honom spela på gårdarna i Landala där hon är född. Spelningen i sig var tydligen inte direkt strålande men enligt en uppgift som min fru har så skulle han ha spelat bra tidigare. Då han spelade på gårdarna i Landala dansade han riktigt runt för han hade så svårt att stå still.

Jag själv har hört att han har spelat bra men att han fått malaria vid något tillfälle som gjorde att fiolspelandet inte fungerade. Men som sagt vad som är sant vet jag inte men han kunde spela och han har haft fiol i lådan, men de sista åren hade han kanske smörgåsar i den vad vet jag.” // ”Vi hörde ett mystiskt ljud från gården. Alla vi som var i lägenheten gick och tittade och då fick vi se gubben med fiollåden stå och gnida en fiol. Gnida är rätt ord. Det var definitivt inte musik som vi hörde från fiolen.” //

Jag hade bekanta som nämnde att han på slutet ingen fiol hade i den, troligen smörgåsar eller någon form av mat. Har också hört att han kunde spela, från en början ganska bra, men senare gick det sämre. Tydligen kunde han få en del kronor då han vandrade runt… Jag såg han mest kring Allén (boende på härbärge där?), runt city som Grönsakstorget.

Nutid?
Idag finns han att beskåda som en av Claes Hake skapad staty på innergården i kvarteret Traktören i västra Nordstaden. Namn sålunda – ”Fiolmannen – Mannen med fiollådan”, adress Köpmansgatan 20.

Traktören, är en kommunal förvaltningsbyggnad. De förvaltningar som inryms i byggnaden är Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Stadsledningskontoret.

Kvarteret Traktören avgränsas av Köpmansgatan – Torggatan – Postgatan och Tyggårdsgatan. Staden Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Bild från Traktören intill.

Spårvagn?
”Fiolmannen” har fått ge namn åt spårvagn 836 i Göteborg. Denna vagn är av typ M29. Det finns även böcker om ”original” som man kan köpa, sök på nätet. Flera ”original” fanns, stor risk jag återkommer 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
pressreader.com
forum.rotter.se
geni.com

Blogginlägget nedskrivet 4/9-19.