Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 08 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2700 inlägg.


Henrik Sjögren var ögonläkaren bakom upptäckten av Sjögrens syndrom…

Henrik Sjögren

Sjukdomar finns av många slag, många känner vi till, men en del är mindre kända. En av dessa ville jag lära mig mer om och fann en svensk bakom den slutliga ”upptäckten, genombrottet”. Det handlar om Sjögrens syndrom (SS) som är en kronisk autoimmun sjukdom, som kännetecknas av att körtlar som producerar sekret förtvinar. Detta resulterar i att framför allt kroppens produktion av tårar och saliv upphör alltmer, även andra ställen i kroppen förlora sin smörjning. Karaktäristiskt är en extrem trötthet, ibland även få ont i lederna. Muskelsmärtor är vanliga och liknar de som ses vid fibromyalgi.


Man uppskattar, att ungefär 1% av befolkningen har Sjögrens syndrom. En ansenlig del av dessa har inte diagnostiserats, de lider i tysthet och den verkliga förekomsten kan därför vara större. Sjögrens syndrom är ingen sällsynt sjukdom, men den är klart underdiagnostiserad. SS är den vanligaste (2 %) av de olika reumatiska systemsjukdomarna.

I 90 % av de diagnostiserade fallen är de drabbade, av okänd anledning, kvinnor. Sjögrens syndrom debuterar i de flesta fall långsamt. Man skiljer på två olika grupper av sjukdomen, primärt Sjögrens syndrom är då som en separat. Om SS uppträder hos patienter som redan har en utvecklad och karaktäriserad sjukdom kallas det sekundärt Sjögrens syndrom. Förklaring av dess olika grupper och den primära är vanligare än den sekundära. Man ger läkemedel för att mildra besvären och SS inverkar inte på livslängden.


Första kända fallet?
Den första fallbeskrivningen rörande denna sjukdom är från år 1882. Tio år senare beskrev dr. J. Mikulicz en man med svullnad i spottkörtlarna, som opererades. På basen av denna publikation kallades sjukdomen länge för Mikuliczs sjukdom. Från år 1925 härstammar en god beskrivning av sjukdomen, gjord av dr. Gougerot i Paris och två år senare upptäckte dr Houwer sambandet mellan sjukdomens ögonsymtom och ledsymtom. Men så det svenska namnet på mannen, läkaren som fann de rätta sambanden.

Henrik Sjögren22

Namnet Sjögren kommer utav?
Sjukdomen har fått nämligen då sitt namn efter professor Henrik (Samuel Conrad) Sjögren, född 1899 i Köping, död 17 juli 1986 i Lund, var en svensk ögonläkare. Henriks föräldrar var köpmannen Anders Conrad Johansson och Marta Emelie Sjögren. Henrik var gift med med. lic. Maria (f.d. Hellgren), barn: Gunvor Inga-Lill Sjögren, född 1934. Sjögren blev medicine licentiat 1927 och tjänstgjorde på olika sjukhus i Stockholm.

År 1933 försvarade Henrik Sjögren sin avhandling, ”Zur Kenntnis der Keratoconjunctivitis Sicca”, där han beskrev flera fall av vilka några hade RA, samma år blev han medicine doktor vid Karolinska institutet på denna avhandling. Detta år, 1933, anses som genombrottet.


Under åren 1936-67 var han verksam som chef för ögonavdelningen i Jönköping, varefter han bosatte sig i Lund. Sjögren blev hedersprofessor vid Göteborgs universitet 1961. I maj 1986 var han hedersordförande vid det 1:a Internationella Seminariet i Köpenhamn, Danmark. Han kunde dock inte själv delta i mötet på grund av en svår sjukdom, och en hälsning till kongressen förmedlades via en videoinspelning.

Henrik Sjögren

Död?
Han avled senare samma år.

Minnesplats?
I Jönköping finns idag en plats nämnd efter honom på Hälsohögskolan, Henrik Sjögrens plats.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll gärna avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
1177.se
reumatikerforbundet.org
mavicevap.com
sjogrensyndrom.se
gastrolab.net
en.wikipedia.org
jonkoping.se

Blogginlägget nedskrivet 4/2-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Är tårar salta och – måste man gråta? Krokodiltårar…?

tear

Alla gråter någon gång – skälen flera, av ledsamhet tror jag personligen män gråter mindre av skälet många minns från förr – män gråter ej. Så dumt. Vi människor använder generellt gråten som en slags säkerhetsventil för att ge luft åt mycket starka känslor.

Man delar in tårar i tre grupper:
Grundtårar: Fuktar och tar bort mikroorganismer med bland annat slem, fett, salter, enzymer och antikroppar.
Reflextårar: Bildas när ögat irriteras. Sköljer exempelvis bort enzymer och antikroppar.
Känslotårar: Utlöses av starka känslor som smärta och innehåller stresshormoner och smärtstillande ämnen.

Vad innehåller tårar?
När vi gråter kommer både endorfiner och smärtstillande till hjälp för att lugna ögat. Dessutom skickar hjärnan ner signalsubstanser för att lugna dig, och smörjande tårar för att skydda ögat. Tårvätskan består av ett slemlager närmast hornhinnan, utanför det en tunnflytande saltlösning och ytterst en oljig hinna.

tear (2)

Tårar, tårvätska, är en kroppsvätska som bildas av tårkörtlarna och har som uppgift att hålla hornhinnan fuktig. Tårar utsöndras vid gråt eller vid ögonsjukdomar och ögonbesvär. Tårflöde kallas också lakrimation. Tårflöde brukar åtföljas av snuva.


Detaljerat?
De vanligaste typerna innehåller slem, fett, salter, bakteriedödande enzymer och antikroppar, som sprids i en skyddande hinna över ögat varje gång vi blinkar.

Krångligt förklarat? 🙂
Tårvätskan produceras i körtlar som sitter i bindhinnan och tårkörteln i ögonhålans tak. Till detta kommer fetthaltigt sekret från Meiboms körtlar och slem från bägarceller i bindhinnan.

Mer sorters tårar?
Bebisar använder tårar som vapen. En del tårar är också en del av en överlevnadsstrategi.

Jag har skrivit mer konkret om gråtandet här:
https://zenzafacta.wordpress.com/2015/09/07/snyft-varfor-grater-vi-och-nar-var-och-hur/

tanlytears3

Forskarna är dock inte eniga om hur de salta dropparna på kinden konkret gagnar oss. Därför menar biokemisten William H. Frey II vid University of Minnesota, USA, att gråt kan vara ett sätt att rena kroppen från de hormoner som frisätts under stora känsloutbrott. Andra forskare anser att gråten snarare tjänar ett socialt syfte och är ett sätt för oss att berätta för omvärlden att vi behöver tröst och omsorg. Som med mycket kan också sjukdomar göra att vi tåras, liksom allergi.


Krokodilen?
Uttrycket krokodiltårar används om tårar som inte är äkta och härstammar från en gammal myt om att krokodiler gråter falska tårar för att vinna medlidande och locka till sig sitt byte.

Källor:
illvet.se
sv.wikipedia.org
topphalsa.se
internetmedicin.se
varda.se

Blogginlägget nedskrivet 23/8-19.


Tro, magi, skrock, vidskepelse – onda ögat är känt, men vad vet man…?

ontöga

Tron på det onda ögat är en antik vidskepelse som du kan möta i många kulturer i länderna runt Medelhavet, Arabien, Turkiet, hela vägen till Indien. Mycket kan man tro på, häxor, troll eller voodoo? Men om detta öga existerar eller ej är mer en trosfråga, många greker tror på det sägs det. Läs ej om du är skrockfull. 🙂

Vad är det mer specifikt?
Onda ögat, den mest kända formen av en folktro som tillskrivit vissa människor en ”oturlighet”, ett övernaturligt vållande av olyckor eller fysiskt obehag för omgivningen. Det kan beskrivas som en gammal tro där ögat representerar en slags ond kraft som finns hos människor. Den kan bryta ut när någon känner avundsjuka eller beundran och det sägs att kraften kanaliseras genom den avundsjukas ögon och projiceras på den eller det man är avundsjuk på. Glo, stirra!?

Inom alla kulturer finns både magiska ritualer och mildare sätt, som att önska illa eller sända onda tankar, onda ögat eller ond tunga (skvaller, förtal, lögner) för att lägga en förbannelse eller förgöra en person, ett djur eller en plats. Men vem tror på det (mer än greker)? Religion?


Man tror det beror på om någon med onda avsikter stirrar på en person. I folktro är uppfattningen om det onda ögat att det är ett slags negativ kraft. I det antika Grekland kallades denna kraft baskania, i antika Rom fascinatio. I dagens Neapel kallades den jettatura.

Skydda sig?
Tro inte på det. Men det nämns trollformler, gester och amuletter vanligast. Överallt finns föreställningen att genitalia samt vassa och spetsiga föremål, särskilt djurhorn skyddar mot onda ögat. I Sydeuropa brukas även horn- eller fallosliknande amuletter.

Inom germansk kultur förekommer inte tron på onda ögat, i stället finns en avvikande föreställning om att vissa socialt ej tolererade individer (trollkunniga, lösaktiga kvinnor, romer eller liknande) genom att titta på föremål kan förta dess kraft, på svenska ofta kallat ”hågsning”. Dessa grupper var farligast främst för havande kvinnor, nyfödda barn, mjölkkor, brygd, bak med mera.

Mest nämns såklart att det är en allmänt mänsklig fördom som tagit sig många uttryck även i svensk folktro. Det är ofta fråga om ett avståndstagande eller en rädsla för människor som i något, ofta yttre avseende avviker från det ”normala” – just stämpeln att ha ont öga sattes gärna på den som t. ex. en ”motbjudande” ögonsjukdom, medan ”ond fot” eller ”ond hand” kunde bero på ett lyte i någon extremitet.

Grekers skydd?
Många greker bär, skrockfulla – en liten blå sten eller ett blått öga i hals- eller armbandet. Blått är en beskyddande färg.

onteye

Bäst ser jag med positiva tankar det jag läst, om en fråga med svar.
Någon kvinna tyckte ”jag har mer än en gång gett ett ögonkast till ungar som varit dumma mot sina föräldrar i affären, och de lägger av och börjar gråta vid första stirr vilket är att föredra mot det tidigare beteendet. Observera att det ar inte föräldrarna jag ger ögonkast till, det är avkomman.”

Svaret som gavs är bra. ”Man kan hjälpa till istället for att ge onda ögat”. Man ska försöka ge snälla ögat så ofta man kan. Om jag möter en mamma som kämpar med ett barn under armen som skrikit så att det är rött i ansiktet så försöker jag se på henne med en blick som säger ”Jag hejar på dig, kämpa på”.

Det är ingen lätt min att få till, det medges, men jag jobbar på den. Man kan också klappa på axeln när man går förbi och säga ”Vad bra du är” eller något annat, för att bekräfta den som har det jobbigt.”
Som hon även nämner är det enda man åstadkommer är ett ledsamt barn som ser vuxna som ”arga”. Sunt tänkande…

sjatte-sinnet-ogat


Kuriosa?
En långfilm, Det onda ögat (1962), Frankrike, Originaltitel L’œil du malin, svensk premiär 1970.

I alla tider har förekommit skrock, vidskepelser, minns den 13, en fredag? En dag som många med mig ser som ”en bra dag”. Folk kan tro på allt, övernaturliga saker som ej kan bevisas vetenskapligt, myter som vandrar.… 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
unt.se
therootdoctor.se
ne.se
svenskfilmdatabas.se
blogg.amelia.se
in2greece.com