Babirusa, även hjortsvin ett hjortdjur som du ej känner till….?

Jag gjorde det ej, men tog reda på svar. Hjortsvin (Babyrousa), även känt som Babirusa (indonesiska för hjortsvin), är ett släkte av partåiga hovdjur som förekommer på några öar i Indonesien. Tidigare räknades alla individer i släktet till samma art men sedan 2001 skiljs mellan fyra arter.

Utsidan?
Babirusa är den stora grisen med en massiv böjd bete, som finns på de indonesiska öarna Sulawesi, Wallacea, Togian och Sula. Sulawesi Babirusa har två par förstorade hundtänder eller betar och är den största av de tre arterna av Babirusa. Habitat: Regnskog och träskmarker.

Påfallande är djurens böjda huggtänder som är längre än hos andra svindjur. Hannarnas bete kan vara över 30 centimeter lång. Honornas huggtänder är betydligt kortare. Ibland växer dessa tänder i en båge tills spetsen närmar sig tandroten. De övre huggtänderna växer rakt upp genom huden medan de undre huggtänderna kommer ut vid munnens sidor. I sällsynta fall finns betar som går rakt fram liksom en dolk. Hannar har ofta avbrutna huggtänder på grund av deras intensiva strider.

Storlek?
Ett vuxet hjortsvin har en kroppslängd mellan 88 – 107 cm. Därtill kommer en 28 – 32 cm lång svans. Mankhöjden ligger mellan 65 – 80 centimeter och vikten går upp till 100 kilo. Huden är glest täckt med gråvita eller gulaktiga hårborstar och har på ovansidan en gråbrun färg. Undersidan och extremiteternas insida är ljusare och ibland vitaktig.

Jakt på?
Sedan länge jagas och tämjs hjortsvin av Sulawesis befolkning. En riktig domesticering är däremot inte möjlig då tama hjortsvin har problem att föröka sig. Den vilda populationen uppskattas till 4000 individer och listas av IUCN som sårbar.

Kuriosa:
Hjortsvin är de enda däggdjuren där en tand reguljärt bryter genom huden. Trots allt uppstår inga infektioner. För närvarande sker medicinska undersökningar hur det är möjligt. //
2006 rapporterade Köpenhamns zoo att en hjortsvinsgalt och en sugga av tamsvin hade fått avkomma, vilket förvånade forskare på området. De två arterna kommer från samma förfäder, men det är så länge sedan att arterna endast är gemensamma på underfamiljnivå. Experterna jämförde den osannolika händelsen med att en ko och en get parat sig och fått avkomma.

---

Beskrivning: Stort svinliknande djur, med besynnerligt långa hörntänder i både över- och underkäke. Hörntänderna i överkäken genomborrar överläppens hud och växer uppåt och bakåt så kraftigt att de påminner om ett par horn, eventuellt så kraftigt att de tränger in i pannans hud. Kroppsvikten ligger på gott och väl 100 kg, kroppslängd på 100 cm samt en mankhöjd på 80 cm.

Jaktmetoder: Inhemska jägare jagar med fällor och fallgropar
Jaktbar i: Är officiellt skyddade, men jagas illegalt av inhemska jägare för köttets skull.

Källor:
walkthroughindia.com
en.wikipedia.org
jakt-resor.se
animals.sandiegozoo.org

Om covid-19, tänk på vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 11/3-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Tålamodets blomma är – Haleakala Silversword, en otrolig historia…

Märkliga växter finns. Och i skapelseberättelsen står det: ‘‘Herren Gud lät alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken, och Livets träd mitt i lustgården”.

En vän visade mig en bild på Tålamodets blomma. När jag sökte fann jag en intressant växt, som dock ej heter så. Men den är – Haleakala Silversword (Argyroxiphium sandwicense), Argyroxiphium är ett släkte av korgblommiga växter.

Arter?
Vår växt tillhör ett släkte som omfattar 5 arter i familjen asterväxter. Växterna i släktet är rosettbildande buskar med smala, långa blad. Blomkorgarna sitter i en samling mitt i bladrosetten. Strålblommorna är vita, gula, röda eller lila. Ibland saknas de helt. Diskblommorna är också vita, gula, röda eller lila. Släktet är endemiskt på Hawaii. Där kallar man den – ahinahina

Livets gång?
Haleakala Silversword blommar bara en gång under sin livstid på 15-50 år. De växer högt upp på Mauis högsta topp – och ingen annanstans på jorden. Denna endemiska art är unik för sin extrema miljö, silversvärdet. efter formen.

Haleakala Silversword
https://www.youtube.com/watch?v=7GIqnrhXtY4

Mer om platsen för växten?
Man finner den på ön Maui på höjder över 2100 meter på den vilande Haleakala-vulkanen – i Haleakala National Park. Haleakala är det heliga berget.

Haleakala-silversvärd har varit en hotad art som definierats av US Fish and Wildlife Service så sedan 1992. Före den tiden hade överdrivet bete av nötkreatur och getter, och vandalism av människor på 1920-talet, orsakat så att den nästan utrotades. Efter strikt övervakning och statligt skydd trädde i kraft anses artens återhämtning vara en framgångsrik bevarandehistoria, även om hot kvarstår.

Blommorna?
Vid åldrandet, som ofta inträffar när växten når en diameter på cirka 0,5 meter, producerar växten en hög stjälk på bara några veckor med rödbruna strålblommor som liknar solrosen . Blomningen sker vanligtvis från juli till oktober. Bladen blir torra när den monokarpiska växten sedan går till utsäde och dör.

Åldern?
Silverswords lever mer exakt – mellan 3 och 90 år eller mer. De blommar en gång, och dör sedan kort därefter och sprider torkande frön med vinden.

Nationalparken?
Haleakala nationalpark ligger i Maui County, Hawaii i delstaten Hawaii, USA. Området inkluderar gammalt vulkanlandskap och subtropiska skogar, samt historiska lämningar. Nationalparken går att nå med bil, men är huvudsakligen en park för vandring.

Obs. namn från rumänskan – Floarea Rabdarii – betyder just Tålamodsblomman. 🙂 Naturen är fantastisk.

Källor:
kentheo.com
en.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
plantae.se
wildflower.org
mauimagazine.net
nps.gov
youtube.com
okunomichi.wordpress.com

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 3/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

En spännande och händelserik plats, Serengeti National Park, i Tanzania…

Äventyr, en plats att besöka för den resvana kan vara denna nationalpark. Serengeti nationalpark ligger i norra Tanzania och är verkligen omfattande och täcker ett stort område, siffrorna variera dock. Den är i alla fall den till den till ytan näst största i Tanzania. Parken upptogs 1981 på Unescos världsarvslista.

Serengeti, namnet härstammar från Maasai-frasen (massaj) ”siringet” som översatt blir ”oändliga slätter, utvidgat område”. Den är en av världens mest kända nationalparker, större är bara viltreservatet Selous längre söderut. Den är den djurmässigt bästa parken i norra Tanzania och på grund av sin kvalitet ett självklart huvudresemål året om.

---

Kortfattat kan Serengeti sägas bestå av stora grässlätter i söder, akaciesavann i mitten, trädsavann i norr, samt växlande trädsavann och slättområden kantade av låga berg i väster. På många håll förekommer kopjes – granitöar – som med sin vegetation och sina klippor är populära tillhåll för många slags djur, inte minst de stora katterna. De största floderna kantas av galleriskogar, dvs av områden med höga träd och tämligen tät undervegetation.

Tack vare sitt rika djurliv är Serengeti huvudresmålet på många safariresor i norra Tanzania. Också fågellivet är bra, och landskapet i de södra och centrala delarna är det typiska savannlandskap som många reser till Afrika för att få se. Bitvis kan vägen dit vara i riktigt dåligt skick, med gupp, hål, dålig beläggning och tvättbräda. Restiden från staden Arusha, varifrån de flesta safarier utgår, till centrala Serengeti är cirka sju timmar.

Om du vill undvika att färdas på dåliga vägar är safariflyget ett bra alternativ. Med flyg når du Serengeti på cirka en timme från Arusha. Det går dagliga flyg till de centrala (Seronera), norra (Lobo) och västra (Grumeti) delarna av parken.

Parken gränsar till Kenya i norr och det kenyanska viltreservatet Masai Mara. Mycket stora mängder med gnuer och zebror vandrar mellan parkerna. Under större delen av året finns hjordarna i Serengeti.

Historia?
Britter kom till Serengeti i början av 1900-talet och jagade lejon vilket gjorde att lejonen blev sällsynta i området. År 1929 blev ungefär 2 000 km2 av Serengetis nuvarande område till viltreservat. 1940 blev området skyddat. År 1952 fick Serengeti nationalparksstatus och området utökades 1959. I hundratals år hade massajer bott i området innan europeiska utforskare kom till platsen 1982.

Djur i parken?
Serengeti är unikt för sin stora koncentration av savannlevande djur där gnuernas vandring är en imponerande syn. Där finns omkring 30 arter av gräsätare som gnu (cirka 1,5 miljoner), zebra, afrikansk buffel, giraff, elefant, thomsongasell, grantgasell, topi, vårtsvin, flodhäst och koantilop. Serengeti har ett litet bestånd av den akut hotade svarta noshörningen. Hyenor ses ofta och brukar höras på nätterna.

I Serengeti finns 13 arter stora rovdjur. Några rovdjur är lejon, leopard, fläckig hyena , gepard, schakal och krokodil. Den starkt hotade afrikanska vildhunden finns i parken men ses sällan. Några av djuren som ses ofta är giraffer, som äter skott och blad i kronorna på akacior, topiantiloper, som betar gräs i öppen terräng, och hjordar med impalor, som oftast ses i områden med gles trädsavann. Vattenbockar, koantiloper, vårtsvin och afrikanska bufflar är inte heller ovanliga. Elefanter förekommer ibland i Seronera, men hjordarna rör sig över mycket stora områden.

---

Seronerafloden, är en av få floder som är vattenförande året om, löper genom Seronera och är en annan orsak till att det finns gott om djur i området. Vissa djur kommer för att dricka, medan andra, som flodhästar och krokodiler, lever i floden. Lejon kommer för att jaga bland de drickande djuren. Där finns också många fågelarter, alltifrån storkar och hägrar till småvadare. Tack vare den goda tillgången på vatten kantas floden av träd.

Fåglar?
I parken har också drygt 400 fågelarter siktats. Några exempel är struts, koritrapp, sekreterarfågel, rödnackad savannlärka och kronvipa. Dessutom finns en mängd rovfåglar som segelflyger i lufthavet som exempelvis gycklarörn.

---

Senare år?
2010 presenterade Tanzanias regering planer på att dra en stor väg igenom den norra delen av nationalparken. Vägens planerade dragning skulle innebära att gnuernas och zebrornas stora årliga vandring skulle behöva korsa vägen två gånger om året. Regeringens motiv för vägbygget är att den är nödvändig för att utveckla området väster om parken.

Planerna har väckt mycket kritik där kritikerna främst lyfter fram ett hot mot ekosystemet i termer av att klippa vandringsrutter, trafikolyckor, ökat tjuvskytte, mer människor och infrastruktur. Men – även röster från ekologhåll som är positiva till vägbygget börjat höras. Dessa röster gör gällande att Serengeti inte kan överleva om lokalbefolkningens ekonomiska utveckling förhindras.

När ska man resa dit?
För att se gnuhjordarna är december till juli den bästa tiden. Om man istället vill se rovdjur är tiden från juni till oktober bäst, men undvika de stora regnperioderna i april och maj.

Källor:
sv.wikipedia.org
savannen.com
safariresor.se
independenttravelcats.com

Datum för nedskrivning av inlägget 15/7-19.