Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag och lördag! 2560 st inlägg. OBS! COVID-19 DISTANS!


4 kommentarer

Kan man hoppa ned i ett hål i jorden, rätt igenom och om komma ut på andra sidan – vad krävs…?

Om vår vikt och hur den förändras på vår åktur är en klassisk fråga som redan Isaac Newton och hans antagonist Robert Hooke brottades med på 1670-talet. Svaret är att gravitationen i jordens medelpunkt är 0, och som störst vid ytan. I mitten av jorden är du alltså viktlös. Först. Världens djupaste hål ligger på Kolahalvön i Ryssland. Det tog nästan 20 år att borra och är 12 262 meter djupt. Det motsvarar bara 0,1 procent av hela vägen genom jorden. De slutade borra p.g.a. värmen och då är det ej tal om bastuvärme!

Men om så?
Om du hoppar ner i ett cylindriskt hål som går genom jorden kommer du att falla med en accelererande hastighet, till en början 9,81 m/s2. Men ju närmare du kommer jordens mitt, desto mindre kommer du att accelerera. När du passerar mitten kommer accelerationen att vända och din fart kommer att avta. På andra sidan jorden kommer du att stanna, för att sedan falla tillbaka igen. Alltså, att komma ut är den stora frågan då.


Kan man falla?
Ja, men detta förutsätter att det inte finns någon friktion eller något luftmotstånd, och att tunneln som du bygger går från nordpolen till sydpolen. Bygger du en tunnel från Sverige mot till exempel Nya Zeeland, kommer det faktum att jorden snurrar att göra att du trycks mot tunnelns sidor. Men använder du ett friktionsfritt material i väggarna spelar detta ingen roll. Men ja, det är klart du gör.

Serier och…?
I science fiction-romaner har man använt denna princip för att resa. Rent teoretiskt skulle det gå att spara en massa energi om man med tunnlars hjälp kunde resa från till exempel Europa till USA. Tunneln skulle då inte behöva gå genom jordens mitt, utan några tiotal mil ner under marken. Den dag ingenjörskonsten tillåter oss att bygga tunnlar som isolerar värmen från jordens flytande järnkärna och skyddar från mantelrörelser, magma och plattektonik, kommer detta kanske att bli verklighet. Kalle Anka och andra lät oss tro man skulle hamna i Kina, men icke, samtidigt beror allt på var du bor och gräver ditt hål 🙂


Märk väl:
När man kommer fram till andra sidan jorden måste man ha något som fångar upp en. Annars faller man igen, fast åt andra hållet! Lite som en evig gunga. Men det gäller utan luftmotstånd. Om det fanns luft i hålet skulle den bromsa farten mer och mer tills man fastnade i mitten. Utan luftmotstånd skulle man som högst färdas i 7 900 meter i sekunden, alltså 28 440 kilometer i timmen. Det är nästan 27 gånger snabbare än världens snabbaste passagerarflygplan. Då skulle en enkelresa genom jorden ta cirka 42 minuter. 38 minuter nämner någon.

How Long Would It Take To Fall Through The Earth?
https://www.youtube.com/watch?v=ZM9bRJpvRgI&t=208s

Jordens kärna består av en inre och en yttre del. Den inre antas vara fast och ha en temperatur på nära 6 000 °C. Den yttre delen är flytande och har i gränsen mot den omgivande manteln en temperatur på uppskattningsvis 4 000 °C. Sannolikt består både den fasta och flytande delen av kärnan av nickelhaltigt järn och mindre mängder järnsulfider. Kanske kan vi en dag i framtiden klara detta resande, självklart med modell hiss och lite som astronauter, kan de kan vi? 🙂

Källa:
Professor Ann-Marie Pendrill,
vid Lunds universitet
kp.webben.se
sydsvenskan.minibladet.se
nyteknik.se
youtube.com
Claes Uggla, professor
i fysik vid Karlstads universitet.
fof.se
sgu.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 6/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Pungräven finns i mest Australien, anses av en del som skadedjur, stämmer det…?

pungräv

Rätt okänt djur, du vet lite och får nu veta mer. Pungräv (Trichosurus vulpecula) är ett pungdjur från Australien. Det är ett nattaktivt djur som kan påträffas både i trädbevuxna förorter och i öppna skogar. Alltså ett klätterpungdjur som finns på hela den australiska kontinenten samt på ön Tasmanien och på mindre öar i samma region.

Under natten hörs ofta hannens höga läte när den försvarar sitt revir. Dessutom har de flera andra ljud för kommunikationen. En possum (på svenska ofta känd som pungräv) är en av ett 70-tal olika pungdjursarter med långa tjocka svansar som ser ut lite som en blandning mellan tvättbjörn och ekorre.


Olika platser där den finns?
Djuret har flera från varandra skilda utbredningsområden i Australien som är mer eller mindre stora. Den största populationen finns i östra och sydöstra delen av kontinenten. Pungräven tillhör ett fåtal pungdjur som klarar sig bra i landskap som förändras av människor.

Liksom tvättbjörnar i Nordamerika betraktas de ibland som plåga. Arten blev införd på Nya Zeeland och räknas där som skadedjur som dödar många individer av den inhemska fågelfaunan, till exempel kivier som saknar flygförmåga. Pungräven kan även bära på farliga sjukdomar som tuberkulos för nötkreatur Mycobacterium bovis.


Utsidan?
Kroppslängden (huvud och bål) varierar mellan 32-58 cm och svanslängden mellan 24 -40 cm. Vikten hos hanar 2,0-4,5 kg, honor lite mindre. Pungräven har en ullig päls som kan variera mycket i färgen. Ovansidan kan vara silvergrå, brun, rödaktig eller svart. Buken är allmänt ljusare och svansen har en brun till svart färg. Svansen är bra täckt med hår med undantag av spetsens undersida som är naken. Ja, den saknar hår vid undersidan av bakre delen och används som gripverktyg. Fina öron som är – trekantiga.

pungrev

Ekologiskt?
Pungräven är nattaktiv och ensamlevande men vid bra tillgång till föda förekommer många individer i samma region. Territoriet markeras med vätska från körtlar bl.a. vid djurets anus. Individerna sover på dagen i självbyggda bon eller i andra gömställen som kaninbon, skjul eller på vinden av större byggnader. Pungräven vistas vanligen i träd men förekommer även på marken när träd saknas.

Obs Honan får bara en unge i taget. Fostret är vid födelsen bara 15 mm lång och väger endast 2 gram.


Äter och – ålder?
Den äter blad, blommor, frukter, insekter, fågelägg och fågelungar. Vilda pungrävar kan bli 13 år gamla.

pungräv22

Pungräven och vi människor?
Djurets päls var omkring 1900 mycket omtyckt, t.ex. exporterade Australien 1906 fyra miljoner pälsar. För pälsens skull infördes arten mellan 1858 och 1920 till Nya Zeeland. Där fanns inga naturliga fiender, och populationen uppskattas idag till 70 miljoner individer.

Numera pågår projekt för beståndets kontroll eller decimering, vanligen med hjälp av fällor eller gift. Populationens minskning går inte lika fort som påtänkt. På engelska säger man vanligen the brushtail possum. En sötnos ❤ oavsett…

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
djurparker.ifokus.se
en.wikipedia.org
swedesinaustralia.com
homonymer.se
saob.se

Blogginlägget nedskrivet 25/4-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).