Panhard Dyna X – en småfransk bil med gamla anor…

Bilar av äldre datum är ofta nostalgi, en kallad ”dyngpanna”. Panhard Dyna X var en fransk bilmodell som tillverkades 1948-1954, också känt under namnen Dyna 110, 120 eller 130, vilket betecknade toppfarten för de olika uppgraderade versionerna. I Sverige fick den också öknamnet det ovan nämnda ”dyngpanna”, en efterhärmning av bilens namn.

Egenskaper?
Dyna X var ett extremt lättviktsbygge med aluminiumkaross och det sägs att Panhard-fabriken var för liten för att få tillräcklig tilldelning av stål strax efter kriget och därför fick man använda alternativa material. Tjänstevikten inklusive förare var 700 kg.

Motorn var en tvåcylindrig, luftkyld boxermotor med 24 hk i den första versionen. Den drev på framhjulen via en fyrväxlad låda med rattspak.

Detaljer, prestanda?
Den första modellen hade en toppfart av 110 km/h, men med en större motor ökades hastigheten något. Karossen var från början 4-dörrars av typisk 1940-talsstil med viss strömlinjeform men ändå utstickande framskärmar och smal motorhuv. En tvådörrars cabriolet och en 3-dörrars herrgårdsvagn togs också fram, liksom en liten skåpvagn.

Svårt sälja den?
Efter 47 049 byggda exemplar lades modellen ner och ersattes av Panhard Dyna Z.

Tillverkningen?
Symaskins, cykel eller verktygstillverkning var ofta grunden till 1800-talets biltillverkning. För Panhards & Levassors del var det verktyg, men man startade redan på 1880-talet med utveckling av självgående vagnar. År 1898 kunde man ståta med att man var den största biltillverkaren i Europa med 336 bilar och under 1902 sålde man drygt 1000 bilar.

De tuffa tiderna efter andra världskriget med brist på råmaterial och pengar, innebar ökad efterfrågan på småbilar i Europa. Panhard fick rätta sig efter verkligheten och produktionen av en helt ny Panhard startade 1947 i blygsam omfattning. Denna 380 centimeter korta lilla bil blev ju naturligtvis mer knubbig än dynamisk. Den stora lyxiga Panhard Dynamic som ställdes ut på 1946 års Paris-salong, kom aldrig i produktion. En ny tid hade tagit vid och Europa låg i spillror. Det var inte längre gångbart att behålla modellnamnet som därför avkortades på samma sätt som bilen — Dyna!

I Sverige fick den lilla fransosen med den termosflaskeliknande fronten var ett extremt lättviktsbygge med aluminiumkaross som bars upp av en stålram. Tjänstevikten inklusive förare var endast 700 kilo.
Motorn var en tvåcylindrig, luftkyld boxermotor med 610 cm2 slagvolym och 24 hk i den första versionen. Den drev på framhjulen via en fyrväxlad låda. Den smala växelspaken kom vertikalt ut under instrumentbrädan.

Karossen var 4-dörrars av typisk 1940-talsstil med viss strömlinjeform, men ändå utstickande framskärmar och smal motorhuv. En tvådörrars cabriolet och en 3-dörrars herrgårdsvagn togs också fram, liksom en liten skåpvagn. Produktionen varade mellan 1948 och 1954.

I ett Sverige svältfött på bilar hade Dyna Panhard till en början en viss framgång. Den var onekligen modern på många sätt, men hög bullernivå, vissa kvalitetsproblem, usel värme och begränsat innerutrymme gjorde att den tappade marknadsandelar till andra småbilar som till exempel Renault 4CV, Fiat 500 och 1100, för att inte tala om VW och SAAB 92.

Trots den begränsade succén för standardbilen firade racingversioner av Dyna Panhard stora framgångar i sin klass, bland annat på Le Mans. Den lilla motorn var välkonstruerad och tålde hård trimning.

Panhard Dyna Z1 1955 Limouches pass Hill climb
https://www.youtube.com/watch?v=JqUIog2EBUg

Kronologiskt gör det Panhard et Levassor till världens första bilmärke i kontinuerlig serieproduktion. De var också den första tillverkaren som monterade en ratt på en bil istället för en rorkult. Panhard, främst en tillverkare av stora lyxbilar, insåg efter andra världskriget att de behövde koncentrera sig på billigare erbjudanden för att förbli konkurrenskraftiga. Dyna X-serien i barockstil var en stor framgång, men 1953 skulle den bytas ut.

Dyna Z-modellen debuterade 1954. Panhard hade använt vindtunneltestning i flera år och använt de senaste metoderna för att utveckla bilens hala form.

1955 köpte Citroën 45 % av aktierna i Panhard et Levassor, och Citroën-återförsäljare lade snart till Panhard till sina erbjudanden. Priset var dock lite högt. Bilarna sålde bra, men inte tillräckligt bra för att gå med vinst.

Ursprungsland: Frankrike
Motor: 850cc, luftkyld, horisontellt motsatt, 2-cylindrig. Toppfart: 129 km/h. Produktionsår: 1954-1959.
Antal producerade: 120 000. Ursprunglig kostnad: 699 000 franska franc (cirka 2 000 USD 1954). Andra tider, foton på olika årsmodeller.

Källor:
jarnbyggfarg.se
lanemotormuseum.org
sv.wikipedia.org
wikiwand.com
youtube.com

Blogginlägget nedskrivet 14/1-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Café Norrköping – nostalgisk fika, ett caféprogram i SVT med gäster och musikartister…

En del av oss minns caféprogrammen som sändes från olika städer. En plats som sändes från var
Café Norrköping som naturligtvis kom från – Norrköping och var ett caféprogram i SVT med gäster och musikartister som sändes under perioden 12 september 1983-31 januari 1997 med Bengt Nordlund, Magnus Höjer, Ragnar Dahlberg och Viveca Ringmar som programledare och Leif-Erik Törnblom som producent.

Minnenas nostalgi och vi minns tre kända. En okänd 🙂

1.
Bengt Ragnar Nordlund, 1936-2013, var en svensk journalist, TV-producent och programledare. Bengt medverkande också i revyer, bland annat i en uppsättning av ”Annie get your gun” i Visby, där han spelade rollen som Buffalo Bill. Foto överst.

2.
Magnus Höjer, född i april 1947, är en svensk journalist som länge jobbade på Östnytt, ett program som han var med och startade 1980 och där han ibland syntes som programledare. Han förekom även som programledare i just Café Norrköping. 🙂

Höjer växte upp i Norrköping, började som tidningsjournalist och arbetade bland annat på Motala Tidning och Folkbladet Östgöten. Han har sysslat med musik, t.ex. som sångare i Norrköpingsbandet Scarlet Ribbon på 1960-talet och senare i ”världens enda manliga cittragrupp” Cittronilerna, även Ragnar nedan.

2006 fick Höjer NT:s kulturpris och han har, ensam eller tillsammans med andra, skrivit nio böcker med lokalprägel, t.ex. Berömda från Norrköping. Han belönades även med utmärkelsen Norrköpingsrummets vän 2015 för sina böcker och filmer om Norrköping

3.

Per Ragnar Dahlberg, född i februari 1943 i Stockholm, bor i Gryt – är en svensk TV-producent och programledare vid Sveriges Television i Norrköping. Dahlberg ledde också Dahlbergs Café i Gamla Linköping till slutet av augusti 2010 och spelade cittra i gruppen Cittronilerna. Det du!

Ragnar har fyra barn, varav två döttrar tillsammans med Ulla-Carin Lindquist, avled 2004, som han var gift med på 1980-talet. Idag bor Dahlberg tillsammans med sin maka i Gryt i Valdemarsviks kommun. Poppis av kvinnorna 🙂

4.

Viveca Ringmar, född i september 1957 i Flen, är en svensk journalist och programledare.
Ringmar har också sysslat med amatörteater, åren 1983–1984 vid Arbisteatern i Norrköping
Från 2007 har hon medverkat som nyhetspresentatör i Sveriges Radios Dagens eko.

Andra caféprogram?
Kafé 18, Café Luleå, Solsta Café, Café Sundsvall och ex. Café Örebro. Vilka minns du?

Källor:
unionpedia.org
wikiwand.com
sv.wikipedia.org
sv,wikideck.com
merinfo.se

Blogginlägget nedskrivet 18/10 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Minns du TV:s personligheterna Bengt Öste och Nils Dahlbeck…?

Med TV medför det ofta nostalgi, man minns de goda tiderna, TV-programmen eller personligheterna. Idag två av dem vi minns. Öste som var den lugna som gav oss nyheter och Dahlbeck med mest naturprogram.

Bengt Öste, Bengt Alfred Öste föddes 22 januari 1927 i Bromma, Stockholms län, avled 5 juni 2004 i Stockholm. Han förmedlade nyheterna med ett lugn och ett allvar som var unikt. Öste var fostrad i en journalistisk miljö. Hans far var journalist Alfred Öste, han var bror med Sven, journalist, som var vittberest reporter och utrikeschef på Dagens Nyheter. Bengt var dotterson till Nathalia Ahlström. Före karriären som journalist var Öste yrkesmilitär, utbildad fältflygare och pilot på bland annat J 28.

Slutade?
Bengt Öste pensionerade sig 1992. Då hade han arbetat på Rapport sedan 1971. Han var dessutom hängiven fiskare och var under en tid programledare i det populära tv-programmet Visst nappar det. Han gifte sig första gången 1950 med Ann-Margret Holmgren (1931-2015), de fick två barn.

Andra gången gifte han sig 1956 med Gertrud Goldbeck-Löwe (1932-2016), dotter till med. dr Hans-Adolf Goldbeck-Löwe och Hertha Goldbeck-Löwe, Västtyskland. De fick två döttrar.

Familjetragedin 1983:
Öste var delaktig i samhällsdebatten mot rattfylleri, sedan hans dotter blivit påkörd av en rattfyllerist. I slutet av 1980-talet och på 1990-talet engagerade sig Bengt Öste i rökarnas intresseorganisation Smokepeace. Gertrud och Bengt Öste hade ett så stort engagemang mot rattfylleri. (hjarnkraft.se) ❤

---

Sjukdom:
Bengt Öste började sakteliga bli sjuk 1996. Alzheimer gjorde honom okontaktbar, och sista åren bodde han på S:t Eriks äldreboende. ❤

---

Andra personligheten, NIls?
Naturmannen Nils Dahlbeck, föddes 13 mars 1911 i Tierp, död 19 december 1998 i Kållered, var en svensk botanist och medarbetare i radio och TV.

Unga år?
Han tillbringade sin barndom på en prästgård i Uppland. Redan som tonåring engagerade han sig i Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) där han snart också kom att ingå i styrelsen.

Boende?
Dahlbeck bodde med sin fru på en gammal vacker gård i Tulebo nära Kållered, strax söder om Göteborg. Boningshuset bestod av flera vackra och smakfullt inredda rum smyckade med antikviteter, enligt källorna. Han var make till – Gunnel Dahlbeck och Elsie Emilia Edla Carin Dahlbeck. Hans föräldrar var Leonard Dahlbeck och Anna Dahlbeck.

Arbete?
Dahlbeck arbetade inom Svenska Naturskyddsföreningen åren 1936–1951 och var redaktör för tidskriften Svensk Natur 1938–1951. År 1945 disputerade Dahlbeck vid Uppsala universitet med doktorsavhandlingen Strandwiesen am südöstlichen Öresund.

Hans verksamhet vid Sveriges Radio innebar att han först var planeringschef, därefter distriktschef för Sveriges Radio – Göteborg tiden 1955–1964. Inom Sveriges Radio främjade Dahlbeck intresset för naturen. Han redogjorde för och förespråkade naturskydd och naturvård.

Han ledde radioprogrammet Naturen och vi under perioden 1955–1977 tillsammans med Nils Linnman och tillsammans med Torleif Ingelög startade han Floraväktarna år 1987. Många vuxna minns ”barnprogrammet” där Dahlbeck medverkade som Kapten Bäckdahl i – programmet Humle och Dumle. ❤

Källor:
expressen.se
sv.wikipedia.org
gamlagoteborg.se
larsgahrnskriver.wordpress.com
geni.com
hjarnkraft.se

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 11/8-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).