Nathan Bedford Forrest, generallöjtnant i sydstaterna men även slavhandlare och ledare för Ku Klux Klan…? Del 2-2

Fortsättningen av Forrest liv. En amerikanare ingen av oss vet så mycket om? Vad är fakta bakom denna man, minns att general Sherman kallade honom för en ”djävul” som borde ”jagas och dödas om det så kostar 10 000 liv och det kostar alla pris”. Sherman var ju general i Nordstatsarmén (1869).

Efter kriget?
Forrest återvände till Tennessee efter inbördeskriget och började privat. Under åren efter konflikten skulle han arbeta som timmerhandlare, plantageägare och ledare/president för Selma, Marion och Memphis Railroad.

I slutet av 1860-talet inledde Forrest en förening med det nybildade Ku Klux Klan, ett hemligt sällskap som terroriserade svarta och motsatte sig återuppbyggnadsinsatser. Forrest tros ha fungerat som Klans första ”stora trollkarl” när den bildades 1866, även om han senare skulle neka någon koppling till gruppen när han kallades till den gemensamma kongresskommittén 1871. Forrest ekonomiska situation blev senare besvärlig. Hans ekonomi gjorde honom senare desperat efter att hans järnvägsföretag misslyckades 1874.

Tvingad att sälja bort många av sina tillgångar tillbringade Forrest sina sista dagar med att driva en 800 hundra tunnland stor gård på mark som han arrenderade på President’s Island i Mississippifloden, där han och hans fru bodde i en timmerstuga. Där, med arbete från över hundra fängelsedömda, odlade han majs, potatis, grönsaker och bomull lönsamt, men hans hälsa försämrades stadigt.

---

Familj:
Forrest gifte sig med Mary Ann Montgomery (levde 1826-1893), medlem av en framstående familj i Tennessee. Paret skulle senare få två barn, William Montgomery Bedford Forrest (1846–1908), som värvades vid 15 års ålder och tjänstgjorde tillsammans med sin far i kriget, och en dotter, Fanny (1849–1854), som dog i barndomen.

Forrests sonson, Nathan Bedford Forrest II (1872–1931), blev överbefälhavare för Sons of Confederate Veterans och en Grand Dragon av Ku Klux Klan i Georgien och sekreterare för den nationella organisationen. Ett barnbarnsbarn, Nathan Bedford Forrest III (1905–1943), tog examen från West Point och steg till brigadgeneral i US Army Air Corps; han dödades under en bombattack mot Nazityskland 1943 och blev den första amerikanska generalen som dog i strid i Europa under andra världskriget, skrivs det.

Döden?
Forrest dog enligt uppgift av akuta komplikationer av diabetes, 56 år, i sitt hem i Memphis, enligt sin bror dog han 29 oktober 1877. Hans ”ord vid begravningen lästes av hans sista andliga mentor, före detta förbundskaplanen George Tucker Stainback, som i sitt lovtal förklarade: ”Löjtnant-General Nathan Bedford Forrest, även om han är död, talar ändå till oss. Hans handlingar har fastnat i tusentals hjärtan och kommer att tala där för alltid.” För många troligen motsatsen.

Begravning?
Forrest begravdes på Elmwood Cemetery i Memphis. År 1904 flyttades resterna av Forrest och hans fru Mary från Elmwood till Memphis stadspark, som ursprungligen hette Forrest Park i hans ära, men har sedan dess bytt namn till Health Sciences Park.

Senare år?
2015 röstade stadsfullmäktige i Memphis enhälligt för att ta bort statyn av Forrest från Health Sciences Park som nämnts och att återlämna resterna av Forrest och hans fru till Elmwood Cemetery. 2017 beslöts efter diverse problem att sälja parkmarken till Memphis Greenspace, en ideell enhet som inte omfattas av Tennessee Heritage Protection Act, som omedelbart tog bort monumentet. Men – Forrest anses vara en av inbördeskrigets mest lysande taktiker av historikern Spencer C. Tucker. Han krigade med enkla medel, Tucker ovan hävdar att ”krig betyder att slåss och slåss betyder att döda” och sättet att vinna var ”att komma dit först med flest män”. Från krigshjälte till en – sadistisk man och djävul…? Eller?

Källor:
thefamouspeople.com
sv.wikipedia.org
history.com
nytimes.com
amazon.com
brittanica.com
eu.commercialappeal.com

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 3/8-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Nathan Bedford Forrest, generallöjtnant i sydstaterna men även slavhandlare och ledare för Ku Klux Klan…? Del 1-2

Militär med framgångar, men med en otäck människosyn? En amerikanare ingen av oss vet om? Vad är fakta bakom denna man, minns att general Sherman kallade honom för en ”djävul” som borde ”jagas och dödas om det så kostar 10 000 liv och det kostar alla pris”. Sherman var ju general i Nordstats-armén (1869).

Nathan?
Nathan Bedford Forrest, 1,88 meter lång – född 1821 i Chapel Hill, Bedford County, Tennessee, död 1877 i Memphis, Tennessee, var en amerikansk plantageägare och generallöjtnant i sydstatsarmén under amerikanska inbördeskriget. Forrest drack sällan och avstod från tobaksbruk; han beskrivs ofta som allmänt mild, men enligt andra samtidiga som kände honom förändrades hans uppträdande drastiskt när han blev provocerad eller arg. Han var känd som en outtröttlig ryttare i sadeln och en skicklig man med sabel. Även om han inte var formellt utbildad kunde Forrest läsa och skriva på tydlig och grammatisk engelska.

Efter krigsslutet var Forrest delaktig i grundandet av Ku Klux Klan och blev dess förste ledare, varpå han antog titeln grand wizard (högste trollkarl). Han tog dock senare i livet avstånd från klanens ideologi.

Uppväxt?
Forrest föddes i en fattig familj, han var den första sonen till Mariam (Beck) och William Forrest. Hans far var smed av engelsk härkomst, och de flesta av hans biografier uppger att hans mor var av skotsk-irländsk härkomst, men Memphis Genealogical Society säger att hon var av engelsk härkomst. Han och hans tvillingsyster, Fanny, var de två äldsta av 12 barn. Forrests familj bodde i ett timmerhus (nu bevarat som Nathan Bedford Forrest Boyhood Home) från 1830 till 1833.

Han fick nästan ingen formell utbildning innan han började affärer med sin farbror Jonathan Forrest i Hernando, Mississippi. År 1845 dödades hans farbror i en gatukamp om en affärstvist, och Forrest svarade med att döda två av mördarna, bröderna Matlock, med hjälp av en pistol med två skott och skadade två andra med en kniv som hade kastats till honom. En av de sårade Matlock-männen överlevde och tjänstgjorde under Forrest under inbördeskriget. Han var vid detta tillfälle 24 år.

Före inbördeskriget?
Han var då affärsman och slavhandlare. Som sådan ansågs han stå under det etablerade samhällets elit; han var ingen gentleman.

Kriget?
Efter krigsutbrottet satte Forrest – med godkännande från Tennessees guvernör – upp ett eget regemente, ”Forrest’s Tennessee Cavalry Battalion”, för vilket han utnämndes till överste. Han utmärkte sig i strid, ”Trollkarlen i sadeln”, första gången i slaget om Fort Donelson i februari 1862, sedan vid Nashvilles fall i mars samma år, och vid slaget vid Shiloh i april samma år.

Forrest, tjänstgjorde som en förbundsgeneral under det amerikanska inbördeskriget. Han anklagades för krigsbrott i slaget vid Fort Pillow, där hans styrkor dödade svarta krigsfångar.

Skador?
Forrest fick en kula genom bäckenet i Shiloh där han blev siste man att såras. Fortsättningsvis kom Forrest att leda kavalleriräder med gerillataktik, och förblev i dessa strider obesegrad intill krigets sista dagar. Han befordrades redan i juli 1862 till brigadgeneral.

Sin största triumf vann Forrest 10 juni 1864 när han med 3 500 man besegrade general Samuel D. Sturgis styrka på 8 500 man i slaget om Brice’s Crossroads och därmed rensade en stor del av sydvästra Tennessee och norra Mississippi på unionstrupper. Efter att mot slutet av 1864 ha lyckats evakuera resterna av den konfedererade armén vid det för konfederationen katastrofala slaget i Nashville befordrades Forrest så till generallöjtnant. 9 maj 1865 kapitulerade han tillsammans med sina trupper i Gainesville. Efter att ha friats från anklagelser om krigsförbrytelser återvände Forrest till det civila livet.

Nedskrivet, ”ett hemskt minne”.
”I april 1864, i det som har kallats ”en av de dystraste, sorgligaste händelserna i amerikansk militärhistoria”, massakrerade trupper under Forrests kommando – i slaget vid Fort Pillow – hundratals trupper, sammansatta av både svarta soldater och vita Tennessean Southern Loyalists. som kämpade för unionen, som redan hade kapitulerat. Forrest fick skulden för slakten i unionspressen, och denna nyhet kan ha stärkt nordstatarnas beslutsamhet att vinna kriget.”

I del två vad hände sedan, på lördag – efter kriget och om hans familj – och död.

Källor:
thefamouspeople.com
sv.wikipedia.org
history.com
nytimes.com
amazon.com
brittanica.com
eu.commercialappeal.com

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 3/8-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Vem var Ulysses Grant och – hans fru, minns en del Nord & Syd…

Vem var denna general som blev president? Ulysses Simpson Grant, döpt till Hiram Ulysses Grant, född 27 april 1822 i Point Pleasant, Ohio, död 23 juli 1885 i Mount McGregor, New York, av matstrups-cancer – var en amerikansk general och president. Grant deltog i det mexikanska kriget 1845 -1848 och avskedades sedan från armén på grund av sina dåvarande alkoholproblem. Smeknamn: Sam.

---

Inbördeskriget?
Vid utbrottet av inbördeskriget arbetade Grant i sin fars läderbutik (garvare) i Galena, Illinois. Han satte han upp ett frivilligt kompani och blev därpå utnämnd till general i nordstats-armén. 1862 besegrade han en rebellarmé i slaget vid Shiloh, i ett av de blodigaste slagen i väst och var efter detta i dålig kondition, men president Lincoln stod emot kraven på hans avgång genom att säga, ”Jag kan inte gå med på dessa krav – den här mannen – han är en kämpe!”.

1863 erövrade han Vicksburg och delade således sydstaterna i två delar. Han deltog också i slaget vid Chattanooga. Redan 1861 hade han av frivilliga stigit till rangen – brigadgeneral.

---

Från och med 1864 verkade han som befälhavare över armén i öster och kämpade där framgångsrikt mot general Robert E. Lee som han tvingade till kapitulation 1865 i Appomattox vilket innebar att inbördeskriget var avslutat. På senare tid har amerikanska historiker omvärderat honom för hans vilja att säkra medborgarrätten för de svarta amerikanerna vars rättigheter stärktes av det 15:e författningstillägget som gav de f.d. detta slavarna rösträtt iom medborgarrättslagen 1875, som dock förklarades ogiltig av Högsta Domstolen 1883.

---

Kärleken?
Tillbaka i Grants liv, han gifte sig i augusti 1848 med Julia Boggs Dent. Hon var dotter till rika Fredrik och Ellen Wrenshall Dent och hon hade växt upp på en plantage nära St Louis i en typisk sydamerikansk miljö. Hon levde 1826 – 1902, 17 år längre än sin man, som var den 18:e presidenten i Förenta staterna. Hon var också första dam i USA 1869 -1877. I sina memoarer sent i livet – opublicerade fram till 1975 – såg hon sina barndomsår som en idyll: ”en lång sommar av sol, blommor och ler …”

---

Hon gick på Missar Mauros Internatskola i St Louis i sju år, bland döttrar till andra rika föräldrar. I en krets av sociala vänner mötte hon ”Ulys” i sitt hem, där hennes familj välkomnade honom som en West Point-klasskamrat med hennes bror Fredrik. Snart hon kände sig ensam utan honom, drömde om honom och gick med på att bära hans West Pointring.

Julia och hennes vackra löjtnant förlovade sig 1844, men det mexikanska kriget sköt upp bröllopet i fyra långa år. Deras äktenskap, med en hel del motgångar, klarade påfrestningarna och de hade en livslång lojalitet. Under hela kriget stöttade Julia sin man på nära håll så ofta hon kunde.

Bilden ovan från Harrisons Landing

När Grant avslutat det militära prövade han jordbruk och affärsprojekt i S: t Louis, men misslyckades och 1860 tog han sin familj – med fyra barn – deras namn var Frederick Dent Grant, Ulysses S. Grant Jr, Ellen Wrenshall Grant och Jesse Root Grant, tillbaka till sitt hem i Galena, Illinois. Jesse levde längst, avled 1934 och var ingenjör. På bilden med familjen..

---

Åter till Julia, efter så många år av lidande och stress, steg hon in i Vita huset 1869 med orden – ”den lyckligaste perioden” i hennes liv. När Grant ‘lämnade’ Vita huset 1877 gjorde de en resa runt om i världen som blev en resa av triumfer. Julia påminde stolt om hur de mött gästfrihet och om de fina gåvor de fått. De medel av pengar som Julia beviljats och änkepension skulle få henne och efterlevande att leva förmögna, inräknat då barn och barnbarn, till hennes död 1902. Hon hade deltagit i invigningen av Grants monumentala grav i New York 1897.

Hon hade slutat sin livskrönika om sina år tillsammans med ett bestämt uttalande: ”Mot bakgrund av hans härliga berömmelse fortfarande når ut till mig, faller över mig, och värmer mig.” Vackra ord av en älskad …

Han dog bara några timmar efter sina memoarer som Mark Twain skrivit ned. Han fick mot cancern endast kokainvatten mot smärtorna. Han rökte massvis av cigarrer under sitt liv. Han rökte inte bara dem, men tuggade dem – så många som ett dussin om dagen, dessutom drack han friskt. När allmänheten upptäckte hans kärlek till cigarrer, fick han mer än 20 000 i present…

Julia, en kärlek som höll i cirka 40 år…

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – rädd om alla dina medmänniskor. Smittan finns!
.
Källor:
sv.wikipedia.org
politico.com
blog.americanheritage1.com
m.m. div. källor/

Blogginlägg nedtecknat 27/10-19.

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns)