Om Nobelpriset råkade jag läsa det starka, ”Hjältar som lyfter kvinnors utsatthet. Nobels fredspris för kampen mot våldtäkt.” Äntligen är Nobels fredspris bäst”, skriver Nerikes Allehanda, NA, som är en dagstidning som getts ut sedan år 1843. I dag är världen upp och ned. Norska Nobelkommittén vilka delar ut Alfred Nobels fredspris som mest brukar gå till avdankade politiker, har insett att priset inte ska vara ett skämt utan göra skillnad, läser jag vidare. Och visst är detta pris viktigt.
Vilka två var Nobelpristagare av fredspriset 2018?
Jo, i år tilldelas det den kongolesiske läkaren Denis Mukwege och människorättsaktivisten, yazidiska Nadia Murad. Flerfaldigt prisbelönte Mukwege kämpar för att hjälpa våldtäktsoffer i krigshärjade östra Kongo. Denis Mukwege, född 1 mars 1955 i Bukavu i Belgiska Kongo, är en kongolesisk chefskirurg, specialiserad inom gynekologi. Priset ”för de arbetat mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter.
Lite om Mukwege:
Han är uppvuxen inom den kongolesiska pingströrelsen och fick sina läkarstudier betalda av den svenska Pingstmissionen. Han grundade på 1990-talet Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo-Kinshasa. Panzisjukhuset har byggts upp med stöd av Pingstmissionen, Läkarmissionen och Sida. För sina insatser fick han även Olof Palmepriset, 2013 års ”alternativa Nobelpris” Right Livelihood Award och 2014 års Sacharovpriset för tankefrihet.
Han är verksam dels som läkare på Panzisjukhuset, där han behandlar kvinnor med fruktansvärda underlivsskador efter våldtäkter. Krigshandlingar utförda med kön, knivar, eld, pistoler, påkar. Hjälpen sjukhuset erbjuder är fysisk, men också psykologisk och juridisk. Han gör också skillnad genom att lyfta frågan och vädja till internationella samfundet att agera mot det som sker i regionen, och uppmanar män att engagera sig.
“Män måste ställa sig upp och säga till män som våldtar: Vi accepterar inte detta. Om du inte våldtar, men är tyst om de som gör det, så innebär det att du accepterar det”. Hans åsikter irriterar hos många, budskapet provocerar militära grupper och landets ledare. Denis Mukwege kämpar med fara för sitt liv, och har utsatts för hot och mordförsök.
Nadia Murad?
Hon var IS-fången som vågar berätta. Hon driver frågan om sexuellt våld och kvinnors utsatta situation i krigshärdar, med sin egen berättelse som insats. Nadia Murad Basée Taha, född 1993 i Sinjar, Irak, är en yazidisk människorättsaktivist.
Vad betyder yazidierna?
Yazidierna – det utvalda och bortglömda folket, benämning på en religiöst definierad etnisk grupp; uppskattningsvis närmare 700 000. Yazidierna finns främst i norra Irak, Turkiet, Syrien, Armenien, Georgien och Ryska federationen. De talar företrädesvis kurdiska. Yazidismen är en monoteistisk esoterisk religion. Den hemliga läran förvaltas av ett antal präster som sägs vara ättlingar till änglar. Den religiösa traditionen förs vidare muntligt på kurmanji, och få personer är insatta i alla mysterier. Det finns två heliga skrifter på arabiska och som härleds till schejken Adi ibn Musafir.
Religionen har tagit till sig element från judendom, kristendom, islam och zoroastrism. Centralt står läran om den fallna ängeln som har förlåtits av Gud och som är föremål för dyrkan. Yazidierna kallar denne Melek Taus, påfågeln, och bilder av påfågeln användes i kulten.
Murad föddes i byn Kocho i Sinjar i norra Irak. Hennes familj, som är yazidier, var bönder och hon växte upp på en gård. I augusti 2014 omringades hennes hemby av Islamiska statens (IS) krigare som dödade 600 personer – däribland sex av Murads bröder och styvbröder – och tog yngre kvinnor som slavar.
Hon hölls som slav i staden Mosul, blev slagen, bränd med cigaretter och våldtagen när hon försökte fly. I november 2014 lyckades hon undkomma efter att hennes ”ägare” lämnat huset olåst. Hon togs omhand av en grannfamilj som kunde smuggla ut henne ur det av islamiska staten kontrollerade området, vilket gav henne möjlighet att ta sig till ett flyktingläger i Duhok i norra Irak, och därefter vidare till Stuttgart i Tyskland.
Efter flykten har hon visat stort mod när hon vittnat om sina erfarenheter, med målet att det inte ska kunna drabba fler. ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min”, säger hon i boken “Den sista flickan”. För sina insatser har hon också utnämnts till FN:s goodwill-ambassadör.
I november 2017 utgavs Murads självbiografi på engelska och i maj 2018 på svenska: Den sista flickan: Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten (The Last Girl: My Story of Captivity, and My Fight Against the Islamic State).
Två mycket värdiga och bland alla andra, värdiga pristagare.
Källor:
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org
na.se (x)
fokus.se
sydsvenskan.se
ne.se
Zenzationella Människor Et Facto 